Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fogde - Fogdefana, krigsv. Se Fogderrusttjänst - Fogdefännicka, krigsv. Se Fogderusttjänst och Fännicka - Fogdehästar, kam. Se Fodring - Fogden - Fogderusttjänst - Fogdhytte grufvor - Fogdö - Fogdön - Foged. Se Fogde - Fogelberg, Bengt Erland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkställdes. Småningom öfvergick själfva den dömande
makten till fogden, som numera utöfvar både ordnings-,
förhörs-, doms- och exekutivmakten samt således
står i spetsen för hela rättegångsväsendet i första
instansen. Efter jurisdiktionens art kallas han
byfoged (jfr Byfogde) eller herredsfoged. Blott i
Köpenhamn är kongens foged en särskild ämbetsman,
hvilken det åligger att låta utkräfva alla
ådömda bötesstraff samt verkställa alla domar
och förlikningar i civila mål. Uppstå under en
sådan förrättning nya rättsfrågor (till följd af
invändningar o. d.), afgöras de af fogden, hvilken
således i dylika fall uppträder som domare och då
utgör fogedretten.
C. R.*
På landsbygden i Norge utöfvade fogden den
ord. ordningsmakten samt uppbar skatter
och afgifter. Hans ämbetsområde kallades
fogderi. Antalet fogderier var 56. Jfr
Byfogde. Fogdetjänsterna äro nu afskaffade, och man
går efter hand öfver till en ny ordning, hvarvid
skatter och afgifter uppbäras af amtskassören.
Y. N.
Fogdefana, krigsv. Se Fogderusttjänst.
Fogdefännicka, krigsv. Se Fogderusttjänst och
Fännicka.
Fogdehästar, kam. Se Fodring.
Fogden, liten fyr, belägen på en holme i Dalbosjön
(Vänern), vid inloppet till Åmål.
Fogderusttjänst förekom första gången under Johan
III:s tid, då det ålades fogdar och andra landsstatens
tjänstemän att till kavalleriets fullständigande
uppsätta och utrusta ryttare. Karl IX anbefallde
1601 bildandet af en fogdefana, för hvilket ändamål
hvarje fogde skulle utrusta 3 (senare 4), hvarje
häradsskrifvare 2 (senare 3) och hvarje länsman 1
ryttare. Medel för uppsättningen af detta rytteri
togos dels af uppbörden, dels af inkomsterna från
särskildt anslagna förläningshemman. Samtidigt
omnämnes vid infanteriet äfven en fogdefännicka. I
sammanhang med krigsmaktens ordnande af Gustaf
II Adolf upphörde fogdarnas skyldighet att rusta.
C. O. N.http://runeberg.org/img/nfbh/0389.4.png
Fogdhytte grufvor kallas med gemensamt namn
omkr. 100 mindre grufvor, belägna å Fogdhytte bys
mark, omkr. 7 km. v. om Nora stad, Örebro län,
Grufvorna ha arbetats dels på svartmalm af olika,
men i allmänhet godartad beskaffenhet, dels på
kvartsrandig blodstensmalm. Bergarten i trakten
år en ljusgrå eurit med omväxlande strykning. De
malmförande lagren gå hufvudsakligen åt n. v. -
s. ö. Intet grufföretag af större betydelse finnes
här, utan de flesta grufvorna äro tillfälliga
skärpningar eller produkten af spekulationen under
goda järnkonjunkturer. Undantag göra Rödbergsfältet
(där rätt stora arbeten är utförda, men hvilket
fälts malmer dock äro kishaltiga), Humlaberget med en
särdeles rik och god svartmalm, som dock förekommer
endast i mindre körtlar, samt Glifsa gruffält med
god tillgång på randig blodsten. Ur Rödbergsfältet
brötos 1906 4,487 t. skrädd svartmalm, ur Grindgrufvan
2,671 t. skrädd blodsten, hvarjämte något malm bröts
ur Glifsa gruffält, men för öfrigt gjordes endast
försvarsarbeten. Th. N-m.*
Fogdö, socken i Södermanlands län, Åkers
härad, ungefär motsvarande den forna Fogdön (se
nedan) och en del af Tosterön. 5,142 har. 1,211
inv. (1906). F. bildar med Helgarö ett patronellt
pastorat i Strängnäs stift, Domprosteriet.
Patronatsrätten utöfvas gemensamt af egarna till Hesselbyholm,
Bergshammar och Edeby. - Socknen är mycket rik på
fornlämningar, bland hvilka må nämnas "Stenby skans"
och "Karleby borg". Om ett på ön under medeltiden
befintligt nunnekloster af cisterciensorden se
Vårfruberga. Grundritning af de i senare tider
uppgräfda ruinerna finnes hos Dybeck, "Mälarens öar"
(1861).
Fogdön, fordom en ö i Mälaren, bildar numera jämte det
i v. belägna Helgarö och det i s. ö. belägna Vansö,
hvilka fordom äfven varit öar, en från Södermanland åt
n. v. i Mälaren utskjutande landtunga, som omgifves
i s. v. af Söderfjärden samt i n. och n. ö. af
Granfjärden och Norrfjärden. F. är till större delen
slättmark. Från Vansö var F. skild genom det nu
igenvuxna Kråksundet och Vansö från fastlandet genom
det igenvallade Eldsundet, som under medeltiden och
långt in på 1500-talet var så bredt och öppet, att
där måste hållas färja. Ännu 1723 var det farbart
med fartyg, men nu är sänkan helt och hållet utfylld
af kärrmarker, hvilkas högsta punkt ligger knappt 1
m. öfver Strängnäsfjärden.
Foged. Se Fogde.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
