Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djurgård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1903 af tullverket och staden öfverlämnadt till
Djurgårdsförvaltningen, efter det tullstationen
därstädes indragits redan 1881. Sedan en större
samling boningshus, den s. k. Djurgårdsstaden,
omfattande omkr. 12 har, uppväxt å hufvudsakligen
Amiralitetskrigsmanskassans tomter, blef detta
bebyggda område jämte Blockhustullens och det omkr.
150 har omfattande, till kampements- och exercisplats
alltmer använda Ladugårdsgärdet (se d. o.),
med "Borgen", i polis- och domstolshänseende lagdt
under Stockholms stad enligt k. brefven 26 sept.
1716 och 8 sept. 1736. Genom k. kung. 26 apr.
1814 stadgades, att stadens fiskaler och polisbetjäning
skulle ega att sträcka sin verksamhet till hela
D. Slutligen, genom k. bref 10 aug. 1866, bestämdes,
att D. till hela sin utsträckning skulle från
1 jan. 1868 höra till Stockholms stad i administrativt
och judiciellt likasom ock — formligen — i
kyrkligt afseende. (I kyrkliga ting hade större delen
af D. tidigt sökt sig till Ladugårdslands församling,
mindre delar däremot till Solna och Lidingö
församlingar.) Genom k. bref 23 mars 1870 förklarades
närmare, att kanalen vid Ålkistan skulle utgöra
gräns i n.
Enligt ett 13 mars 1885 upprättadt och 5 sept.
1888 af K. M:t godkändt kontrakt sålde
Amiralitetskrigsmanskassan till Stockholms stad all sin rätt
vidkommande Djurgårdsstaden, som innefattade
såväl friköpta som ofria tomter, och 17 dec. 1897
beslöto stadsfullmäktige för större delen däraf,
innefattande bl. a. folknöjesetablissemanget Gröna lund
(se d. o.), med ett par från Bellmans tid kvarstående
byggnader, dels en reglering till betryggande af
ett framtida villastadsutseende, dels härpå
syftande särskilda föreskrifter i byggnadsordningen.
Sedan gammalt själfständigt är k. flottans
galärvarfs vidliggande område (omkr. 9 har), som
genom k. dom 4 sept. 1903 förklarades helt och
hållet tillhöra K. M:t och kronan, efter det
Amiralitetskrigsmanskassan framkommit med anspråk på
eganderätten till en större del af detsamma. Från
jämförelsevis äldre tid, ehuru utan öfvergång af
eganderätten, märkes likaså den upplåtelse af
lägenheten Skeppsbroäng, som gjorts för Landtbruksakademiens
experimentalfält (omkr. 120 har; 1814),
dit äfven akademiens museum kommer att förläggas,
vidare upplåtelserna för Manilla institut (se
Manilla; nuv. hufvudtomten 1846) och för
Skogsinstitutet (forna "Stora Blåporten"; 1828).
Under det senaste tredjedels seklet hafva särdeles
stora förändringar egt rum å D:s båda hufvuddelar.
Så har, med riksdagens bifall, i v. vidtagits en
genom k. bref 10 juli 1884 fastställd reglering
mellan D. och den egentliga stadsdelen Östermalm
medelst den breda gränsesplanaden vid Valhallavägen,
hvarjämte, likaledes enligt konungs och riksdags
gemensamma beslut, flera områden blifvit med
eganderätt upplåtna från D., särskildt till
byggnadsplatser för kommunala eller vetenskapliga
inrättningars behof. Härvid är att märka, att för
sådana fall all lösen ingått till den 1885 bildade,
af Statskontoret förvaltade Djurgårdsfonden,
hvars årliga ränta öfverlämnas till Djurgårdskassan.
(Vid 1905 års slut utgjorde fonden 550,000 kr.)
Inom D:s nordvästligaste område har under
midten af 1880-talet den privata Stockholm—Rimbo-järnvägens
sydligaste del, med dess ändpunkt Östra
stationen, tillkommit. Där finnas ock vid
Brunnsviken, i stället för den forna egendomen
Haga-Frescati eller Öfre Frescati, hvilken ej lydde under
D:s förvaltning, utan tillhörde Haga lustslott,
den år 1885 ditflyttade Bergianska trädgården,
Bergielund (se Bergianska stiftelsen), och
likaledes vid Brunnsviken, nära Experimentalfältet,
Statens entomologiska anstalt, 1897 upprättad af
Landtbruksakademien å arrenderad del af Djurgårds-Frescati.
Af denna egendom såldes 1904 åt
Vetenskapsakademien med eganderätt ett område för
ditflyttning af Naturhistoriska museet och akademiens
fysikaliska institution, för hvilket ändamål akademien
ock, likasom för sitt behof af nya samlings-,
förvaltnings- och bibliotekslokaler, förvärfvade sig
ett område af det af akademien själf förvaltade
Bergielund. Efter 1906 års riksdags bifall till en
k. proposition i ämnet skall ett annat område af
Djurgårds-Frescati, mot ersättning af 200,000 kr.
till Djurgårdsfonden, afträdas till Nobelstiftelsen
såsom tomt för Vet. akad:s Nobelinstitut. Likaledes
har 1906 beslut fattats om, att Veterinärinstitutet
från sitt nuvarande, år 1880 i bruk tagna etablissemang
å Djurgårds- och annan mark vid Karlavägen
skall flyttas åt detta håll, till lägenheten Katrineberg,
"Kräftriket", vid Brunnsviken, och där beräknas
ny plats kunna anvisas äfven för Skogsinstitutet.
Från v. till ö. har norra D. i den vackra
Ugglevikstrakten, på dåv. järnvägstrafikstyrelsens initiativ,
1879—82 genomskurits af Värtabanan, den nu
(1906) med elektrisk försöksdrift skötta linjen
Karlberg—Lilla Värtan, med ändpunkt vid Värtahamnen
(se d. o.), som staden i sammanhang därmed
föranleddes anlägga å från D. upplåten mark, hvilken
dock sedermera, genom K. M:ts dom 27 mars 1903,
förklarats endast innehafvas med besittningsrätt.
Närmast n. om denna hamn erhöll Stockholms stad
1889 med eganderätt, emot dels afstående af viss
för nuv. k. hofstallet behöflig mark, dels en mellangift,
utgörande i rundt tal 230,000 kr., en areal
af omkr. 100 har, hufvudsakligen bestående af
Hjorthagen, där D:s hjortar sedan 1829 varit
instängda (de flyttades nu till Gripsholm), samt
området vid Ropsten. Genom två stora industriella
anläggningar, nämligen stadens nya gasverk och
stadens elektricitetsverk, har en väsentligen ny
karaktär gifvits åt denna trakt, där fordomtima
gården Husarnes (däraf Husar- eller Hussarviken)
egor sträckte sig och där det af Bellman besjungna
Fiskartorpet, med Karl XI:s fiskarstuga, ännu
påminner om gångna århundraden. I dess närhet har,
med en kostnad af 63,000 kr., Föreningen för
skidlöpningens främjande i Sverige fått anlägga en
nutidens raska sportlif värdig skidbacke. Till nu
nämnda del af D. leder den af staden 1891—94
anlagda breda Sturevägen.
Åt stadssidan af norra D. har en hel rad af
tomter och områden upplåtits för statens eller andra
allmännyttiga behof. Här finner man nu
sjukhuset Sofiahemmet (närmast Östra stationen),
Idrottsparken, Tennispaviljongen, Stockholms ridhus, den
åt "Sveriges centralförening för idrottens befrämjande"
upplåtna Idrottsplatsen (Östermalms idrottsplats),
Fältridtklubbens ridbana, Lifgardets till
häst kasern, Generalstabens stall, Artillerikasernen
samt, till sitt hufvudsakliga område,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
