Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forsslund, Karl-Erik - Forssman, Edit Teodora. Se Aina - Forssman, Magnus John Karl August - Forsstena. Se Forstena - Forsstrand, Karl Vilhelm - Forsström, Edvard August - Forsså - Forst - Forst. 1. (F. in der Lausitz) Stad och stadskrets i preussiska reg.-omr. - Forst. 2. Stor fabriksby i preussiska reg.-omr. - Forst. - Forstén, Ina Blända Augusta - Forstén, Filip August Karl - Forstén, Georg August - Forstena l. Forsstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grankottarna (1902), Göran Delling (1906), Skogssagor
ock jurskisser (1907) samt diktsamlingarna Arbetare
(1902) och Lantliga låtar (1906). Ett sagospel af F.,
Det otroligaste, gafs 1901 i Stockholm. Därjämte
har F. öfversatt föredrag af Hæckel och en
samling dikter af Goethe (1906). F. är en af vår
litteraturs mest utpräglade hembygdsförfattare
och en af dess ifrigaste naturentusiaster, som i
flödande, omedelbar dikt återger det skildrade
landskapet under växlande årstider och med
brinnande öfvertygelse häfdar landtlifvet som
det enda sunda och lyckliggörande. Jämte den
rika naturlyriken ha F:s senare arbeten äfven
innehållit radikalt och antikyrkligt tendentiösa
framställningar. F., som är bosatt på Brunnsviks gård
(= "Storgården") nära Ludvika, har tagit liflig del
i folkbildningssräfvandena och är föreståndare
för en 1906 upprättad folkhögskola därstädes,
till hvilken han var en bland initiativtagarna.
R–n B.
Forssman, Edit Teodora. Se Aina.
Forssman, Magnus John Karl August, läkare,
universitetslärare, f. 22 nov. 1868 i Kalmar, blef
student i Lund 1887, med. kandidat 1893, licentiat
1897 och doktor 1898. Sistnämnda år förordnades
han till docent i allmän patologi vid universitet
i Lund och utnämndes 1900 till e. o. professor i
allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård
därsammastädes. Bland hans skrifter må nämnas
Über die ursachen, welche die wachsthumsrichtung
der peripheren nervenfasern bei der regeneration
bestimmen (gradualafh., 1898), Studien über die
antitoxinbildung bei aktiver immunisierung gegen
botulismus (i "Centralblatt für bakteriologie",
1905), Untersuchungen über die lysinbildung (med
Bång, i Hofmeisters "Beiträge", 1906), F. är led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund (1902). R. T–dt.
Forsstena. Se Forstena.
Forsstrand, Karl Vilhelm, naturforskare, f. 1854
i Stockholm, filos. doktor i Uppsala 1886, har
företagit flera zoologiska forskningsfärder,
bl. a. som deltagare i A. E. Nordenskiölds
expedition till Skottland, Island och Grönland
1883 och som Vegastipendiat till Bermudaöarna,
Förenta staterna och Canada 1889. F. har utgifvit
bl. a. Det arktiska hafsområdets djurgeografiska
begränsning (gradualafh., 1886), Bland oleandrar
och liljor. Minnen från en sommar på Bermuda eller
Somers öar (1895) och A. E. Nordenskiöld och hans
forskningsfärder (1901).
Forsström, Edvard August, tecknare, f. 18
sept. 1854 i Hedemora, studerade vid konstakademien
i Stockholm 1876-83, uppträdde som målare med
Sandels’ adjutant m. fl., men har hufvudsakligen
egnat sig åt skämtteckningar. Han har medverkat i
"Söndags-Nisse" 1880-91 och från sistnämnda år i
"Puck". Separat utgafs 1900 karikatyrserien Boströms
bilderbok. En statsministers saga (2 upplagor).
G–g N.
Forsså, trämassefabrik i Forsa socken, Gäfleborgs
län, vid statsbanelinjen Hudiksvall-Ljusdal, har 4
slipverk, 2 kokare och 8 pappmaskiner och tillverkade
1906 1,500 ton våt mek. trämassa samt 542 ton papp. 99
arbetare. Som drifkraft användas 3 vattenturbiner
om 490 hkr och 2 elektriska turbiner om 160 hkr,
drifna från Hamre elektriska kraftstation, som tillhör
bolaget. Aktiebol. F. träpappfabrik (1888).
Forst, ty., skog, åt hvilken egnas skötsel
och tillsyn. Ordet har i svenskan ingått i flera
sammansättningar, såsom forstinstitut, forstläroverk,
forstman, en i skogshushållning kunnig person,
forstvetenskap, forstväsen. Om hithörande ämnen
se art. under rubriken Skog och sammansättningar
därmed. – Forstlig, som har afseende på skogsväsendet.
Forst. 1. (F. in der Lausitz)
Stad och stadskrets i preussiska
reg.-omr. Frankfurt (Brandenburg), vid
Neisse. 33,757 inv. (1905). Progymnasium och
realprogymnasium, väfskola; stora klädesfabriker
(112 fabriker med 11,000 arbetare och ett årligt
tillverkningsvärde af 50-60 mill. mark) samt
andra industrier. - 2. Stor fabriksby i preussiska
reg.-omr. Aachen (Rhenprovinsen), nära Aachen. 6,357
inv. (1901). Textilindustri. Nära densamma ligger
byn Rote erde, med stort stålverk (3,000 arb.).
(J. F. N.)
Forst., vid växtnamn förkortning för Johann Adam
Georg Forster, vid djurnamn förkortning för Johann
Reinhold Forster.
Forstén. 1. Ina Blända Augusta F., pianist,
författarinna. Se Lange, Algot.
2. Filip August Karl F., den föregåendes kusin,
finsk sångare, f. 6 juli 1852 nära Helsingfors,
student 1871, elev af Masset vid konservatoriet
i Paris 1874–77, af Lamperti i Milano
1877-78, var engagerad i Syd-Amerika 1879,
på Malta 1880 och vid k. operan i Stockholm 1883-87,
företog sedan konsertresor bl. a. med fru Lucca och
blef 1894 sånglärare vid konservatoriet i Wien. Hans
bästa baritonpartier å svenska operascenen voro
Valentin i "Faust", Escamillo i "Carmen", Erik i
"Harald Viking", S:t Croix i "Paul och Virginie"
samt Trumpetaren från Säkkingen. Han uppbar äfven
Don Juans roll.
3. Georg August F., den föregåendes brylling,
finsk-rysk historiker, f. 11 juni 1857 i
Fredrikshamn, studerade sedan 1877 vid Petersburgs
universitet, där han 1885 blef filos. magister,
1887 kallades till docent och, efter att sedan 1893
ha varit e. o. professor vid historisk-filologiska
institutet, 1896 utnämndes till e. o. professor i
allmän historia samt 1899 till ord. professor i nya
tidens historia. 1894 promoverades han till filos.
doktor. Hans forskningar ha gällt företrädesvis
striden om Östersjöherraväldet. Sedan han i Akti
i pisma k. istorij Baltijskago voprosa v XVI i XVII
stoljelijah (Akter och bref till Östersjöfrågans
historia i 16 :e och 17:e årh., 2 bd, 1889, 1893)
samlat urkunder rörande Östersjöfrågan, utgaf han
sitt på omfattande arkivforskningar stödda arbete
Baltijskij vopros v XVI i XVII stoljelijah 1544-1648
(Östersjöfrågan i 16:e och 17:e årh.) i 2 bd, af
hvilka det förra (1893) skildrar striden om Livland,
det andra (1894) Sveriges kamp med Polen och huset Habsburg.
2. A. L.*
Forstena l. Forsstena, urgammal sätesgård, i
V. Tunhems socken, Väne härad, Älfsborgs län,
vid foten af Hunneberg. 2 mtl, tax. till 77,000
kr. (1906). Gården egdes ett par århundraden af
Forstena-släkten (bl. a. af Lennart Torstenson, som
17 aug. 1603 föddes där), reducerades sedan till
kronan och blef majorsboställe, men är nu (1907)
utarrenderad för kronans räkning. Ett monument i
(granitblock) till minne af L. Torstenson har rests
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
