- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
807-808

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkvisor - Folkärna - Folkökning. Se Befolkningsstatistik, sp. 1178-80 - Folla, nord. myt. Se Fulla - Follen (Follenius), August, sedan Adolf Ludwig - Follenius. Se Follen - Follette. Se Dräkt, sp. 938 - Follikel 1. Anat. - Follikel 2. Tandläk. - Follingbo - Follis, fornromers ballongboll. Se Bollspel, sp. 1015. - F. aërostaticus och F. hydrostaticus, föråldrade apparater - Folo, Giovanni - Folquet l. Foulques de Marseille - Foltitscheni, stundom nyttjad namnform för Falticeni (se d. o.) - Foltz, Philip von - Foltz, Hans - Folåsa - Fomahaud. Se Fomalhaut - Fomalhaut l. Fomahaud - Foment. Se Omslag - Fomes, bot. Se Polyporus - Fon - Fonautograf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Norge Lindeman, i Danmark Berggreen (11 bd melodier
från olika europeiska nationer), i Finland Finska
litteratursällskapet, Emil Sivori och Ilmari Krohn,
i England (med Skottland, Irland och Wales) Gould,
Graham, Bunting, Parry, Chappell och G. Thomson,
i Frankrike Weckerlin och Tiersot, i Tyskland
v. d. Hagen, Silcher, Erk, Böhme, v. Liliencron,
i Österrike Rosegger och Aug. Hartmann. Om de
svenska och danska folkvisemelodiernas egenskaper ha
K. Valentin och T. Laub gjort goda undersökningar.
1. H. S. 2. E. F-t.

Folkärna, socken i Kopparbergs län, Folkare
härad. 21,066 har. 6,113 inv. (1906). F. utgör
ett konsist. pastorat i Västerås stift, Hedemora
kontrakt. Inom socknen ligger Krylbo
municipalsamhälle
med 1,092 inv. (1905).

Folkökning. Se Befolkningsstatistik, sp. 1178-80.

Folla, nord. myt. Se Fulla.

Follen (Follenius), August, sedan Adolf Ludwig,
tysk skriftställare, f. 1794 i Giessen, d. 1855 i
Bern, deltog 1814 i fälttåget mot Frankrike och var en
tid tidningsman i Elberfeld, hölls 1819-21 fängslad
i Berlin såsom invecklad i politiska oroligheter och
innehade sedan lärarplatser i Schweiz. F. författade
åtskilliga dikter, riddarromanen Malegys und Vivian
(1829) m. m. Hans polemiska sonetter An die gotllosen
nichts-wütheriche. Fliegendes blatt von einem
verschollenen
(1845; 2:a uppl. 1846) framkallade en
litterär fejd med Ruge. - F:s broder Karl F., f. 1795
i Oberhessen, d. 1840 i Amerika, skref under sin
studenttid åtskilliga politiska visor (bl. a. Brause,
du freiheitssang
), som rönte mycket bifall, men äfven
ådrogo honom förföljelse. Efter att en tid ha varit
bosatt i Schweiz som lärare utvandrade F. 1824 till
Nord-Amerika. Hans skrifter utgåfvos i Boston 1842
i 5 bd.

Follenius. Se Follen.

Follette [fålä’t], fr. (eg. toka). Se Dräkt, sp. 938.

Follikel (lat. folliculus, påse, hölje,
af follis, säck). 1. Anat., gammalt namn på
mycket olika anatomiska föremål, såsom slutna
blåsor, säckformiga höljen för de i huden
insänkta hårrötterna, säckformiga körtlar
(dels enkla och raka, dels slingrande) m. m. -
2. Tandläk., den lilla blåsa, som å käken hos
fostret utvisar första anlaget till tanden.
2. Ugn.

Follingbo, socken i Gottlands län, Norra
häradet. 3,685 har. 497 inv. (1906). F. bildar med
Åkebäck ett konsistoriellt pastorat i Visby stift,
Norra kontraktet.

Follis (lat., eg. blåsbälg), fornromersk
ballongboll. Se Bollspel, sp. 1015. - F.
aerostaticus
och F. hydrostaticus, föråldrade apparater
afsedda att åskådliggöra, den förra lufttryckets, den
senare vattentryckets större verkan på en större yta.

Folo [fala], Giovanni, italiensk kopparstickare,
f. 1764, d. 1836 i Rom, var lärjunge af Volpato,
men utbildade sig sedermera efter R. Morghen. Han
öfvergick från punkteringsmaneret till det egentliga
grafstickelarbetet och förstod i synnerhet att
uppfatta och troget återgifva Rafaels stil. Bland
F:s mästerverk må nämnas Madonna dei candelabri och
Marias förmälning, efter Rafael, Adam och Eva,
efter Tizian, samt Kristus uppväcker änkans son i
Nain
, efter Ann. Carracci.

Folquet l. Foulques de Marseille [fålkå l. folk da
marsä’j], fransk biskop, f. omkr. 1160, d. 1231,
var först trubadur, blef sedan cisterciensmunk
och 1205 biskop i Toulouse. Såsom sådan understödde
han Simon af Montfort i korståget mot albigenserna,
af hvilka han fick namnet L’évêque des diables
("djäflarnas biskop"). Bland de tjugufem poem, som
finnas i behåll efter F., är en hymn till jungfru
Maria särdeles framstående.

Foltitscheni, stundom nyttjad namnform för Fa1ticeni (se d. o.).

Foltz, Philipp von, tysk målare, f. 1805 i
Bingen, d. 1877 i München, kom 1825 till
München, där Cornelius strax förut blifvit
direktör för konstakademien, vistades 1835-38 uti
Italien och blef efter sin återkomst till München
professor vid därvarande akademi. 1865-75 var han
centralgalleri-direktör därstädes. - Under Cornelius’
ledning utförde F. åtskilliga fresker i Glyptoteket,
och i förening med Lindenschmit målade han i det
nya k. slottet 23 framställningar efter Schillers
ballader. Senare utförde han där 19 målningar till
dikter af Bürger. Han efterlämnade en mängd taflor,
skildrande dels historiska tilldragelser, dels
lifvet i alptrakterna. Hans bästa arbeten torde vara
Sångarens förbannelse, efter Uhland (1838; i Kölns
museum), Kejsar Fredrik I inför hertig Henrik lejonet
och Perikles angripes af Kleon (båda i Maximilianeum
i München). - F:s broder, Ludwig F., arkitekt
och bildhuggare, f. 1809, d. 1867 i München såsom
professor i ornamentik vid därvarande polytekniska
skola, byggde och restaurerade i medeltidsstilar.
(G-g N.)

Folz, Hans, tysk mästersångare, bördig från Worms,
var barberare i Nürnberg, där han dog före 1515. Mest
bekant är han genom sina fastlagsspel, hvilka ha
kraft, men äfven råhet och sinnlighet. F:s arbeten
äro ånyo utgifna i Kellers "Fastnachtsspiele aus
dem 15. jahrhundert" (1853-58).

Folåsa, skyddshem, omkr. 10 km. s. v. från Linköping,
nära Bankebergs järnvägsstation i Rapperstads socken,
Östergötland, inrättades 1865 såsom räddningshem,
men blef enl. lagen af 13 juni 1902 ang. uppfostran
åt vanartade barn ett skyddshem med reglemente af
6 nov. 1903. Hemmet åtnjuter anslag af staten (100
kr. för hvar elev) och landstinget, hvarjämte för
hvar där intagen gosse af resp. kommun betalas 75
kr. om året. Anstaltens tillgångar 1906 voro 48,779:03
kr. (hvaraf egendomen Folåsa 25,500). Sedan hemmet
trädde i verksamhet ha där varit intagna 238 gossar.

Fomahaud. Se Fomalhaut.

Fomalhaut l. Fomahaud (æ Piscis austrini), arab.,
astron., stjärna af första storleken i Södra fiskens
konstellation.

Foment (lat. fomentum, värmande omslag). Se Omslag.

Fomes, bot. Se Polyporus.

Fon, dahoméernas inhemska namn.

Fonautograf (af grek. fone, ljud, autos, själf,
och grafeint skrifva), fys., apparat för automatisk
uppteckning af akustiska svängningar. En stämgaffels
svängningar uppritas af en lätt, fjädrande
metallspets, fäst vid gaffelns ena skänkel, på en
sotad roterande cylinder, som under vridningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free