- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
647-648

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dolente ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Silfverdollarn innehåller 24,057 gr. fint silfver och
gulddollarn 1,5046 gr. fint guld, medan myntens halt
är 9/10 (d. v. s. 9/10 af myntens vikt äro ädel och 1/10
oädel metall eller "legering"). Sedan den dubbla
myntfoten — och därmed silfverdollarn såsom
hufvudmynt — på papperet afskaffats 1853 och 1873,
men i verkligheten bibehållits (jfr Bland bill),
skedde öfvergången till guldmyntfot definitivt genom
1900 års lag, som gjorde gulddollarn till myntstandard
och vidtog åtgärder för silfverdollarns degradering
till skiljemynt. — Den amerikanska dollarn tecknas: $
(af 8) och har ett värde af 3,75 kr. Guldmynt å 2 1/2,
5, 10 och 20 dollars präglas (sedan 1890 slår man
icke längre 1-dollarstycken i guld). Jfr Greenbacks.
illustration placeholder
10-dollar-stycke i guld.


Det amerikanska myntsystemet är härskande i Canada,
och gulddollarn är myntenhet i Newfoundland. I
Orienten, särskildt Öst-Asien, äro olika slag af
dollars fortfarande myntenhet på många ställen,
sålunda i Hongkong den amerikanska dollarn (där kallad
Hongkongdollar), medan den spanska eller mexikanska är
myntenhet på Malajiska öarna (Straits settlements,
Borneo o. s. v.). Den senares vikt är 24,440
gr. rent silfver och dess halt 0,9028; den är sålunda
något mera värd än den amerikanska silfverdollarn.
E. Hkr.

Dollart, holl. Dollard (af fris. dullert, djup),
vik af Nordsjön, mellan preussiska prov. Hannover
och nederländska prov. Groningen. Längd 13 km., bredd
6—12 km. Denna vik upptager Ems och Westwolder Aa. Den
uppkom juldagen 1277, genom islossningen i Ems, samt
förstorades 1287, då Nordsjön genombröt dammarna.
Öfver 50 orter, bland dem en stad (Torum) och två
köpingar, skola hafva förstörts af hafvet. På senare
tiden har man genom indämningar, i synnerhet på den
flacka östfrisiska kusten, lyckats tillbakatränga
vattnet, så att dess areal begränsats till 160 kvkm.

Dollfus [-fy’s], en elsassisk familj, som spelat
en ledande roll inom Mülhausens textilindustri
alltsedan dess uppkomst i större skala i midten
af 18:e årh. Under firmanamnet Dollfus-Mieg & C:ie
utvecklade sig familjens företag alltifrån 1800 till
en mycket stor affär, arbetande för världsmarknaden,
i början med hufvudvikt på kattuntryckeriet, men
senare företrädesvis egnad åt bomullsspinneriet. Af
tre bröder, som största förtjänsten om företagets
utveckling tillkommer, må nämnas följande två.

1. Daniel D.-Ausset [åsä’], f. 1797, d. 1870,
egnade sig särskildt åt produktionens tekniska sida,
införde flera förbättringar i färgtryckeriet, men var
samtidigt en entusiastisk gletscherforskare och utgaf
arbetet Matériaux pour servir à l’étude des glaciers
(13 bd, 1863—73).

2. Jean D., f. 1800, d. 1887, var köpman och firmans
egentlige chef. Han var en ifrig frihandlare och
bidrog till den frihandelsvänliga riktning, som
franska handelspolitiken fick under Napoleon
III. Efter Elsass’ eröfring var han 1877—87 medlem
af tyska riksdagen. Mest bekant är han dock för
sina storartade anläggningar af arbetarbostäder
("arbetarstaden", la cité ouvrière) i Mülhausen,
hvarom se Arbetarbostäder, sp. 1314.
E. Hkr.

3. Charles D., den föregåendes son, filosof,
f. 1827, uppsatte 1857 i Paris "Revue germanique",
hvilken 1865 antog titeln "Revue moderne"
och som han ledde till 1868. D. var därjämte
medarbetare i "Le temps". Han har utgifvit flera
arbeten af stort värde, såsom Lettres philosophiques
(1851; 3:e uppl. 1869), Études sur l’Allemagne (1864)
och Méditations philosophiques (1865).

Dolliner. Se Doliner.

Dollinger, Konrad, tysk arkitekt, f. 1840 i
Biberach(Württemberg), studerade 1858—60 vid
polyteknikum i Stuttgart och 1860—62 i Leins’
ateljé, gjorde studieresor i Tyskland och Italien
samt uppehöll sig i Paris 1866—67. Sedan 1872 är han
professor i byggnadskonstruktionslära vid polyteknikum
i Stuttgart. Hans hufvudarbeten äro societetshuset
vid Friedrichshafens badanstalt, krigarminnesvården i
hans födelsestad, restaureringen af rådhuset i Tübingen (i sengotisk stil) och främst Garnisonskyrkan i Stuttgart (1875—79). Dessutom har han utgifvit
Reiseskizzen aus Deutschland, Frankreich und Italien (1871—73).

Dollmann, Georg von, tysk arkitekt, f. 1830 i
Ansbach, d. 1895 i München, var hofarkitekt hos konung
Ludvig II och utförde åt denne praktslotten Linderhof,
i fransk barock (färdigt 1878), Neuschwanstein, i
medeltida borgstil, och Herrenchiemsee, som skulle
imitera och täfla med Versailles, men som i likhet
med Neuschwanstein blef endast delvis fullbordadt.
G—g N.

Dollond [då’lənd], John, engelsk optiker, f. 1706,
d. 1761 som optisk instrumentmakare och medlem af
"Royal society", var den förste, som förfärdigade
akromatiska prismor och linser. Jfr Akromatism.

Dolma l. Dolman (af magyar. dolmány,
turk. dolama), en med korta skört, tofsar och snören
försedd uniformsrock, som brukas af husarer; äfven
ett fruntimmers-öfverplagg.
illustration placeholder
Dolma (i svenska armén).


Dolma-bagtje (turk., af dolma, full, och bagtje, trädgård),
palats, tillhörande turkiske sultanen, beläget tätt
utmed Bosporen, invid Fyndykly, Konstantinopels nordöstligaste
förstad. Det är byggdt (1850—55, för en kostnad af omkr.
50 mill. kronor) af glänsande hvit, marmorartad sten och
i korintisk stil samt är det praktfullaste och mest pittoreska
af alla de många palats de senare sultanerna uppfört.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free