Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Foroni, Jacopo Giovanni Batista - Foronomi - Forpark - Forres - Forrest, Edwin - Forrest, sir John - Fors, rom. myt., personifikation af den oberäkneliga slumpen, se Fortuna - Fors. Se Vattenfall - Fors. 1. Socken i Jämtlands län - Fors. 2. F. d. socken i Södermalands län - Fors. 3. Socken i Älfborgs län - Fors, hälsobrunn i Fellingsbro socken - Fors, järnbruk - Fors, ylleväfveri - Forsa. 1. Socken i Gäfleborgs län - Forsa. 2. Socken i Södermanlands län - Forsa. 3. Tingslag i Gäfleborgs län - Forsa, bruks- och landtegendom. Se Forssa - Forsarum. se Forserum - Forsa segel. Se Forcera - Forsvattnet. Se Dellen - Forsbacka, bruks- och landtegendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världsutställningen i Paris 1878, vaknade
italienarna till insikt om, att de i F. ega en
instrumentalkompositör af hög rang. Äfven Sverige
kan med stolthet räkna honom som sin. Utom de
redan nämnda verken komponerade F. mässor,
en stråkkvartett, en triumfmarsch, solo-
och flerstämmiga sånger, pianoetyder m. m.
A. L.*
Foronomi (af grek. foros, bärande, och nomos, lag),
mat., vetenskapen om lagarna för rörelsen, detsamma
som kinematik. – Adj. foronomisk.
Forpark (ty. fuhrpark), krigsv., de trosskolonner,
som i tyska armén bildas af rekvirerade fordon för att
bispringa de till de större truppenheterna hörande, af
reglementerade fordon bestående trosskolonnerna. De
utrustas vanligen af etappväsendet.
C. O. N.
Forres [få’ris], stad i skotska grefsk. Elgin,
4 km. ofvanför Findhorns mynning. 4,313 inv. (1901).
Invid staden finnes en egendomlig, 6 m. hög obelisk,
kallad Swenos stone, som föregifves
vara ett minne af konung Malcolm Mac Kenneths seger
öfver danskarna (1012). F. var fordom ofta de skotske
konungarnas residens och omnämnes i Shaksperes "Macbeth".
Forrest [få’rist], Edwin, amerikansk skådespelare,
f. 9 mars 1806 i Philadelphia, d. där 12
dec. 1872, började 1820 uppträda på scenen,
följde ett skådespelarsällskap till Västern,
fick sedan anställning i New York och 1826 åter
i Philadelphia. Vid besök i Europa 1836 och 1846
blef han, särskildt i London, mottagen med stort
bifall. F. gäller som grundläggaren af den amerikanska
skådespelarkonsten. Han egde ståtliga uttrycksmedel
och starkt temperament. Största talang utvecklade
han som Shakspere-framställare. Hans hufvudroller
voro Lear, Othello och Coriolanus. Biogr. af Rees
(1874). Alger (2 bd, 1877), Barrett (1881) och
Harrison (1889).
Forrest [fårrist], sir John, australisk
upptäcktsresande och politiker, f. 1847 nära Bunbury,
Väst-Australien, ledde 1869 en forskningsexpedition
till det inre af kontinenten för att om möjligt finna
spåren af den förolyckade Leichhardtska expeditionen
och framträngde därunder från Perth till 123°
ö. lgd och 29° s. br. utan att vinna sitt mål. 1870
undersökte han, på regeringens uppdrag, sydkusten
med närliggande trakter, och 1874 utförde han sin
ryktbara expedition från Champion bay på västkusten
österut samt nådde efter 6 månaders besvärlig vandring
Peakstationen på öfverlandstelegraflinjen. 1876-82
verkade han som landtmätare i skilda delar af
Väst-Australien och 1883-90 som kommissarie för
koloniens kronland. När Väst-Australien 1890 fick
en ansvarig regering, kallades F. att bilda dess
första ministär, i hvilken han blef premiär- och
finansminister (1890-1901), hvarefter han varit
inrikesminister (1901-03), general postmästare
(1903-04) och finansminister (1905-juli 1907)
i Australiska statsförbundet. Han adlades 1901. -
Hans broder Alexander F., f. 1849, ingenjör, deltog
i dennes expeditioner 1870 och 1874 och undersökte
1879 Tasman land i Väst-Australien, hvarunder han
följde floden Fitzroy 400 km. uppåt och öppnade för
kolonisation det bördiga Kimberley-distriktet. Hans
resoberättelse, Journal of an expedition from De Grey
to Port Darwin, utkom 1880.
Fors, rom. myt., personifikation af den
oberäkneliga slumpen, se Fortuna.
Fors. Se Vattenfall.
Fors. 1. Socken i Jämtlands län, Ragunda
tingslag. 50,404 har. 2,533 inv. (1906). F. utgör
ett konsist. pastorat i Härnösands stift, Jämtlands
östra kontrakt. – 2. F. d. socken i Södermanlands
län, Väster-Rekarne härad, numera införlifvad
med Eskilstuna stad. 8,602 inv. (1906). Annex
till Eskilstuna stadsförsamling, Strängnäs stift,
Väster-Rekarne kontrakt. – 3. Socken i Älfsborgs län,
Flundre härad. 4,077 har. 1,716 inv. (1906). Annex
till Romeled, Göteborgs stift, Domprosteriets norra
kontrakt.
Fors, hälsobrunn i Fellingsbro socken, Örebro län,
vid Blixterboda station å Krylbo–Örebrobanan, i
en skogrik trakt, 192 m. ö. h. Svagt järnhaltigt
vatten. Stilla, enkel plats, med vackra omgifningar,
besökt äfven som rekreationsort.
Ln.
Fors, järnbruk med masugn och martinugn,
kolugnar, tegelbruk, ångsåg (1 ram och 1 hyfvel)
och sulfitfabrik (Östanfors, med 3 kokare, l
pappersmaskin) vid Fors station å Norra stambanan
och Garpenberg-Fors järnväg, inom Folkärna socken,
Kopparbergs län, tillhör Garpenbergs aktiebolag,
som inom socknen eger jordbruksfastighet med ett
taxeringsvärde af 86,500 kr. och annan fastighet
med ett värde af 535,500 kr. (1905). Tillverkningen
vid järnbruket var 1906 4,977 ton bessemer- och
martinjärn, omkr. 100 t. gjutgods och 3,646 ton
martingöt, vid sågverket 1,532 kbm. sågade och
hyflade trävaror, förutom ved, vidare omkr. 290,000
hl. träkol och vid sulfitfabriken 4,757 ton kemisk
torr trämassa. Antalet arbetare var vid järnbruket
111, vid sulfitfabriken 86.
Fors, ylleväfveri, med 80 väfstolar, och ullspinneri,
med 4,154 spindlar (1906), i Nyköping, tillhörigt
aktiebolaget Fors ullspinneri, tillverkar dofflar,
kläden, schalar, ullgarn m. m., under år 1906 för ett
värde af 1,061,219 kr. vid väfveriet och 1,061,678
kr. vid spinneriet, hvarjämte i förädlingslön för
främmande gods erhöllos 408,000 kr. Arbetarnas antal
var resp. 113 och 150. Fabriken har såväl vatten-
som ångkraft.
Forsa. 1. Socken i Gäfleborgs län, Forsa
tingslag. 26,827 har. 4,090 inv. (1906). F. bildar
med Hög ett konsist. pastorat i Uppsala stift,
Hälsinglands norra nedre kontrakt. – 2. Socken i
Södermanlands län, Villåttinge härad. 4,739 har. 714
inv. (1906). Annex till Årdala, Strängnäs stift,
Villåttinge kontrakt. – 3. Tingslag i Gäfleborgs län,
ingår i Norra Hälsinglands domsaga och fögderi samt
omfattar socknarna Hälsing-Tuna, Idenor, Forsa, Hög,
Rogsta, Ilsbo. 80,420 har. 12,984 inv. (1906). Vid
1908 års början förenas detta och Bergsjö tingslag
till ett, Bergsjö och Forsa tingslag.
Forsa, bruks- och landtegendom. Se Forssa.
Forsarum. Se Forserum.
Forsa segel. Se Forcera.
Forsavattnet. Se Dellen.
Forsbacka, bruks- och landtegendom i Gäfleborgs
län, omfattande vid 1905 års slut 13,208 mtl inom
Hedesunda, Årsunda, Torsåkers, Högbo och Valbo
socknar, med hufvud verksamheten förlagd till F. bruk
i Valbo socken vid Gafleåns utlopp ur Storsjön;
genom en kortare järnväg står bruket i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
