Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Edebo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1757—59 en tredje fyr, af J. Smeaton. Lysmaterielen
utgjordes till en början af talgljus. Först 1818
började man använda oljelampor med reflektorer. 1877
upptäckte man, att själfva fyrklippan blifvit något
underminerad, och 1879 började man därför uppföra ett
annat fyrtorn på säkrare ställe å refvet.
Den nya, af sir James N. Douglas byggda
fyren, som blef färdig 1882, står på den norra af
Eddystoneklipporna och är en gruppblixtfyr med två
korta sken hvar 30:e sekund. Fyrljuset uppges ha en
styrka motsvarande 292,500 normalljus och en lysvidd
af 17 minuter. Fyrtornet är ett grått granittorn med
röd lanternin. Fyrlågans höjd öfver högvatten är 40,5
m. Under tjocka gifvas knallsignaler.
Edebo, socken i Stockholms län, Frösåkers
härad. 13,707 har. 2,102 inv. (1905). E. utgör
ett konsistoriellt pastorat i Uppsala stift,
Närdinghundra kontrakt.
Edeby, gods i Ripsa socken, Södermanlands län,
vid Edebysjön, som är en fjärd af Båfven. 8 1/4 mtl,
tax. till 225,000 kr. Såg och tegelbruk, tax. till
22,700 kr. Egovidd omkr. 2,427 har (däraf 406 har
odlad jord). E., 1 mtl frälsesäteri, med Tofva, 1
mtl ladugård, tillhörde under 1500-talets förra hälft
släkten Tott, kom genom giftermål till medlemmar af
släkterna Liljeörn, Stenbock, Bielkenstierna, Skytte
och Posse (öfver 100 år). Sedan 1832 har det tillhört
släkten von Eckermann och eges nu af änkegrefvinnan
Ulla von Eckermann, f. Lewenhaupt.
Edefors. 1. Socken i Norrbottens län, Öfver-Luleå
tingslag. 1,630 kvkm. 2,519 inv. (1905). E. utgör
ett regalt pastorat i Luleå stift, Norrbottens södra
kontrakt. — 2. Vattenfall i Lule älf, i nämnda
socken, har en fallhöjd af 21,5 m. på en längd
af 2,5 km. och är en af de vackraste forsarna i
Norrland. Vid lågvatten beräknas vattenmängden
till 54 kbm. i sekunden och på sommaren till 241
kbm., motsvarande omkr. 52,000 hkr. Den industriella
medelvattenmängden beräknas till 110 kbm., motsvarande
omkr. 23,500 hkr. Vattenkraften i forsen, som ligger
omkr. 13 km. från statsbanan Luleå—Riksgränsen,
anses med lätthet kunna tillgodogöras, hvarvid man
torde kunna begagna sig af de arbeten, som vid midten
af 1860-talet utfördes för kanalisering af Lule älf
upp till Storbacken. Vid E. gjorde d:r G. De Laval
på 1890-talet anstalter för järnmalmers reduktion
medelst elektricitet. Nedanför E. finnas hotell och
gästgifvargård, och en ståtlig stålbro går öfver
älfven.
Edel l. Adela, dansk drottning, dotter till grefve
Robert af Flandern, äktade 1082 Knut den helige och
vardt moder till Karl den danske samt till Cecilia och
Ingegärd, hvilken vardt folkungarnas stammoder. Efter
dråpet på Knut (1086) flydde E. till Flandern,
äktade 1092 hertig Roger af Apulien och dog 1115.
E. Ebg.
Edelcrantz, Abraham Niklas, ämbetsman,
vitterhetsidkare, fysiker, f. 29 juli 1754 i Åbo,
d. 15 mars 1821 i Stockholm, hette eg. Clewberg,
blef filos. magister i Åbo 1772 (samtidigt med
J. H. Kellgren), docent i naturkunnighet och
lärdomshistoria 1773, e. o. filos. adjunkt 1778
och universitetsbibliotekarie 1780. Redan 1771
medlem af Auroraförbundet och medarbetare i "Åbo
tidningar", torde han första gången hafva ådragit
sig Gustaf III:s uppmärksamhet såsom förste
opponent vid en disputation i Åbo och sedan som
promotionsskald därstädes 1775. Under en vistelse
i Stockholm 1775—77 fick han genom Lidéns bemedling
uppdraget att ordna konungens handbibliotek.
Ett af Kellgren fördelaktigt recenseradt sorgetal (på
vers), som han 1782 höll öfver den s. å. aflidna
änkedrottning Lovisa Ulrika, synes ha skaffat
honom Gustaf III:s ynnest, 1783 utnämndes han
på Zibets rekommendation till andre direktör vid
de k. spektaklerna och erhöll s. å. fullmakt som
protokollssekreterare i kansliet och förvaltare af
konungens handkassa. 1787 blef han k. handsekreterare
och ledamot i Generaltulldirektionen, hvilken
senare befattning han innehade till 1802. Som
andre direktör vid K. teatern tjänstgjorde han
jämte Zibet till 1786, vidare ensam till 1799 och
sedan jämte Nordforss till 1804, hvarefter han
till 1810 var förste direktör vid K. teatern och
hofkapellet. 1793 fick han titeln kansliråd och
tog först då afsked från bibliotekariesysslan, och
1805 utnämndes han till öfverintendent och preses
i Akademien för de fria konsterna, till intendent
öfver K. museum och till ordförande i direktionen
öfver Allmänna brandförsäkringsverket samt 1813 till
president i Kommerskollegium. Han var sommaren 1808
hofkansler. 1789 blef han adlad och ändrade då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0716.html
