Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forma - Formal l. Formell - Formaldefinition. Se Formal- och Definition - Formaldehyd (jfr Aldehyd) - Formalgrund. Se Formal- och Grund - Formalin. Se Desinfektion och Formaldehyd. Formalin användes äfven för betning af utsädeför att aflägsna smitta af rotsvamp - Formalism, Formalist. Se Formal- - Formaliter. Se Formal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej längre motstå den starka värmen inifrån
masugnsstället, och därför inrättades s. k.
vattenformor, med dubbla väggar, mellan hvilka vatten
ständigt cirkulerar. Dessa götos till en början
af tackjärn, men göras nu allmänt af smidt järn;
på senare åren har man äfven börjat göra dem
af fosforbrons, eller också framställas de i
stålgjutgods. I mynningen är forman i allmänhet
rund, och hela dess yttre skapnad är en stympad,
ihålig kon. För smälthärdar begagnas numera
äfven allmänt vattenformor, men för räckhärdar
bibehållas ännu på många ställen kopparformor utan
vattencirkulation, för att därigenom undvika för
stark afkylning inåt härden. Vid moderna masugnar,
särskildt koksmasugnar, användes äfven en vattenkyld
forma för slaggens kontinuerliga aftappning; denna
benämnes efter sin uppfinnare Lürmanns slaggforma.
C. A. D. (G. D.)
Formal- 1. Formell (af lat. forma, skapnad), som
rör formen, i motsats till material-, materiell. –
Formalisera, bringa något i sträng form, hålla strängt
på formen, vidlyftigt utbreda sig öfver något. –
Formalism (fr. formalisme), noggrant iakttagande af
den yttre formen, ofta med förbiseende af allt annat;
den ensidiga utbildningen af former (yttre lagar och
regler), utan nödig hänsyn till det ideella. Inom
filosofien betecknar ordet brist på tankeinnehåll, ett
tomt spel med kategorier och filosofiska termer. Inom
konsten åter – hvars viktigaste moment formen är,
i dess betydelse af motsats mot å ena sidan det
konstnärliga materialet, ämnet, och å den andra
innehållet, den konstnärliga tanken – betecknar det
ett stelnande i vissa konventionella skönhetsregler,
som lägga ett tryckande band både på det fria
förfogandet öfver ämnet och på den fria utvecklingen
af idén. – Formalist (fr. formaliste), en som
fäster alltför stor vikt vid formen, bokstafven,
antagna bruk o. s. v. – Formaliter, nlat. (af
lat. forma, form), formellt, hvad formen beträffar
(motsats: materialiter); med iakttagande af vanligt
bruk; uttryckligen. – Formalitet (fr. formalité),
yttre form, antaget bruk, formsak. – Formalprinciper,
de grunder, som bestämma formen, sättet för vårt
kännande, tänkande och handlande, utan hänsyn till
dess innehåll. Om ordets teologiska betydelse se
Dogmatik, sp. 620–621. – Formell ackommodation. Se
Ackommodation. – Formell (l. humanistisk) bildning,
den harmoniska utbildningen af de för människan
såsom sådan egna själsanlagen; den rent språkliga och
logiska bildningen, i motsats mot den reala, hvilken
har till mål kunskapen om föremålen i naturen och det
verkliga lifvet. – Formell rätt, hvarje förnuftigt
Täsendes allmänna befogenhet att fritt verka i
den yttre världen. – Formell sanning. Se Bevis 2. –
Formell taktik l. Elementartaktik. Se Taktik. -
Formellt subjekt. Se Subjekt. – Formell vetenskap,
yetenskap, som mera uteslutande har formen till sitt
föremål, såsom matematik, logik, estetik.
A. F.*
Formaldefinition. Se Formal- och Definition.
Form-aldehyd (jfr Aldehyd), kem., H . CHO, erhålles,
om ångor af träsprit och luft ledas öfver måttligt
upphettad koppar eller platina.
Formaldehyd, som framställdes 1867 af tyske kemisten
A. W. Hofmann, är en färglös, högst irriterande
gas, hvilken kan förtätas till en vid –21° kokande,
färglös vätska. Den polymeriseras lätt till större
molekyler, nämligen dels till
paraformaldehyd (H . CHO)2, en hvit, vattenlöslig massa,
dels till trioximetylen (H. CHO)3, som uppstår vid
indunstning af formaldehydlösningar och som vid
destillation åter sönderfaller i formaldehyd. Alkali
öfverför formaldehyd i metylalkohol och myrsyra. Kalk,
blyoxid och kalciumkarbonat åstadkomma formaldehydens
kondensation närmast till glykolaldehyd och vidare
till en blandning af sockerarter, som kallats
formos och som alltefter arbetsmetoden består
af endast pentoser (arabinoketos) eller därjämte
hexoser (inaktiv fruktos). Enligt ett antagande af
A. v. Baeyer bildas under assimilationsprocessen
i växtcellerna såsom första produkt formaldehyd,
som därpå förvandlas till socker.
Formaldehyd har erhållit stor användning såsom
antiseptiskt medel, till konservering af anatomiska
och zoologiska preparat m. m. För detta ändamål
användes, under namn af formol och
formalin, en 35- till 40-procentig vattenlösning
af formaldehyd. För desinfektionsändamål nyttjas
denna lösning i olika utspädningsgrader (se vidare
Desinfektion).
P. T. C. (H. E.)
Det i Sv. farmakopén upptagna formalinet,
Solutio formaldehydi, är en 35-proc. vattenlösning med
omkr. 1,08 eg. vikt, en klar färglös vätska med
till tårar retande lukt och neutral eller svagt sur
reaktion; den låter blanda sig i alla förhållanden
med vatten och sprit. – Formaldehyd besitter i hög
grad aldehydernas allmänna egenskap att reducera
många ämnen, och därpå torde väsentligen dess
verkningar på organismen grunda sig. Koncentrerade
formaldehydångor eller starka vattenlösningar
reta lefvande väfnader häftigt och döda tillika
direkt de ytliga väfnadslagren genom att koagulera
ägghviteämnena samt förändra bindväfven ungefär så
som garfämnen (formalingarfning). Lim blir däraf
hårdt och sprödt. Äfven mera förtunnade ångor samt
utspädda lösningar reta mer eller mindre häftigt; 3–4
proc. lösningar angripa huden ganska starkt. Blod
(blodfärgämne) förändras af formaldehyd. Denna
är dock ej i högre grad giftig för högre djur och
människor. En kanin dödas först af 1/4 gr., infördt
i magen, under symtom af stark lokal retning,
kramp, narkos, andnöd och allmän förlamning. Vid
ett svårt förgiftningsfall hos människa upphörde
urinafsöndringen under ett helt dygn. I kroppen
inkoramen formaldehyd oxideras åtminstone delvis och
anträffas i form af myrsyradt salt i urinen. Denna
blir i viss mån antiseptisk, förmodligen genom
att en del formaldehyd afsöndras oförändrad. –
Som antiseptiskt läkemedel användes formaldehyden
dels i form af utspädda lösningar, dels i en
mängd sammansatta preparat, bland hvilka må nämnas
urotropin, glutol, tannoform (se dessa ord).
C. G. S.
Formalgrund. Se Formal- och Grund.
Formalin. Se Desinfektion och Formaldehyd. Formalin
användes äfven för betning af utsäde för att aflägsna
smitta af rostsvamp.
Formalism, Formalist. Se Formal-.
Formaliter. Se Formal-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
