Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forssell, Hans Ludvig - Forssell, Viktor Reinhold - Forssjö - Forsslund, Jonas - Forsslund, Karl-Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsägande 1897) skarpt kritiserade. I följd häraf blef
hans riksdagsmandat ej förnyadt 1897, hvarefter hans
deltagande i det politiska arbetet inskränktes till det
författarskap i ”Stockholms dagblad”, åt hvilket
han redan tidigare emellanåt egnat sig. – 1876
blef F. led. af Vet. akad., 1878 af Vitt., hist. o.
ant. akad., 1881 af Svenska akad., hvars ombudsman
han under en följd af år var, 1884 af
Landtbruksakad., 1889 af Vet- soc. i Uppsala och blef
1900 led. i Nobelstiftelsens styrelse. Dessutom var
han led. af åtskilliga norska och danska lärda
samfund. Vid Uppsalamötesjubileet 1893 kreerades han
till juris hedersdoktor. – Under sin mångsidiga
offentliga verksamhet fann F. tid för fortsatt
historiskt författarskap. Här må nämnas, utom hans
Inträdestal i Svenska akademien (med en teckning
af företrädaren därstädes A. Fryxell; i ”Sv. akad:s
handl. ifrån år 1796”, d. 57, 1882), Minne af
Erkebiskopen Doktor Erik Benzelius den yngre
(därsammast., d. 58, 1883), Minne af Statsministern
Grefve Gustaf af Wetterstedt (i ”Sv. akad:s handl.
ifrån år 1886”, d. 3, 1889), ”minnen”, som växt
ut till glänsande skildringar af hela den lärda eller
politiska miljö, i hvilken deras föremål rörde sig,
Anteckningar om Sveriges jordbruksnäring i sextonde
seklet (i Vitt. hist. o. ant. akadrs handl., 1884) och
folkskriften Gustaf II Adolf (1894). Han publicerade
vidare Rikshufvudboken 1573 och 1582 (1883),
Studier och kritiker (I, 1875, och II, 1888; i den första
af dessa serier ingår bl. a. den märkliga essay
”Tyskland, Frankrike och Sverige”, med hvilken
F. i okt. 1870 under det pågående fransk-tyska
kriget tog till orda mot den i Sverige då rådande
tyskfientliga stämningen) samt ombesörjde
utgifningen af ”H. Järtas skrifter i urval” (1882–83),
hvartill han fogat en omfattande lefnadsteckning. I
diskussionen om unionsfrågan gjorde F. ett inlägg
med Fjerde artikeln af fredstraktaten i Kiel d. 14
jan. 1814 (i ”Nytt juridiskt arkiv”, 1895), hvari
han under polemik mot Alin ville bevisa, att Norge
afträddes ej till Sveriges rike, utan till Sveriges
konung (konungapersonen) att vara koordineradt
förenadt med Sverige (jfr Alins motskrift med samma
titel, 1899). F:s åskådning i unionsfrågan torde
klarast framgå af hans Uttalanden i konsulatfrågan
(1905), hvilka efter hans död publicerades af H.
Hjärne. För öfrigt bör erinras, att F. som sekreterare
i Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande
redigerade de af detta samfund utgifna tidskrifterna
”Läsning för folket; Ny följd” (1869–74), ”Land
och folk” (1873–74) och ”Ur folkens häfder”
(1874). Som historiker utmärkte sig F. genom
noggrann, kritisk forskning, säker intuition och
glänsande framställningstalang; särskildt var hans insats
för närmare studium af Sveriges äldre förvaltning och
statshushållning högst betydande. Som politisk talare
hörde han till tidens främste, men var mera
betydande genom sin skarpsinniga kritik än genom
positiva inlägg. Se biografi af C. Bildt, F:s
efterträdare i Sv. akad., i ”Inträdestal” i nämnda
akad. 1902 (”Sv. akad:s handl. Ny följd, XVI”,
1903).
C. H. H.
Forssell, Viktor Reinhold, målare, f. 19
juni 1846 i Sala, studerade 1866–76 vid
konstakademien i Stockholm, där E. Bergh och P. D.
Holm voro hans specielle lärare. 1876 utställde
F. i Stockholms konstförening vinterbilden Allé
från Bogesund, hvarefter han 1877 gjorde en resa till Düsseldorf, Paris,
Bruxelles, Antwerpen och London. 1878–79 for F. omkring
i nästan alla provinser i södra och mellersta
Sverige och aftecknade gamla herresäten för en
tidskrift. Äfven från Själland har han hämtat motiv
till taflor. De flesta motiv har han dock tagit
från Sverige, särskildt Gottland, Östergötland,
Skåne samt Stockholm och dess omgifningar. Led. af
konstakad. 1887. Bland F:s taflor, som i allmänhet
äro af litet format och utmärka sig för en känslig
och fin uppfattning, märkas ett större svenskt
Vårlandskap (utst. 1885 i Nationalmuseum), Vinterafton
(1886), Utanför södra posteyen (utst. 1899).
J. K–e.*
Forssjö, järnbruk i Södermanlands län, Stora Malms
socken, med masugn samt kvarn och såg med 2 ramar och
1 hyfvelmaskin. Tax.-v. 206,000 kr. Malmen brytes
ur egna grufvor vid Skalunda i Sköldinge socken,
dit en elektrisk kraftledning, 17 km. lång, är
anlagd från fallen vid F. Från F. befordras såväl
tackjärn som sågadt virke medelst linbana till
Katrineholm. 1906 tillverkades vid sågverket för
nära 100,000 kr. värde, vid masugnen 1,757,5 ton
smidestackjärn och 4.920 kg. gjutgods samt kolades
34,400 hl. träkol. 23 arbetare. Bruket lyder under
Eriksberg. (Se Eriksberg 2.)
Forsslund, Jonas, målare och skulptör, f. 1754
i Fors socken, i Jämtland, d. 9 mars 1809 i
Stockholm. I Uppsala, där han i unga år var anställd
i handel, sysselsatte han sig på lediga stunder med
bl. a. pastellmålning och utförde ett porträtt af
Gustaf III, hvilket uppsattes på rådstugan. Hertig
Karl, som vid den tiden stundom vistades i Uppsala,
uppmärksammade honom och satte honom i tillfälle
att komma till Stockholm, där han blef elev
vid målarakademien. F. åtnjöt därjämte enskild
handledning af Lundberg och sysselsatte sig äfven
med modellerande. 1794 blef han medlem af akademien
och 1800 professor. Han var "en beskedlig och flitig
man", ofta nog intresselös och torr i sina målningar,
alltid samvetsgrann, ej stark i teckningen, bäst i
sina pastellporträtt. I olja var han lärjunge af Pasch
d. y. Han utvecklade mycken flit som porträttör och
såsom skulptör af medaljonger och byster. Bland hans
arbeten nämnas Gustaf III med gemål och son, stor
familjetafla i olja, som lär förvaras på Frötuna
i Uppland; Gustaf IV Adolf, promenerande med sin
gemål i Hagaparken, målning i olja (1800, Gripsholm);
ett af hans bästa porträtt visar samme konung vid 16
års ålder (1794, i samlingen på Edsberg); porträtt,
i pastell, af grefve Nils Gyllenstierna och hans
grefvinna, å Björksund i Södermanland; byster af
Mattias Rosenblad (gips), i Medicinalstyrelsen,
af Linné (i brons, Åbo universitet) m. fl. Därjämte
utförde F. åtskilliga medaljonger i biskvi (hvitt
porslin) och gips. Minst lycklig förefaller han
som skulptör.
–rn. (G–g N.)
Forsslund, Karl-Erik, författare, f. 14 sept. 1872
i Ljusnarsberg, Örebro län, vardt student i
Uppsala 1889 och aflade filos. licentiatexamen
där 1897. F. debuterade 1896 med en skiss-samling,
Skog, som följts af prosaböckerna Jungfru-Jan (1897),
Historier (1899), Storgården (1900; 4:e uppl. 1907),
ungdomsboken Djur (s. å.; 2:a uppl. 1901),
Storgårds-blomster (1901), barnboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
