Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 649-650 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dolente ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De flesta rummen äro små, med låga, rikt utsirade tak,
kolonner i stuck och kupoler af måladt glas. Den
centrala audienssalen utmärker sig dock för
storartade, harmoniska dimensioner och en praktfull,
orientalisk ornamentik. Bakom palatset, åt landsidan,
höjer sig terrassformigt Konstantinopels vackraste
trädgård. — I D. tvangs sultan Abd-ul-asis att
abdikera natten mellan 29—30 maj 1876.
H. A.*


Dolman. Se Dolma.

Dolmar, ett enstaka berg, nära sydvästra delen af
Thüringerwald, n. ö. om Meiningen. 740 m.

Dolmen, fr. (af kelt. daul, bord, och men, sten),
arkeol., användes af utländska fornforskare för
att beteckna hvad de nordiske fornforskarna
kalla dös eller dyss. Stundom tages ordet
dolmen i en vidsträcktare betydelse, som gemensam
benämning på hela den grupp af fornlämningar,
hvilkas mest utpräglade former kallas döser,
gånggrifter och hällkistor. Ordet dolmen
behöfver icke upptagas i den svenska arkeologiska
terminologien, men vid dess ersättande med ett
svenskt ord får man noga se till, huruvida det
har den allmänna eller den inskränkta betydelsen;
det kan ingalunda alltid återgifvas med dös.
Jfr Begrafning, Cromlech, Dös och Megalitiska monument.
Hs Hd.

Dolnja-Tuzla l. Dônja-Tuzla. 1. Distrikt i nordöstra
Bosnien. 8,904 kvkm. 358,990 inv. (1895), af hvilka
155,780 voro muhammedaner, 150,814 grek. ortodoxa och
49,080 katoliker. — 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
vanligare kallad Tuzla. 11,034 inv. (1895).

Dolnji-Kubin ("Nedre Kubin"), det slovenska namnet
på köpingen Alsó-Kubin. Se Arva.

Dolo malo, lat. (förk. d. m.), med arg list, med ondt uppsåt.

Dolomedes, zool. Se Kärrspindeln.

Dolomieu [dålåmiȫ], Déodat Guy Silvain Tancrède
Gratet de, fransk geolog, f. 1750, d. 1801, blef
1796 medlem af franska vet. akad. och professor
vid bergsskolan i Paris, deltog i Bonapartes
expedition till Egypten och utnämndes 1800 till
prof. i mineralogi vid naturhistoriska museet i
Paris. Hans viktigaste geologiska verk äro:
Voyage aux îles de Lipari (1783),
Sur le tremblement de terre de la Calabrie (1784),
Sur les îles Ponces et catalogue raisonné des produits de l’Etna (1788).
Efter D. har bergarten dolomit fått sitt namn.
E. E.

Dolomit [dålå-] l. Bitterkalk, petrogr., en efter
franske geologen Dolomieu benämnd kalkstensliknande,
vanligen kristallinisk bergart med hvit eller
mer och mindre gul-, grå- eller brunaktig färg. Såsom
bestående af mineralet dolomitspat (bitterspat),
bör dolomiten i rent tillstånd innehålla ungefär 54 proc.
kolsyrad kalk och 46 proc. kolsyrad talk. I allmänhet äro
dock proportionerna obestämda och växlande, i det att bergarten
merendels utgöres af en blandning af dolomitspat
och kalkspat; talkens mängd nedgår stundom ända
till 20 proc. Vid lägre talkhalt får bergarten
namn af dolomitisk kalksten. Som föroreningar ingå
stundom lera, sand, järnoxid, bitumen m. m. Från
kalksten skiljes den typiska dolomiten genom sin
större hårdhet och tyngd samt därigenom, att den är
svårlöslig i syror, hvilket gör, att nästan ingen
brusning eller fräsning uppstår, när den i helt
stycke begjutes med saltsyra. Den är också mera
hårdbränd än kalksten. Efter den inre strukturen,
som är mycket varierande, skiljer man emellan
kornig dolomit (dolomitmarmor),
porös l. jordartad dolomit,
äfven kallad dolomitaska, råvacka och
rökvacka (tyskarnas "rauchwacke") samt tät dolomit,
hos hvilken dock, med tillhjälp af mikroskop, en viss
kristallinisk kornighet kan upptäckas. — Dolomiten
användes till framställning af bittersalt, till
utfodringsmaterial vid s. k. basiska smältprocesser
(Thomas- och Siemens-Martins-processerna) samt
såsom beskickningsämne vid masugnar. De fastare
varieteterna äro användbara till byggnadssten och
till skulpturarbeten m. m. Bergarten förekommer
såsom lager inom nästan alla geologiska formationer,
allmännast inom den devoniska, den permiska och
jura-formationen. Nästan öfverallt utmärker den sig
genom sina sällsamma bergformer och sin rikedom på
underjordiska grottor. Den i Värmland, Härjedalen och
Närke m. fl. trakter i Sverige förekommande dolomiten
tillhör urformationen och eger en mer eller mindre
finkornig kristallinisk textur. Några af de korniga
dolomiterna fosforescera, vid slag af hammare.
E. E.

Dolomitalperna l. Sydtyrolska Dolomiterna, ett parti
af de södra kalkalperna, på gränsen mellan Tyrolen och
Italien, mellan Eisak-Etsch och öfre Piave. Bland höga
toppar märkas Marmolata (3,298 m.), Cima di Vezzana
(3,194 m.) och Monte Cristallo (3,199 m.).

Dolomitaska. Se Dolomit.

Dolomitmarmor. Se Dolomit.

Dolon-nor. Se Lama-miau.

Doloper (grek. Δόλοπες) forntida folkstam i sydvästra
Tessaliens bergland (Dolopia). De tillhörde någon tid
etoliska förbundet och voro mestadels själfständiga,
men lydde tidtals under Macedonien, sista gången 172
f. Kr. underkufvade af konung Perseus, som själf inom
kort besegrades af romarna. Doloperna nämnas som
Cæsars bundsförvanter mot Pompejus; kort därefter
försvinna de som särskildt folk ur historien. — Från
några öar i Egeiska hafvet, företrädesvis Skyros,
idkade dolopiska kolonister sjöröfveri, tills Kimon
473 f. Kr. tog ön i besittning.

Dolores. 1. Stad i argentinska prov. Buenos
Aires, vid järnvägen Buenos Aires—Mar del Plata.
10,000 inv. (1903). — 2. D. Hidalgo, stad
i mexikanska staten Guanajuato, 30 km. n. ö. om
hufvudstaden. 7,500 inv. (1900).

Dolorosa [dålårå̄sa], lat. (af dolor, smärta), den
smärtfyllda. Se Mariabilder och Mater.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>