Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Devanagari - Devapragaja. Se Deoprag - Dewar, sir James - Dewas - Devastation - Devaux, Paul - Devavanya - Devay. Se Devai, M.B. - Devegge, K.M., skådespelerska. Se Preisler 2 - Develle, Jules Paul - Developpabel - Devensö. Se Däfvensö - Deventer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skriftarter från södra och mellersta Indien,
äfven de dravidiska alfabeten. En särskild form
är bengaliskriften (se Bengali). — Den sydliga
indiska alfabetgruppen (brahmi) härstammar, liksom
den nordliga l. Kharoṣṭhoi, från semitiska alfabetet,
nämligen från ett på tusentalet f. Kr. i Palestina
och Babylon kurserande alfabet, som torde ha sin
närmaste släkting i det på den s. k. Meša-stenen från
1000-talet använda alfabetet. Redan omkr. år 1000
eller 900 f. Kr. var denna semitiska alfabettyp känd i
Indien och där lagd till grund för ett skriftsystem,
som sedan äldst för monumentalt ändamål kommer till
användning i Açokainskrifter (utom Shahbazgarhi-
och Mansehra-versionerna). Jfr Alfabet, sp. 553,
där uppgiften att devanagari efter all sannolikhet
härstammar från feniciska alfabetet härmed rättas. Se
Bühler, "Indische palæographie" (i "Grundriss der indo-arischen philologie"), och
"Indian studies" (III; 2:a uppl. under titel "On the origin of the Brahma, alphabet", 1895).
K. F. J.
Devapragaja. Se Deoprag.
Dewar [djō’ə], sir James, engelsk fysiker och kemist,
f. 20 sept. 1842 i Kincardine on Forth i Skottland,
blef 1873 professor i experimentalfilosofi vid
universitetet i Cambridge och 1879 professor i kemi
vid Royal institution i London. D. har vunnit sin
hufvudsakliga berömmelse genom sina arbeten angående
låga temperaturer och kropparnas förhållande vid
dessa. Han har lyckats att förtäta vätgas till en
färglös vätska af tätheten 0,07 kokande vid —252,5°
C., eller 20,5° öfver den absoluta nollpunkten. Genom
att låta denna vätska afdunsta under lågt tryck erhöll
han fast väte, en isliknande kropp af tätheten 0,1
och smältande vid —258° C. Genom plötslig expansion
af heliumgas, afkyld i flytande väte, har han nått
temperaturer af —263° à —264° C. utan att denna gas
förtätades. D. har äfven undersökt kroppars elektriska
ledningsförmåga, termoelektriska egenskaper,
dielektricitetskonstanter, magnetiska egenskaper,
fosforescens, brytningsförmåga, spektraltäthet,
ytspänning, värmeutvidgning och ångtryck vid
låga temperaturer, särskildt i flytande luft (—193° C.)
och flytande vätgas samt därvid gjort många högeligen
intressanta iakttagelser. D. har
för öfrigt utfört flera arbeten inom den organiska
kemiens och spektralanalysens område, angående ljusets
fysiologiska verkan, meteoriter och explosivämnen. Han
erhöll 1894 Rumford-medaljen från Royal society och
1898 Hodgkins-medaljen från Smithsonian institution.
S. A—s.
Dewas [dīωā’s], marattstat i Central-Indien,
agentskapet Indore, 749 kvkm. med 152,073 inv. (1901),
mest hinduer under två rajputfurstar, hvilka residera
i staden D., som har 15,403 inv. (1901).
Devastation (lat. devastatio, af vastus,
öde, förödd), ödeläggelse, förhärjning.
Devaux [dəvå’], Paul, belgisk statsman,
f. 10 april 1801 i Brügge, d. 30 jan. 1880 i
Bruxelles, var advokat i Liège och lade genom sin
nära förbindelse med Lebeau och Rogier 1824 grunden
till det "doktrinära" partiet i Belgien. I
oppositionstidningen "Politique" i Liège kämpade
han därefter för den sammanslutning mellan det
katolska och liberala partiet, som ledde till
revolutionen 1830. I den därpå sammanträdande
nationalkongressen i Bruxelles uppträdde D. med
framgång för ett konstitutionell-monarkiskt styrelsesätt,
utarbetade jämte Nothomb förslaget till Belgiens nya
författning och deltog i underhandlingarna i London
ang. prins Leopolds af Sachsen-Koburg val till konung.
Statsminister utan portfölj i mars 1831, tog han
efter konungens tronbestigning del i politiken endast
som medlem af deputeradekammaren, som han tillhörde
till 1863. Såväl där som i den af honom 1840 uppsatta
liberala tidskriften "Revue nationale" uppträdde han
som en af de tongifvande ledarna för den doktrinära
liberalismen. D., som 1846 blef medlem af Belgiska
akademien, författade bl. a.
Quelques réflexions politiques au sujet de la réorganisation de l’armée (anonym, 2:a uppl. 1867),
Du suffrage universel et de l’abaissement du cens électoral (1871),
Études politiques sur l’histoire ancienne et moderne et sur l’influence de l’etat de guerre et de l’etat de paix (1875) och
Études politiques sur les principaux événements de l’histoire romaine (2 bd, 1880).
Jfr Juste, "Paul D." (1881).
E. A—t.
Dévaványa [dēvavānja], köping i ungerska komitatet
Jász-Nagykun-Szolnok. Omkr. 12,000 inv., ungrare.
(K. B. W.)
Dévay. Se Dévai, M. B.
Devegge, K. M., skådespelerska. Se Preisler 2 .
Develle [dəvä’ll], Jules Paul, fransk statsman,
f. 12 april 1845 i Bar-le-Duc, var advokat i Paris,
och utnämndes 1875 till prefekt i dep. Aube, men afsattes
efter 16 maj 1877. Han valdes sedan till deputerad,
slöt sig i kammaren till gruppen "union républicaine"
och blef 1881 understatssekreterare i inrikesministeriet
samt 1885 jordbruksminister, hvilken post han innehade
under kabinetten Freycinet och Goblet. Efter sin afgång
1887 blef han vicepresident i deputeradekammaren, var
1890—92 ånyo jordbruksminister under Freycinet, Loubet och Ribot
samt jan.—nov. 1893 utrikesminister i Dupuys kabinett.
Developpabel (fr. développable), som kan utvecklas,
"utbredbar". — Developpabel yta, geom., en buktig
yta, så beskaffad att den kan utläggas i ett
plan. Villkoret för att en yta skall vara developpabel
är att tvenne på hvarandra följande alstringslinjer
skola till ytan ligga i samma plan. Till detta
slags ytor höra de koniska, hvilkas alstringslinjer
skära hvarandra i samma punkt, konens spets, och de
cylindriska, hvilkas alstringslinjer äro parallella.
A. M—y.
Devensö. Se Däfvensö.
Deventer (oriktigt Demter), stad och fästning i
nederländska prov. Overijssel, vid Schipbeeks inflöde
i Ijssel. 26,212 inv. (1900). D. är gammalmodigt
byggdt, har en gotisk kyrka med romansk krypta
(den senare från 11:e årh.), ett vackert stadshus,
ett gymnasium och en högre borgarskola. Järngjuteri,
matt-tillverkning, bomullsväfveri, tobaksfabrikation
m. m. Betydlig handel och sjöfart. — D. omtalas
redan i 8:e årh., fick stadsrättigheter i det 13:e
och slöt sig i det 14:e till hansan samt stod under
1400- och 1500-talet i liflig handelsförbindelse
med Norge (särskildt staden Bergen). 1591 eröfrades
det af Morits af Nassau från spanjorerna, som genom
förräderi tagit det 1587.
I pedagogikens historia har D. ett ryktbart namn
tack vare en skola, som där grundades af förbundet
"Det gemensamma lifvets broderskap" eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
