Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drankutslag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hans konstuppfattning. Af D:s målningar märkas:
Dianas jakt och Höstmorgon i Sabinerbergen
(båda i Berlins nationalgalleri), Den
barmhärtige samariten (Dresdengalleriet)
och Sapfo (Schacks galleri, München).
G—g N.
Drechsler, Gustav, tysk landthushållare, f. 1833 i
Clausthal, d. 1890 i Greifswald, blef 1867 docent
i jordbrukslära i Göttingen samt 1871 professor
och föreståndare för ett, väsentligen på hans
tillskyndelse, vid universitetet nyinrättadt
landtbruksinstitut. 1885 invaldes han i Preussens
deputeradekammare och 1887 i tyska riksdagen,
där han tillhörde tyska rikspartiet. D. utnämndes
till kurator för universitetet i Greifswald
1889. Han utvecklade en omfattande verksamhet
såsom författare i sin vetenskap, särskildt
rörande jordbruksekonomi samt förenings- och
associationsväsendet inom jordbruket. Af hans
skrifter må nämnas Statik des landbaues (1869) och
det prisbelönta Der landwirtschaftliche pachtvertrag
(2 bd, 1871). Tillsammans med W. Henneberg utgaf han
"Journal für landwirtschaft".
Dref (af drifva). 1. Sjöv., utredt och häckladt
gammalt tågvirke, som ofta spinnes till s. k. varp
eller verk af omkr. 3 m. längd. Dref begagnas mest
som tätningsmedel i fogarna uti fartygs bordläggning,
däck o. d. Då bordläggningsnåt under vattnet skola
drifvas, uppblandas drefvet med nöthår. Jfr Drifning.
R. N.*
2. Maskinb., ett mindre kugghjul, som ingriper i ett
annat eller i en kuggstång.
G. R. D.
Dref, socken i Kronobergs län, Uppvidinge härad. 3,366
har. 441 inv. (1905). Annex till Sjösås, Växjö stift,
Uppvidinge kontrakt.
Drefdagen, kronopark i Särna socken, Kopparbergs
län, afsattes vid 1894 fastställdt storskifte
och afvittring och omfattar 5,200 har.
A. G. Lm.
Drefjakt, Se Jakt.
Drefnewydd [drefnå͡iωi’th], det walesiska namnet på
staden Newtown (se d. o.) i Wales.
Drefviken, en till formen oregelbunden sjö
i Södertörn, delad mellan Brännkyrka, Huddinge,
Österhaninge och Tyresö socknar, 20 m. ö. h., upptager
i v. det gemensamma afloppet från sjöarna Kvarnsjön
(42,7 m.), Orlången (20,8 m.), Ågestasjön (20,7
m.) och Magelungen (20,6 m.), i n. Flatsjön (21,9
m.) samt afflyter genom ett de små sjöarna Långsjön,
Flaten och Albysjön förenande vattendrag. Från
sistnämnda sjö faller vattensystemet genom ett kort
aflopp vid Uddby med ett 14 m. högt fall (540 hkr
vid medelvattenstånd; elektricitetsfirman Luth &
Rosén har där en kraftstation) ut i Kalffjärden och
Gränöfjärden af Östersjön.
Dreier [dra’jər], ty. (af drei, tre), num., före 1873
i norra Tyskland benämning på trepfennigsmynt.
Dreier, Frederik Henrik Hennings, den förste danske
socialisten, f. 1827, d. 1853, blef 1844 student och
egnade sig åt medicinen. Han utgaf flera socialistiska
och kyrkofientliga skrifter: Folkenes fremtid (1848),
Fremtidens folkeopdragelse (s. å.), Aandetroen og den
frie tænkning (1852) m. fl. äfvensom veckobladet
"Samfundets reform" (under ett års tid, ehuru med
flera afbrott).
E. Ebg.
Dreiherrnspitz, en 3,505 m. hög, till
Venedigergruppen i Hohe Tauern hörande bergstopp,
på gränsen mellan Salzburg och Tyrolen.
Dreissena, Dreyssena, zool., en mussla,
besläktad med den vanliga blåmusslan (se Mytilus).
Skalen äro trekantiga, kölade. Den i Europa förekommande
arten, D. polymorpha, har därigenom
ådragit sig uppmärksamheten, att den under åren
omkr. 1824—35 utbredt sig från sitt hem i södra
Ryssland upp till norra Europas floder och sjöar.
L-e.
Dreissiger [dra’jsigər], ty. (af dreissig,
trettio). 1. Num., förr i Österrike ett silfvermynt,
= 30 kreuzer = 1/2 gulden = 93,5 öre. — 2. Förr i
Bajern ett spannmålsmått = 1/192 schäffel = 1,158 liter.
Drej., vid växtnamn förkortning för S. T. N. Drejer
(se denne).
Dreja bi, sjöv., en manöver, medelst hvilken man söker
minska ett fartygs fart genom att ställa seglen så,
att de motverka hvarandra. Fartyget bör dock först
läggas bidevind (nära vinden). Denna manöver (förr
kallad "brassa på stång") kallas numera oftast att
brassa back, och när den är utförd, säges fartyget
ligga uppbrassadt. Jfr Bi.
R. N.*
Drejare, sjöv., en något öfver en half m. lång, mot
ändarna afspetsad trästång, hvilken begagnas såsom
häfstång, då man vill hårdt åtdraga ("dreja åt") en
surrning, en bänsel, ett taljerep o. s. v. Jfr Spanskt
spel.
R. N.*
Drejer, Salomon Tomas Nikolai, dansk botanist,
f. 1813, d. 1842, tog 1840 magistergraden och var
sedan 1841 docent vid veterinärinstitutet. Han
utgaf bl. a. Flora excursoria hafniensis (1838)
och Lærebog i den botaniske terminologi (1839) samt
de lärda afhandlingarna Elementa phyllologiæ
(1840) och Symbolæ caricologicæ (1844).
E. Ebg.
Drejning, tekn., formning af lervaror på
s. k. drejskifva, en rund, horisontell träskifva,
som genom någon anordning försättes i hastig
rotation. Drejningen tillgår så, att arbetaren af
en vederbörligen fuktad och bearbetad lerklimp,
som placeras på den roterande skifvan, med
händerna grofformar ett ämne — till en kruka,
stenfat e. d. — och därefter med tillhjälp af en
schablon, mot hvilken ämnet får rotera, gifver
detsamma önskad profil. Genom drejning modelleras
kärl af cirkelrund horisontalgenomskärning. Andra
kärl tillverkas genom uttryckning i formar.
G. H—r.
Drejrep, sjöv., det tåg, hvari en märsrå, någon gång
äfven en bramrå, hänger. Jfr Fall.
Drejskifva, tekn. Se Drejning.
Drejvända, sjöv., vända med ett fartyg på så sätt,
att man låter förskeppet komma upp i vinden och sedan
tvingar det tillbaka motsatt väg, med akterskeppet
upp mot vinden, hvilket sker genom att brassa
back förrårna, intaga en del af akterseglen och
ställa de öfriga så, att vinden blåser längs med
rårna, samt därefter lägger rodret andra vägen
och slutligen förfar så som vid "vändning undan
vind". Denna manöver, som med frisk vind och hög
sjögång kan blifva mycket farlig, användes, när man
med fartyget ej lyckas "vända genom vind" eller när
utrymmet ej medgifver att "vända undan vind".
R. N.*
Drejö, en s. om Fyn belägen ö, tillhörande grefskapet
Brahes-minde. 10,5 kvkm., lågländ och fruktbar. Dess
617 inv. (1906) drifva landtbruk och fiske.
E. Ebg.
Drelincourt [drəlä̃kōr]. 1. Charles D., fransk
protestantisk teolog och predikant, f. 1595 i Sedan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
