- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
557-558

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djenne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Palästina-vereins", IX, 196 ff., med tillägg i följande årgångar).
E. S—e.

Djoliba (Joliba), namn på Nigerfloden under dess öfre
lopp. Se Niger.

Djoloffer (Joloffer l. Voloffer), en i
västra Afrika från hafskusten upp mellan Senegal och
Gambia boende negerstam. I likhet med grannstammarna
äro de icke rena negrer, utan en blandning af dessa
och berber. De bekänna sig till islam och stå under
Frankrikes öfverhöghet. Deras språk är intressant
genom sin isolerade ställning i förhållande till
ej blott de västafrikanska, utan till de öfriga
negerspråken.

Djonk l. Djunk, sjöv., namn på ett slags kinesiska
fartyg. Se Junk.

Djordjić [dʃå’rdʃitʃ], Ignjat (Ignatius Georgius). Se
Gjorgjic.

Djouf. Se Djof.

Djuba. Se Juba.

Djudi, berg i turkiska vilajetet Van (Kurdistan),
s. om sjön Van, på hvilket Noaks ark, enligt
muhammedansk föreställning, skall ha stannat.

Djuf. Se Djof.

Djuga. Se Dzjulfa.

Djulaga. Se Dzjulfa.

Djulö, Stora, gammalt säteri i Stora Malms socken,
Södermanlands län, vid Djulö-sjön, som afrinner genom
Åkeforsån till Yngaren, och nära Östra stambanan,
utgör med Backa och Trolldal 2 mtl med en areal
af 480 har (däraf 202 har åker), tax. till 148,000
kr., hvartill komma kvarn (med 4 par stenar och 2
par valsar), såg och tegelbruk, tax. till 47,000
kr. Den nuv. hufvudbyggnaden, omgifven af park,
uppfördes i början af 1700-talet i form af ett F af
frih. E. Fitinghoff. I början af 1300-talet egdes
D. af Vårfruberga kloster på Fogdön. I slutet af
1700-talet kom det till släkten Uggla, inom hvilken
det stannade till 1851, då det jämte Dufveholm genom
köp öfvergick till kapten Fr. von Post, gift med
en dotter till hofmarskalken Uggla. Efter hans död
(1880) innehades egendomen gemensamt af stärbhuset
till 1896, då den delades mellan barnen i tre lotter,
hvarvid D. lämnades till sonen kapten Alex. von Post
(d. 1899), hvars änka, M. v. Post, född de Bodisco,
nu eger detsamma.

Djum‘a, i den muhammedanska kalendern fredagens
namn. Emedan profetens flykt inträffade på en fredag,
helighålles djum‘a i Österlandet ungefär på samma
sätt som söndagen i Västerlandet.

Djumada el-ula. Se Hedjra.

Djumadi-et-tani, Djumadi-l-achar,
Djumadi-l-auwal. Se Hedjra.

Djumna, biflod till Ganges. Se Jumna.

Djun el-Kebrit, Stora Syrten. Se Syrtenvikarna.

Djungel (Jungel; eng. jungle), persiskt, till
hindustani och därifrån till engelskan öfverflyttadt
uttryck för skog. Européerna förstå därmed fuktig,
ogenomtränglig, med lågskog, buskar, säf och annat
högt gräs samt trädartade slinger- och klätterväxter
bevuxen mark, som förekommer flerestädes i Indien
och särskildt i den 30—45 km. breda terairegionen
längs foten af Himalaya från Assam till Jumna och
utgör ett kärt tillhåll för tigrar, elefanter,
noshörningar, vildsvin och ormar. Under den torra
årstiden antänder man stundom gräset för att vinna
friskt bete åt tamboskap.

Djunk. Se Junk.

Djupadal. Se Djupafors.

Djupafors. 1. Ett i Ronnebyån beläget vattenfall,
omkr. 3 km. n. om Ronneby. Något ofvanför egendomen
Djupadal, känd för sitt natursköna läge,
flyter ån fram genom en i berget bildad rämna af
1,8 m. bredd, 27 m. längd och 9—12 m. djup samt med
lodräta, alldeles jämna väggar. Efter att hafva flutit
fram genom denna rämna bildar vattenmassan ett fall,
som, innan vattnet 1869 leddes åt sidan för den då i
närheten anlagda träpappfabrikens (se D. 2) behof,
var mycket storartadt.
illustration placeholder
Djupafors. Klipprämnan ofvanom fallet.


2. Träpappfabrik i Ronneby landsförsamling, Blekinge
län, eges af Djupafors fabriksaktiebolag. Fabriken
drifves gemensamt med de i samma församling
belägna Brantafors och Vesperyds fabriker. Deras
samfällda tillverkning af naturpapp, afsedd för
kartongtillverkning, uppgick 1905 till 1,387 ton
med ett värde af 162,317 kr. Arbetarnas antal var
s. å. 132, däraf 32 kvinnor.

Djupbergarter (Bergarter med djuphabitus
l. Plutoniska, Intrusiva, Abyssiska bergarter
),
geol., kallas de massformiga bergarter, t. ex. granit,
gabbro m. fl., som bildats genom långsamt stelnande
af en smält massa (magma) på större eller mindre djup
under jordytan, hvarvid de erhållit en alltigenom
fullständigt kristallinisk, kornig struktur. Först
efter de ofvanliggande bergmassornas borteroderande
hafva de blifvit inom somliga trakter blottade i
ytan. Deras motsats är ytbergarter. Ett mellanting
är hvad man kallar gångbergarter. Jfr Abyssisk
bergart
, Bergart, Gångbergarter och Ytbergarter.
E. E.

Djupborrningsmaskiner. Se Borrmaskiner, sp. 1227.

Djupbrunn. Se Bergolja, sp. 1481.

Djupbrytning, bergsv., tillgodogörandet af en malm-,
mineral-, berg- eller jordartstillgång medelst
underjordiskt arbete i motsats till dagbrytning
(se d. o.). De underjordiska brytningsplatserna,
de s. k. arbetsrummen, som ligga dels på samma,
dels på olika djup under hvarandra (s. k. etager),
stå medelst schakt, orter eller stollar i förbindelse
med hvarandra och med dagytan. Samtliga arbetsrum på
en nivå under marken bilda en etage. — Djupbrytning
användes numera vid så godt som alla svenska gruffält
såväl vid malm- som vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free