Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fonautograf - Fonblanque, Albany William - Foncaude - Foncé - Fond - Fondaco - Fondamento, it. (eg. grundval; jfr Fundament), mus., grundstämman, basen - Fondbörs. Se Börs, sp. 907 - Fonbörsauktion. Se Auktion, sp. 420 - Fond du Lac - Fonden för fiskerinäringens befrämjande. Se Fiskerifonden - Fonden för reserverade medel - Fonderade lån. Se Statsskuld - Fondi - Fondmäklare. Se Mäklare - Fonds. Se Fond - Fonduk - Foneidoskop - Fonem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långsamt förskjuter sig i riktningen af sin
axel. Skrifspetsen ritar kring den spirallinje, som
motsvarar cylinderaxelns stigning, en våglinje i sotet
såsom en trogen bild af stämgaffelns rörelse. För
uppteckning af luftvågor utbytes stämgaffeln mot
en parabolisk ljudtratt, hvars förträngda ände
är tilltäppt med en elastisk membran, på hvilken
ritstiftet sitter fäst. För absolut bestämning af
tonhöjden markeras med någon särskild inrättning
märken på våglinjen för hvarje hel eller half sekund.
Fonautografer ha konstruerats af Scott och König,
Barlow, Schneebeli och Hipp samt framför allt af
V. Hensen. Närmare uppgifter finnas hos H. Pipping i
"Zeitschrift für biologie" (bd XXVII, 1 ff.). Vid
sidan af sin hufvuduppgift, som består i att återge
ljud, göra Edisons fonograf och grammofonen tjänst
äfven såsom fonautografer. G. N.
Fonblanque [fånblä’nk], Albany William, engelsk
tidningsman, f. 1793, d. 1872, vardt 1830 hufvudledare
och något senare egare af "Examiner", som under
honom blef en mönstertidning, hvilken bland sina
medarbetare räknade bl. a. Thackeray, Stuart Mill och
Dickens. 1847 blef F. sekreterare i den statistiska
afdelningen uti "Board of trade" och afgick då från
sin redaktörsbefattning. F. var en fängslande,
satirisk och kritisk tidningsman. Urval af hans
artiklar offentliggjordes 1837 och, jämte biografi,
1874.
Foncaude [fåkå’d], mycket besökt kurort i
franska depart. Hérault, 3 km. från Montpellier,
i Mossons dal, 40 m. ö. h. Vattnet (25,5° C.) från
en rikt gifvande källa håller kolsyrad kalk.
Ln.
Foncé [fåse], fr., djup-, mörk- (om olika färger).
Fond [fårjd], fr. fond (af lat. fundus, grund,
botten), egentl. grund, botten. 1. Bakgrund (i
ett landskap, på en tafla); den längst bort från
åskådaren belägna delen (bakgrunden) af en teaters
scen; den dekoration, som bildar skådebanans
bakgrund, fonddekoration; den del (fr. face) af
en teatersalong, som är midtför (längst bort från)
scenen. - 2. (Fr. fonds, eng. fund), grundkapital,
en penningsumma, som tjänar till grundval för ett
företag eller till bestridande af vissa utgifter på
det sätt, att endast den årliga afkastningen får för
ändamålet användas, men själfva hufvudstolen lämnas
orubbad. Speciellt afsatta fonder äro amorteringsfond,
byggnadsfond, reservfond o. s. v. Ordet nyttjas
äfven i figurlig betydelse, t. ex. en rik fond
(d. v. s. förråd, mängd) af kunskaper, erfarenhet
o. s. v. - Plur. fonder, äfven statspapper. Uttrycken
fonderna falla eller stiga beteckna, att räntan på
statspapperen blir lägre eller högre. Spekulera i
fonderna, köpa eller sälja statspapper med beräkning
af vinst vid räntans fallande eller stigande. - Fonds
[fi], fr., arkivterm. Se Arkivvetenskap, sp. 1498. -
Fonds d’état [detä], fr., statsskuldförskrifningar. -
Fonds perdu [pär-dy], fr. ("förlorad fond"),
lifränta, ett från krediters sida ouppsägbart kapital,
hvaraf han åtnjuter endast räntan. - Fonds publics
[pybli’k], fr., af offentliga korporationer utfärdade
obligationer; allmänna fonder, statspapper. Jfr äfven
Hemliga fonder.
Fondaco [-ka], it. (af arab. fonduk,
grek. pandokion, härbärge), affärshus. - F. de’
tedeschi
(tyskarnas affärshus), palats nära Rialtobron
i Venezia, sedan 13:e årh. tyskarnas härbärge
och affärshus, ånyo uppfördt 1505-08 efter en
eldsvåda. Af Tizians och Giorgiones berömda fresker
på ytterväggarna synas nu några spår endast på sidan
åt kanalen. - F. de’ turchi, Venezias vackraste
romanska palats (11:e årh.), sedan 1621 turkiska
köpmäns kvarter, 1880 ombyggdt och inredt för Museo
civico Correr.
Fondamento, it. (eg. grundval; jfr Fundament),
mus., grundstämman, basen.
Fondbörs. Se Börs, sp. 907.
Fondbörsauktion. Se Auktion, sp. 420.
Fond du Lac [fr. utt. få dy lak, eng. utt. fånd dö läk],
stad i nordamerikanska staten Wisconsin, vid södra
ändan af Winnebago-sjön. 15,110 inv. (1900). Handel
med trävaror och boskap. Något öfver 4 km. östligare
ligger S:t Mary’s springs med sanatorium.
Fonden för fiskerinäringens befrämjande. Se
Fiskerifonden.
Fonden för reserverade medel. Genom k. beslut 26
jan. 1877 föreskrefs, att ett konto under ofvannämnda
rubrik skulle uppläggas i rikshufvudboken,
för redovisande af öfverskott och brister i
statsregleringarna. Fondens behållning vid
1906 års slut uppgick till 21,690,000 kr.,
däraf redan 10,978,000 kr. disponerats
enligt 1907 och 1908 årens riksstater.
Kbg.
Fonderade lån. Se Statsskuld.
Fondi, stad i italienska prov. Caserta, n. ö. om
Terracina, genomskäres af den gamla Via Appia
och har lämningar af cyklopiska ringmurar. 9,930
inv. (1901). Mellan staden och hafvet ligger Lago
di F. (Lacus fundanus), i en vattensjuk trakt,
hvilken dock till stor del blifvit torrlagd. - Staden
hette i forntiden Fundi, och 190 f. Kr. fick den
romersk medborgarrätt. I trakten växte det ryktbara
cæcubervinet. 1534 plundrades och brändes staden
af Hairaddin Barbarossa, då han misslyckats i sitt
försök att för sultan Soliman II:s räkning bortröfva
Italiens på den tiden skönaste kvinna, Giulia Gonzaga,
Vespasiano Colonnas maka.
Fondmäklare. Se Mäklare.
Fonds [få], fr. Se Fond.
Fonduk, ett turkiskt guldmynt, gångbart
omkr. 1790-1830 och = omkr. 7 kronor; ett långt fram
på 1800-talet gångbart egyptiskt guldmynt, - omkr. 4
kr. 25 öre.
Foneidosköp (af grek. fone, ljud, eidos, bild, och
skopein, se), fys., enligt ordets betydelse hvarje
instrument, hvarigenom en ljudande kropps vibrationer
göras synliga, så t. ex. Chladnis klangfigurer,
Lissajous’ ljusfigurer, Königs manometriska lågor,
fonautografen m. fl. Speciellt kallas de figurer
foneidoskopiska, hvilka framställas på följande
sätt: en blank kvicksilfveryta belägges med ett
ytterst tunt vätskelager därigenom, att man andas
mot densamma eller dryper ett par droppar af någon
flyktig vätska på den; i detta vätskelager uppkomma
då interferensringar, hvilka genom förändringar i
sin form med stor tydlighet återgifva de rörelser,
som uppstå i kvicksilfvermassan, om en ton frambringas
i närheten af densamma. K. L.*
Fonem (af grek. fone, ljud) 1. Språkljudskvantum
kallas hvarje större eller mindre massa af i ett
taladt språk förekommande ljud, så snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
