Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dansk konst - Dansk kunstindustrimuseum - Dansk-norska - Danskonsten - Dansk rätt - Dansk slöjdforening - Dansk tidsskrift - Dansk ugeskrift - Dansk-västindiska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på allra senaste tiden, då det åter blifvit omodernt
att studera i Paris och då Italien åter blifvit det
af alla danska målare sökta vallfartslandet. Den
danska fiskarbefolkningens lif målas, förutom af
Kröyer, af konstnärsparet Ancher, hemlifvet i
hvardagsrum och barnkammare af Viggo Johansen. Karl
Thomsen, bröderna Henningsen, Rosenstand,
H. N. Hansen, He1sted, Haslund, Irminger, Knud
Larssen m. fl. tillhöra detta skedes genremålare,
landskapet uppbäres af Godfried Christensen, la
Cour, Zacho, Karl Jensen, porträttet af
Jerndorff (d. 1906) i främsta rummet, djurmålningen af
Philipsen, Therkildsen, Petersen Mols. Den lyriska
landskapsstämningen med anor från Frankrike fick sin
typiskt danske representant i Julius Poulsen (äfven
figurmålare) och interiören i lyriska, drömmande
färgharmonier med eller utan figurer i V. Hammershöj och Holstöe.
En stark ny insats i landets konst beteckna bröderna
Joakim och Niels Skovgaard, som, båda verksamma på
flera olika områden, blifvit banbrytare inom det
monumentala måleriet (den förres fresker i Viborgs
domkyrka, den senares altartaflor m. m.). En
föregångare på den i färg diktande fantasiens
område hade de i den originelle, ofta bisarre
Zahrtmann, som under realistskedet gått sina egna
vägar och som småningom vann stort inflytande
såsom representant för ett samladt och syntetiskt
framställningssätt. Sträfvan till det dekorativa i
komposition och färghållning blir ett genomgående drag
hos en god del af de danske målarna, det skönjes hos
figurmålare som paret Slott-Möller, och det når sin
höjd i Einar Nielsens freskartade framställningar af
mänskligt lidande och förintelse och i
Willumsens våldsamma försök på det symbolistiska området. Vid
sidan häraf sträfva landskaps- och figurmålare som
Brendekilde, Viggo Pedersen, O. Matthiesen,
Syberg, Dorph, Rohde, Ring, Bierre till en stor,
stark, omedelbar natursyn utan omkomponerande af
verkligheten.
Bland tecknare är förutom Frölich att nämna Hans
Tegner (Holbergs komedier, Andersens sagor). Bröderna
Skovgaard, Jerndorff, Bindesböll m. fl. ha verkat
på illustrationens och bokutstyrselns liksom på
porslinsmåleriets område.
Inom skulpturen var den yngre Bissen länge den
tongifvande och den mest fruktbara begåfningen. För
öfrigt äro att nämna Saabye, Evens, Peters,
Stein, Kr. Freund, A. Poulsen, Aarsleff, Schultz,
Hasselriis, Hoffmann, L. Jensen, Rohl-Smith (sedan
länge verksam i Amerika), Bundgaard, Brandstrup,
Bonnesen, fru Karl Nielsen, A. Hansen, den starkt
originalitetssökande Hansen-Jakobsen och
Willumsen, som har sitt bästa område inom plastiken. -
Inom arkitekturen hade den klassiska riktningen -
här liksom i andra länder - följts af medeltids-
och renässansstil. Meldahl byggde herrgårdar
och fullbordade äfven Marmorkyrkan i samarbete med
Alb. Jensen. Dahlerup utförde flera monumentala
byggnader i Köpenhamn (k. teatern - i samarbete med
Ove Petersen -, konstmuseet, glyptoteket). Som en
historisk nationell riktnings
representanter - dock med frihet för personligheten att
göra sig gällande i konstverket - kunna nämnas
Hans Holm, Storck och efter dem V.
Koch, M. Borch, Kampmann, Nyrop (rådhuset i
Köpenhamn), Thorv. Jörgensen, som nyligen fått
uppdraget att återuppbygga Kristiansborg efter
senaste branden, och Clemmensen, som äfven gifvit
nya och befruktande uppslag. Den på industri
och hvardagliga behof tillämpade konsten har i
Danmark nått en rik blomstring. Redan Abildgaard
och Freund gjorde ritningar till eller dekorerade
möbler, senare har inom konstindustrien en hel rad
talangfulla och själfständiga förmågor gjort sig
gällande. Framför allt står den keramiska konsten
högt. Konstindustrimuseet i Köpenhamn ger en god
inblick på detta område af landets konst. Sedan
1891 hållas årligen två samtida vårutställningar
i Köpenhamn, den officiella i Charlottenborg och
"den fria utställningen" i en för detta ändamål
byggd lokal. En del konstnärer deltager likväl
i båda utställningarna. - Jfr Pontoppidan, "Den
danske atlas", I-VII (1763-81), Thurah, "Den
danske Vitruvius", I-II (1746-49), J. P. Trap,
"Kongeriget Danmark" (3:e uppl. 1895-1906),
vidare "Danske mindesmærker’’, I (1869),
Hennings, "Essay sur les arts en Danemarc"
(1778), N. H. Weinwich, "Dansk kunsthistorie"
(1811), N. L. Höyen, "Skrifter", I-III (1871-76),
J. Lange, "Nutidskunst" (1873), "Billedkunst" (1884)
och "Udvalgte skrifter", del I (1900), Ph. Weilbach,
"Dansk kunstnerlexikon" (1877-78, ny uppl. 1896-97),
"Danmarks malerkunst" (med text af E. Hannover
och Ch. A. Been, 1902-03), S. Müller, "Nordens
billedkunst" (1905), Oppermann, "Kunsten i Danmark
under Frederik V og Christian VII" (1906). samt
den ännu ofullbordade framställningen af Danmarks
konst af K. Madsen m. fl. i tidskriften "Kunst".
Ph. W. (G-g N.)
Dansk kunstindustrimuseum i Köpenhamn,, grundlagdt af
Industriforeningen och Ny Carlsbergs museumslegat
för att främja dansk konstindustri, dels genom
upparbetandet af den fackliga dugligheten, dels
genom utbredandet af kännedomen om och intresset för
konstindustrien bland den stora allmänheten. Museets
upphofsmän voro fabrikör Ph. Schou och bryggaren
Karl Jacobsen. Museibyggnaden uppfördes i
Kristian IV:s stil af V. Klein 1892-94. Museets
förste styresman var P. Krohn 1893-1905.
E. Ebg.
Dansk-norska, den i Norge allmännast använda
språkformen, nynorskan, till skillnad från det
norska landsmålet och den i Danmark talade och
skrifna danskan.
Danskonsten. Se Dans.
Dansk rätt. Se Nordisk rätt.
Dansk slöjdförening. Se Slöjd.
Dansk tidsskrift. Se Dansk ugeskrift.
Dansk ugeskrift ("veckoskrift") utkom okt. 1831-mars
1836 i 8 bd, redig. af J. F. Schouw och var dels ett
populärvetenskapligt, dels ett politiskt frisinnadt
organ af mycken vikt. Den upphörde, emedan Schouw ej
ville underkasta sig censuren, men en ny följd,
likaledes i 8 bd, utkom apr. 1842-apr. 1846 och
fortsattes med Dansk tidsskrift, mars 1847-nov. 1851
i 5 bd. E. Ebg.
Dansk-västindiska öarna, S:te Croix, S:t Thomas och
S:t Jan, höra till Jungfruöarna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
