Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
födoämnen (mjölk, bröd, potatis, kött etc.). En mångfald
variationer låter alltså tänka sig och finnes
också. Ett stort antal har f. n. mest historiskt
intresse. I mån som läkarna och allmänheten tillegnat
sig näringslärans lagar och kännedom om födoämnenas
sammansättning, hafva gamla schablonmässiga dietetiska
kurer och dietformer fått vika för en för hvarje
särskild patient afpassad dietetisk behandling. Här
nedan anföras några af de brukligaste dietformerna,
utan att i allmänhet viktmängderna angifvas, emedan
dessa äro beroende af individens kroppstyngd, arbete
o. s. v.
Ägghvite-fettdiet l. absolut diet är en näring,
i hvilken kolhydraterna reducerats till minsta
möjliga mängd. Då dessa finnas hufvudsakligen i
de vegetabiliska födoämnena, är ägghvite-fettdiet
liktydig med en kost så godt som uteslutande
sammansatt af födoämnen från djurriket (kött, ägg,
ost, fett). För att göra kosten i längden njutbar
tillstädjas några hundra gr. grönsaker (spenat
och sallad), med ytterst ringa innehåll af fasta
ämnen. Denna diet brukas endast under kontroll
vid vissa former af sockersjuka, för att minska
urinsockrets mängd samt höja omsättningsförmågan
för kolhydrater. — En rak motsats härtill finnes i
den vegetariska dietformen, i hvilken hufvudmassan
af näringen tages från växtriket och som utmärkes
af ringa ägghvite-, men stor kolhydratrikedom,
som användes där en minskad urinämnes- och
urinsyreproduktion är önskvärd. (I kött, lefver,
blod, hjärna, bräss, fisk finnes nämligen betydligt
mycket mera urinsyrebildande ägghvitekroppar än i
vegetabilisk ägghvita; i mjölk och ost finnas endast
spår af sådan ägghvita.) Denna diet kan således
vara lämplig vid vissa former af njurlidanden och
gikt. Vidare verkar en sådan näring genom sin stora
volym fort mättnad, och genom sin rikliga halt af
osmältbar cellulosa retar den till tarmperistaltik. En
lämpligt afvägd vegetarisk diet kan således med
fördel användas som kur mot korpulens i förening
med förstoppning.
Ökning af kostens fetthalt kännetecknar de
numera flitigt använda gräddkurerna till höjande
af kroppsvikten. God grädde håller nämligen 20—30
proc. fett; 250 kbcm., som oftast fördrages,
representera således ett fettillskott om 50—75 gr.
Undernäringskurer (afmagrings- och reduktionskurer) ha
till ändamål att befria kroppen från ett betungande
fettlager, utan att kroppens muskelbestånd
därvid lider något afbräck. Mycket bekanta
schablonmässiga kurer äro de, som föreslagits
af Harvey (den s. k. Bantingskuren, se d. o.),
Ebstein, Oertel, Schweninger, v. Noorden m. fl. I
Bantingskuren utspisas 172 gr. ägghvita, 8 gr. fett
samt 81 gr. kolhydrater, summa 1,100 kalorier per
dygn. För en individ om 100 kg. blir detta således
ej mer än 11 kalorier per kg. eller ej fullt 1/3 af
hvad han faktiskt förbrukar. Det torde vara mycket
tvifvelaktigt, huruvida en afmagring utan samtidig
förlust af muskulatur öfver hufvud taget låter
genomföra sig med en så sträng diet; däremot är
det säkert, att många tagit skada af en så hastig
afmagring. — Ebsteinkuren med mindre ägghvita samt
endast 47 gr. kolhydrater och 85 gr. fett, summa 1,300
kalorier, är ingen förbättring af Bantingsdieten;
Oertel ger till ungefär samma mängd ägghvita omkr. 100
gr. kolhydrater och 40 gr. fett, summa 1,400 kalorier,
en diet, som också för vissa fall accepterats af
v. Noorden. Utom de rena dietföreskrifterna ingå
i Oertelkuren som viktiga moment lämpligt afvägd
motion samt för vissa fall en inskränkning i
vattentillförseln. Schweninger tillåter vatten
mellan måltiderna, men endast i små kvantiteter
under desamma. — Det har aldrig kunnat visas,
att vatten minskar fettomsättningen; denna
urgamla föreställning är också numera bortlagd af
auktorerna i denna fråga. — Motionens betydelse
för en liflig fettförbränning är däremot större,
än man i allmänhet föreställer sig. Under en rask
promenad kan fettförbränningen med lätthet drifvas
upp till dubbelt mot vid hvila. Däraf följer, att en
dietsedel, som ger önskad viktreduktion, t. ex. hos
en i lugn och ro lefvande dam, skall taga alldeles
för hårdt på en person med ett rörligt, verksamt lif
och tvärtom. Schabloner duga ej; afmagringsdieten,
som alltid måste för individen i fråga bli en lindrig,
maskerad svält, måste i hvarje fall individualiseras
och viktförlusten kontrolleras.
Öfvernäringskurer (gödnings-, köttanrikningskurer).
Genom en i förhållande till behofvet
alltför riklig näring — det må nu vara ägghvita,
fett eller kolhydrater eller hvilka näringsämnen
som helst, som tillföras i öfverflödig mängd —
afsättes först och främst fett i kroppen. Genom
ensidig ökning af ägghvitetillförseln åvägabringas
dock detta mindre lätt än med de båda kväfvefria
näringsämnena. En köttansättning, ökning af
muskelmassan, kan genom t. o. m. ganska knapp
näring med lätthet åvägabringas i två fall: hos
växande individer samt hos konvalescenter. Men
äfven i andra fall är det visadt, att det kan
lyckas att med en riklig näring, innehållande ej
öfverdrifvet stora ägghvitekvantiteter, åstadkomma
en "köttgödning". Hirschfelds dietsedel för detta
ändamål upptar 135 gr. ägghvita, 262 gr. fett och 388
gr. kolhydrater, summa 4,600 kalorier, således ett
betydande näringsöfverskott, som gör det sannolikt,
att fettansättningen blir betydligt större än
köttvinsten. Den senare gynnas under alla förhållanden
af muskelarbete. — En sedan länge känd och använd
gödningskur är den Weir-Mitchelska. Patienten hålles
till sängs, får till att börja med endast mjölk
(intill 3 l. per dag); efter några dygn ökas kosten
också med annan mat; två gånger dagligen ges massage
och elektricitet. Numera torde lika gynnsamma resultat
på för patienten angenämare sätt kunna nås med de
ofvan omnämnda gräddkurerna. Gödningskurer komma
till heders framför allt på lungsotssanatorierna
(Dettweiler), vidare vid en stor del nervsjukdomar
och svaghetstillstånd, enteroptos m. m.
Den absoluta mjölkdieten är en af de vid en mångfald
sjukdomar mest använda dietformerna, 1 l. mjölk håller
35 gr. ägghvita, 37 gr. fett och 48 gr. mjölksocker,
summa 680 kalorier. En hvilande man om 70 kg. behöfver
för att vara i kroppslig jämvikt i rundt tal
2,100 kalorier, d. v. s. 3 l. oskummad mjölk om
dagen. Han har svårt att förtära mera. Den absoluta
mjölkdieten erbjuder således en knapp näring, som
karakteriseras af sin fattigdom på koksalt och andra
retande ämnen, genom en relativ rikedom på vatten,
ej urinsyrebildande ägghvita och socker. Den verkar
därför lindrigt urindrifvande, hämmande på jäsnings-
och förruttnelseprocesser i tarmen (rå mjölk) samt
användes öfverallt, där en mild, retningsfri näring
är önskvärd, såsom i vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
