Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkhögskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begär efter en upplysning, motsvarande tidens
kraf, samt på grund däraf, att de i svenska folkets
medborgerliga lif så djupt ingripande nya
kommunalförfattningarna och 1866 års riksdagsordning icke
blott ha förlänat nya rättigheter åt dessa klasser,
utan äfven hos dem väckt en känsla af skyldighet
att skaffa sig medborgerlig bildning. Detta insågs
först af allmogens mest erfarna män, riksdags- och
landstingsmän, men därjämte ha äfven personer inom
andra klasser omfattat de nya skolorna med varmaste
intresse. Oftast ha, vanligen af riksdagsmän,
framlagts motioner i landstingen om inrättandet af
dylika skolor. Stundom har emellertid det första
förslaget blifvit framställdt vid ett folkmöte, i
ett hushållningssällskap o. s. v. Folkhögskolorna
ha ej uppstått genom initiativ af föreståndarna,
och dessa ega ej skolorna; de stå icke i opposition
mot de lärda skolorna; de ha ej framkallats af någon
sådan religiös väckelse som den grundtvigianska,
och de stå icke i någon fientlig ställning till
den svenska kyrkan. - I öfverensstämmelse med
de särskilda folkhögskolornas stadgar kan dessa
läroverks ändamål sägas vara: att dana den mognade
ungdomen för det medborgerliga lifvet genom att
hos densamma framkalla en varm fosterlandskärlek,
grundad på en lefvande undervisning om Sveriges
land och folk, dess historia, språk och lagar; att
förbereda denna ungdom för det praktiska lifvet, så
att den till sitt eget gagn och landets båtnad kan
arbeta på bästa sätt i sin kallelse; vidare att i
någon mån göra ungdomen förtrolig med naturens lif,
så att den får en inblick i skapelsens sammanhang,
naturens former, krafter och verksamhet. Från vanliga
skolor skiljer sig folkhögskolan därigenom, att den
icke fordrar någon inträdes- eller afgångsexamen,
ej vid undervisningen använder läxor eller förhör, ej
riktar sitt arbete förnämligast på lärobokskurser samt
icke utdelar några betyg. Mycken vikt lägges vid, att
fasta kunskaper inhämtas, men undervisningen meddelas
förnämligast genom lättfattliga föredrag, omväxlande
med frågor, läsning och förklaring af läroboken,
förevisning och förklaring af åskådningsmateriel,
skriftliga arbeten o. s. v. Läroämnena äro modersmålet
med litteratur och affärsskrifning, historia och
geografi, naturlära och hälsolära, kommunal- och
statskunskap, räkning, geometri, fältmätning
och afvägning, välskrifning, bokföring, ritning,
gymnastik och sång. - De för manliga lärjungar
afsedda folkhögskolorna, som hösten 1907 uppgingo
till ett antal af 39, ha under senare åren årligen
besökts af omkr. 1,100 lärjungar, från 18 till 36
år gamla samt med en medelålder af 21 à 22 år. Af
föreståndarna ha de fleste akademisk bildning. Till
"andre lärare" och biträdande lärare bruka vanligen
utses personer med akademisk bildning, men äfven
agronomer, jägmästare, ingenjörer, officerare,
folkskollärare o. s. v. Undervisningstiden omfattar
vanligen 6 månader (nov.-april). Den egentliga
folkhögskolekursen är i de allra flesta fall endast
ettårig, men med flertalet skolor (25) äro förenade
landtmannaskolor, som bilda en andra årskurs eller
fortsättningskurs. Dessa äro följande: Tierp (Uppsala
län), Åsa (Södermanlands), Lunnevad (Östergötlands),
Nässjö (Jönköpings), Grimslöf (Kronobergs), Gamleby
och Högalid (Kalmar), Hemse (Gottlands), Ronneby
(Blekinge), Önnestad (Kristianstads), Hvilan och
Svalöf (Malmöhus), Katrineberg (Hallands),
Herrljunga och Färgelanda (Älfsborgs), Molkom (Värmlands),
Käfvesta (Örebro), Tärna (Västmanlands), Fornby
(St. Kopparbergs), Bollnäs (Gäfleborgs), Ålsta och
Hola (Västernorrlands), Degerfors (Västerbottens)
samt Boden och Matarengi (Norrbottens). På några
ställen har man en andra årskurs med ung. samma
ämnen som i landtmannaskolorna, och på några andra,
t. ex. Hvilan, en andra årskurs med allmänbildande
ämnen, däribland språk. - Den första svenska
folkhögskolan för kvinnor öppnades 1869. F. n. (1907)
lämnas undervisning åt kvinnor vid alla folkhögskolor
utom en. Där det ej är samundervisning, begagna
vanligen de kvinnliga skolorna samma lokaler,
i hvilka manliga folkhögskoleelever undervisas om
vintern. Kursen för kvinnor räcker i allmänhet 3
månader (vanligen under sommaren). Undervisningsämnena
äro i allmänhet modersmålet och litteratur, svensk
historia och geografi, hälsolära. och hushållslära
("kökets kemi"), alla slags handaslöjder,
räkning, bokföring, välskrifning, gymnastik och
sång. Till elever mottagas endast vuxna flickor
(vanligen med en medelålder af 20 år). Vid flera
kvinnliga skolor har man en fortsättningskurs,
vanligen benämnd husmoderskola, där hufvudämnet
är huslig ekonomi. Antalet kvinnliga elever är
omkr. 900. Åtskilliga af folkhögskolorna äro
samskolor, särskildt i Norrland, tillsammans
8. - Vid ett stort antal folkhögskolor,
särskildt de med landtmannaskolor utvidgade,
hållas kortare praktiska kurser, småbrukarkurser,
trädgårdskurser, mejerikurser, kontrollassistentkurser
m. fl.
Till bestridande af de löpande utgifterna
ha folkhögskolorna, utom statsbidrag, att
beräkna lärjungarnas afgifter (15 à 80 kr. för
hvarje elev; ett par skolor upptaga dock inga
elevafgifter), bidrag från landsting (500 à 3,500
kr. årligen), från hushållningssällskap, kommuner och
s. k. folkhögskole- l. garantiföreningar, bestående
af enskilda personer. Statsanslag för folkhögskolor
beviljades - med anledning af väckta motioner - första
gången vid 1872 års riksdag, då 10,000 kr. uppfördes
för detta ändamål på extra ordinarie stat. Anslaget
höjdes vid 1875 års riksdag till 20.000, vid 1876
års till 30,000, vid 1878 års till 40,000, vid 1893
års till 55,000 kr. Anslaget flyttades vid 1876 års
riksdag på ord. stat samt blef redan vid 1873 års
riksdag ett förslagsanslag. Dessutom finnes (sedan
1882 års riksdag) på extra ordinarie stat ett anslag
(f. n. 35,000 kr.) "till understöd åt mindre bemedlade
lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag
af statsmedel". Å det förra anslaget beviljade K. M:t
för 1906 ett understöd af 161,206,38 kr. samt å det
senare ett understöd af 35,000 kr. Såsom villkor
för åtnjutandet af statsunderstöd är föreskrifvet
bl. a. (k. kung. 18 okt. 1907), "att landsting,
kommuner eller enskilde, hvar för sig eller gemensamt,
till vederbörande skola eller kurs lämna bidrag,
hvilka, inberäknadt skolafgifter, sammanlagdt uppgå
till minst enahanda belopp som statsbidraget", hvilket
sistnämnda dock ej må öfverstiga 3,000 kr. till hvarje
skola, vid hvilken lärokursen genomgås på minst 20
veckor. Till kvinnlig folkhögskola, som pågår omkr. 12
veckor, lämnas högst 1,800 kr. Till kvinnlig kurs,
som samtidigt med manlig folkhögskola pågår med
väsentligen skild undervisning, lämnas högst 1,000
kr. Till en andra årskurs beviljas högst 2,000 kr.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
