Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d. 1669 i Paris, verkade först i Charenton, sedan 1620
i Paris som pastor och utgaf en mängd skrifter, hvaraf
flera öfversattes till engelska, italienska, tyska och
franska. — 2. Charles D., den föregåendes son,
läkare, f. 1633 i Paris, d. 1697 i Leiden, fransk
militärläkare, konungens läkare (1633), verkade
sedan 1668 som professor vid Leidens universitet,
där Boerhaave var hans lärjunge. D:s Opuscula medica
utgåfvos med ett företal af Boerhaave 1727.
Drente l. Drenthe, provins i nordöstra delen
af Nederländerna, på gränsen mot Tyskland. D. är
ett af ljunghedar och torfmossar uppfylldt
skoglöst slättland, med flera stora fattig- och
förbättringskolonier (se Åkerbrukskolonier). 2,633
kvkm. 162,141 inv. (1904), 61 på 1 kvkm., hvilket
är den glesaste befolkningen i Nederländerna. De
viktigaste näringarna äro jordbruk och fårskötsel. —
Landet är rikt på minnen från den förhistoriska tiden:
stendösar och gånggrifter, s. k. "hunnebedden"
m. fl. I 8:e årh. invandrade sachsarna dit
och undanträngde den frankiska befolkningen. De
nuvarande invånarna, af hvilka många emellertid
härstamma från ett ännu äldre folk, äro i allmänhet
brunetta, med matt, ljus ansiktsfärg, bredt hufvud
och satt växt — alltså betydligt olika den frisiska
typen. Under medeltiden var hela landet en för alla
invånarna gemensam egendom. Numera hafva de gamla
s. k. "markerna" till största delen försvunnit,
men den ouppodlade delen af dessa betraktas i
allmänhet fortfarande såsom öppen betesmark, och
den odlade delen är ett vidsträckt fält, kalladt
Esch, på hvilket alla delegarna måste arbeta,
så och skörda samtidigt. Hufvudstad är Assen.
A. G.*
Drenteln, Aleksandr Romanovitj, rysk general,
statsman, f. 1820, d. 1888, genomgick raskt de
militära graderna, blef 1865 generallöjtnant
och anförde 1877 under rysk-turkiska kriget
reservtrupperna n. om Donau. Sedan general Mezentsov
i aug. 1878 mördats af nihilisterna, blef D. chef
för "tredje afdelningen" af kejsarens kansli och
därigenom ledare af rikets hela polisväsende. Ett
nihilistattentat mot honom 25 mars 1879
misslyckades. När Loris Melikov efter attentatet
i Vinterpalatset 1880 erhöll diktatorisk makt och
såsom inrikesminister äfven blef chef för tredje
afdelningen, afgick D. Han blef då medlem af riksrådet
samt generalguvernör i Odessa och 1881 i Kiev.
Drenthe, Se Drente.
Drepana. Se Drepanon.
Drepanon (grek., "lie"), lat. Drepana
l. Drepanum 1. Stad på en landtunga å Siciliens
nordvästra hörn. Den befästes under första puniska
kriget (264—241 f. Kr.) af kartagern Hamilkar och
fick sina första invånare från det närbelägna Eryx,
hvars hamn det förut hade varit. 241 f. Kr. kom
D., jämte det öfriga Sicilien, under Rom samt blef
en blomstrande handelsstad. Kartagerna vunno 249
f. Kr. utanför D. en sjöseger öfver den romerske
konsuln Claudius Pulcher. Stadens nuv. namn är
Trapani. — 2. Ort i Bitynien vid Ismidviken af
Marmarasjön, nära staden Kara Mussal. Fordom funnos
där varma bad, hvilka Konstantin den store begagnade
strax före sin död och där han lät döpa sig. D. är
en af de platser, som gjorde anspråk på att vara
födelseort åt Konstantins moder Helena,
kanske därför att Konstantin gjorde orten till stad
med namnet Helenopolis. Nu Hersek.
Drepanum. Se Drepanon.
Dresden. 1. Län ("kreishauptmannschaft") i
konungariket Sachsen. 4,337 kvkm. 1,216,489
inv. (1900), 281 på 1 kvkm. Detta område,
hvilket sträcker sig öfver hela Sachsens bredd,
från Erzgebirge till preussiska prov. Sachsen,
omfattar Erzgebirges malmrikaste trakter och kärnan
af sandstensbergen i Sachsiska Schweiz. Marken är
fruktbar och väl odlad. Industri, bergshandtering
och stenbrytning äro de förnämsta näringskällorna.
 |
| Katolska hofkyrkan i Dresden. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
