Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Deutsche gesellschaften - Deutsche Levante-linie - Deutsche Ostafrika-linie - Deutscher nationalverein - Deutscher orden. Se Tyska orden - Deutscher protestantverein. Se Protestantföreningen - Deutscher reichanzeiger und königlich preussischer staatsanzeiger - Deutsche rumdschau - Deutsche seewarte. Se Meteorologiska centralanstalter - Deutsch-Eylau. Se Eylau - Deutsch-herren - Deutschkrone - Deutschmeister - Deutsch-Oravicza. Se Oraviczbanya - Deutsch-Szaszka. Se Szaszkabanya - Deutsch-Wagram. Se Wagram - Deutsch-Wilmersdorf - Deutz - Deutzia - Deux-battants,fr. Se Döbattang - Deux-ponts - Deux-Sevres, franskt departement. Se Sèvres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Deutsche gesellschaften [dö’jtʃe], ty., "tyska
sällskap", politiska föreningar, som 1814 bildades
i Rhenprovinsen och Nassau, hufvudsakligen på
grund af väckelse från Ernst Moritz Arndt, som
s. å. utgifvit en skrift, "Entwurf einer teutschen
gesellschaft", hvari han uppmanade till bildande
af patriotisk-moraliska föreningar. De undertrycktes
ganska snart såsom alltför radikala. Se Meineke, "Die
deutschen gesellschaften und der Hoffmansche bund"
(1891).
Deutsche Levante-linie [dö’jtʃe], tyskt, 1889 grundadt
rederibolag. Se Ångfartygslinjer.
Deutsche Ostafrika-linie [dö’jtʃe], tyskt, 1890
grundadt rederibolag. Se Ångfartygslinjer.
Deutscher nationalverein [dö’jtʃer
natsiånā’lferajn]. Se Tyska nationalföreningen.
Deutscher orden [dö’jtʃer ården]. Se Tyska orden.
Deutscher protestantverein [dö’jtʃer
pråtesta’ntferajn]. Se Protestantföreningen.
Deutscher reichsanzeiger und königlich
preussischer staatsanzeiger [dö’jtʃer],
vanl. kallad Reichsanzeiger, en i Berlin alla
söckendagar utkommande aftontidning, som utgör tyska
riksregeringens och preussiska regeringens officiella
organ. Tidningen innehåller legala kungörelser,
utnämningar, handelsregister o. dyl. samt en icke
officiell afdelning, som upptager politisk öfversikt,
meddelanden i statistik, nationalekonomi, handel
och näringar, börsnotiser, uppsatser om konst och
vetenskap m. m. Redaktionen sorterar under preussiska
statsministeriet. Tidningen uppsattes 1819; den bar
då namnet "Allgemeine preussische staatszeitung"
och ändrade flera gånger titel, tills den 1871 erhöll
sin nuvarande.
Deutsche rundschau [dö’jtʃe ro’ndʃao], en sedan 1874 i
Berlin utkommande månadsskrift, som opartiskt följer
det samtida tyska kulturlifvets företeelser. Den har
alltifrån sin början utgifvits af Julius Rodenberg.
Deutsche seewarte [dö’jtʃe se-]. Se Meteorologiska
centralanstalter.
Deutsch-Eylau [döjtʃ-]. Se Eylau.
Deutsch-herren [döjtʃ-], ty., benämning på Tyska
ordens (se d. o.) medlemmar.
Deutschkrone [dö’jtʃkråne], po. Valcz, stad i
preussiska prov. Preussen, regeringsområdet
Marienwerder. 7,278 inv. (1900). Gymnasium
och katolskt lärarseminarium, maskinfabriker,
ångsågar, brännvinsbrännerier m. m. Handel med trä
och spannmål.
Deutschmeister [dö’jtʃmajster], ty., den tyske
landtmästaren, en af de högst ställda ämbetsmännen
inom Tyska orden (se d. o.).
Deutsch-Oravicza [döjtʃ å’ravitsa]. Se Oraviczabanya.
Deutsch-Szászka [döjtʃ sāska]. Se Szászkabanya.
Deutsch-Wagram [döjtʃ-]. Se Wagram.
Deutsch-Wilmersdorf [döjtʃ-], by och förstad till
Berlin, s. v. om staden, i regeringsomr. Potsdam,
vid Berlins ringbana. 30,671 inv. (1900). I D. finnas
två gymnasier och ett reformrealgymnasium, två barnhus
och ett dårhus.
Deutz [döjts], förr stad i preussiska Rhenprovinsen,
sedan 1888 förenadt med Köln. D. hette hos romarna
Di vitio. Konstantin den store byggde
här ett kastell för att försvara den af honom
anlagda stenbron öfver Rhen. Men både kastell
och bro förstördes i 10:e årh. Ett år 1003
grundadt benediktinkloster gaf orten större
betydelse. Det ansågs höra under ärkebiskopens af Köln
herravälde. 1632 blef staden befäst, men eröfrades
af svenskarna. Efter freden i Nijmegen 1679 slopades
fästningsverken, men återställdes efter 1816 af
preussiska regeringen.
Deutzia [dö’jtsia], Thunb., bot., växtsläkte af
fam. Saxifragaceæ. Det innefattar ett fåtal arter,
alla från Asien, hvilka utgöras af buskar med ovala
eller lansettlika, sågade blad och vackra, hvita blommor.
Ståndarnas strängar äro oftast vingade
och i spetsen treflikiga, med knapp på mellanfliken.
— Några arter odlas som prydnadsväxter i trädgårdar
eller inomhus, t. ex. D. crenata Sieb.
et Zucc. och D. gracilis Sieb. et Zucc. Båda
arterna härstamma från Japan. De äro buskar med
lansettlika, stjärnhåriga blad och utveckla på våren
eller försommaren talrika klasar af hvita blommor.
D. gracilis drifves ofta till blomning inomhus
i februari. — Ståndare hörande till blommor af deutzia ha funnits
inneslutna i Nord-Tysklands bärnsten, och blad af
deutzia äro beskrifna från Japans yngre tertiärlager.
Ldt. (G. L—m.) A. G. N.
 |
| Deutzia gracilis. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
