Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärdingsbönder. Se Bonde, sp. 1087, och torp - Fjärdingsdomar. Se Allting - Fjärdingsman - Fjärdingsroten. Se Fjärdingen - Fjärdingsväg - Fjärdsälsläktet, zool. Se Säldjur - Fjärdung. Se Fjärding - Fjärdvik - Fjäre - Fjäre och Viske kontrakt - Fjärestad (ej Fjerrestad l. Fjärrestad) - Fjärilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjärdingsbönder. Se Bonde, sp. 1087, och Torp.
Fjärdingsdomar (isl. fiorðungsdomr). Se Allting.
Fjärdingsman (jfr Fjärding 2), från äldre
tider namn på en person, som är anställd till
kronobetjäningens biträde, vare sig med uppbörden af
skatterna eller med polisen och ordningen å landet
o. s. v. (Se t. ex. Karl IX:s förslag till förordning
om fogdars, länsmäns och fjärdingsmäns befattning med
uppbörden 8 dec. 1606; häradsfogdeinstr. 9 okt. 1688,
§ 21.) Samma befattning tillkommer honom ännu på
sätt i särskild lag finnes närmare föreskrifvet (lag
ang. fjärdingsmansbestyrets utgörande 29 sept. 1899
och instruktion s. å.). Denna befattning, som förr
utan ersättning ålåg innehafvare af krono-, skatte-
och frälsejord och omgångsvis mellan dem utöfvades, är
fortfarande ett menighetsbestyr, men fjärdingsmannen
utses numera å kommunalstämma för en tid af minst tre
år och förses med skälig ersättning, som bestämmes
å kommunalstämma och utgöres efter enahanda grund
som andra kommunalutskylder. I regel skall en
fjärdingsman finnas inom hvarje socken, men är denna
af större vidd, må två eller flera fjärdingsmän,
efter pröfning af K. M:ts befallningshafvande, där
anställas, liksom två eller flera smärre socknar
inom samma länsmansdistrikt kunna förena sig om
en. Kronofogden pröfvar den utsedde personens
lämplighet för befattningen och anmäler, om han
finner honom icke lämplig, förhållandet för K. M:ts
befallningshafvande, som eger att förordna om nytt
val, om skäl därtill föranleda. Th. R.*
Fjärdingsroten. Se Fjärdingen.
Fjärdingsväg, fjärdedelen af den gamla svenska milen,
9,000 f. = 2,672 m.
Fjärdsälsläktet, zool. Se Säldjur.
Fjärdung. Se Fjärding.
Fjärdvik, ångsåg med 2 ramar i Bjärtrå socken,
Västernorrlands län, tillhör Trävaruaktiebolaget
Locknö. Tillverkning 1906: 15,550 kbm. sågade trävaror
samt 60.000 hl. träkol, med ett sammanlagdt värde
af 462,000 kr. 106 arbetare.
Fjäre, härad i Hallands län. ingår i länets norra
domsaga och Kungsbacka fögderi samt omfattar socknarna
Ölmevalla, Landa, Frillesås, Gällinge, Idala, Fjärås,
Förlanda, Hanhals, Tölö, Lindome, Älfsåker, Onsala,
Vallda, Släp. 71,520 har. 19,177 inv. (1906).
Fjäre och Viske kontrakt, i Göteborgs stift,
omfattar de nio pastoraten Tölö, Lindome och Älfsåker;
Vallda och Släp; Onsala; Kungsbacka stad och Hanhals;
Fjärås och Förlanda; Ölmevalla och Landa; Frillesås,
Gällinge och Idala; Värö och Stråvalla; Veddige,
Ås och Sällstorp. 94,211 har. 26,783 inv. 0906).
Fjärestad (ej Fjerrestad l. Fjärrestad), socken
i Malmöhus län, Luggude härad. 1,368 har. 585
inv. (1906). Annex till Bårslöf, Lunds stift,
Luggude kontrakt.
Fjärilar, Lepidoptera, zool., insektordning, hvars
huvudkännetecken äro: fullständig förvandling,
fyra helt eller delvis fjällbetäckta vingar samt
en under hvilan spiralformigt hoprullad, af de
båda underkäkarna (maxillerna) bildad sugtunga. Ej
sällan saknas emellertid sugtunga hos nattfjärilar
eller är åtminstone förkrympt, i synnerhet ofta hos
spinnarfjärilar, som i utbildadt tillstånd ej upptaga
någon föda. Hos vissa nattfjärilars honor kunna äfven
vingarna vara förkrympta eller alldeles saknas,
såsom hos de masklika honorna af släktet Psyche. -
Fjärilarnas hufvud upptages till betydlig del
af de stora fasettögonen på hufvudets sidor,
hvarjämte många äro utrustade äfven med ett par små
i den täta hårigheten på hufvudets öfre del dolda
punktögon. Antennerna äro af mycket växlande form:
klubbformiga, spolformiga, kamtandade, fjäderlika
eller helt enkelt trådformiga, långsamt afsmalnande
mot spetsen. Då mundelarna (se fig. 1) äro utvecklade,
äro de sugande, i det de långa, smala, rännformiga
maxillerna äro inpassade mot hvarandra, så att de
tillsammans bilda ett sugrör, hvilket i utsträckt
tillstånd kan vara längre än hela kroppen.
 |
| Fig. 1. Mundelar: a af Zygæna (sedd från sidan), b af noctuid (sedd framifrån, med oregelbundet upprullad sugsnabel). A antenner (afskurna), Lr öfverläpp, Lt underläppspalper (på b afskurna), Md mandibel l. öfverkäk (förkrympt), Mx maxill l. underkäk, som tillsammans med den närsittande underkäken på andra sidan bildar den långa sugsnabeln, Mxt underkäkspalper, O fasettöga. (Förstorad bild.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
