Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark, är det sydligaste af de tre skandinaviska rikena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vederbörande amtman och en af amtsskolrådet vald
medlem prosteriets skolstyrelse, hvilken öfvervakar
alla folkskolorna och utnämner lärarna. Det finnes
omkr. 1,000 kyrkoherdar ("sognepræster"), som sköta
hvardera en eller två (undantagsvis tre) socknar,
stundom med en annan präst ("residerende kapellan"
eller "kapellan pro loco") till medhjälpare. Alla
församlingsmedlemmar voro förut i fråga om kyrkliga
handlingar hänvisade till sin församlingspräst,
men kunna sedan 1855 "löse sognebaand" till en annan
präst, d. v. s. ingå i en annan prästs församling, och
dessa friheter hafva 1903 väsentligt ökats särskildt
genom rätten att begagna sin egen sockenkyrka med
den af dem föredragne prästen. Vidare kunna sedan
1873 församlingsmedlemmar i en eller flera socknar
bilda en "valgmenighed" med en egen kyrka och en
af dem vald och aflönad präst, utan att därför
lämna folkkyrkan. Genom lagar af 1903 bildades i
alla socknar "menighedsraad" (församlingsråd), som
väljas af både män och kvinnor öfver 25 år och som
skola taga del i socknens kyrkliga angelägenheter,
hvarjämte där tillsattes ett "kirkeligt udvalg"
(kyrklig nämnd), valdt dels af prästerna, dels
af "menighedsraadens" valmän, för att förbereda
kyrkliga lagförslag och möjligen ett ordnande af
kyrkans framtida styrelse. Planer förefinnas att
förläna "menighedsraaden" större eller mindre
inflytande vid prästers val och aflägsnande samt att
ge icke-teologer tillträde till prästsysslor. Inom
folkkyrkan göra sig i synnerhet två riktningar
gällande: "grundtvigianismen", som under de senaste
50 åren dragit många till sig genom sin ljusa
kristendom, sin tro på folkets goda krafter och
sin ifver för kristlig och folklig upplysning samt
sitt väckande föredrag och sin varma psalmsång,
och "inre missionen", som under Vilhelm Beck vann
utomordentlig utbredning och som söker att nå djupt
ner i folket, väcka allvar och syndmedvetande genom
uppbyggelsemöten och lekmannapredikanter samt genom
sin församlingsvård främja det enskilda arbetet
för dem, som på olika sätt lida nöd. De, som icke
tillhöra någon af dessa riktningar och som hålla fast
vid folkkyrkans traditionella former och särskildt
lärarämbetets betydelse, sammanfattas ofta under
namnet "den tredje riktningen". "Valgmenighederna" äro
ännu endast 20, alla grundtvigianska, men sedan
1889 har det kyrkliga lifvets växt framför allt
gifvit sig uttryck i "den kjöbenhavnske kirkesag",
som företrädesvis har drifvits af inre missionen,
d. v. s. i byggandet af 24 större eller mindre
kyrkor i hufvudstaden (med 50 nya präster), något,
som väsentligen har genomförts genom frivilliga
sammanskott af befolkningen i och utom hufvudstaden.
E. Ebg.
Försvarsväsendet är ordnadt genom lagen af 6 juli
1867, med tillägg af 25 juli 1880 och 13 april 1894
rörande armén, af 24 april 1868 rörande flottan. En
i mars 1902 för behandling af frågor rörande
försvarsväsendet nedsatt kommission har ännu icke
afslutat sitt arbete. Armén utgöres af lifgardet med
1 infanteribataljon, 10 infanteriregementen (förenade
i 5 brigader) om 3 bataljoner, 5 kavalleriregementen
på 3 skvadroner och 1 "regementsskola" (kader), 2
fältartilleriregementen om 6 batterier, 1
fästningsartilleriregemente med 12 kompanier, 1
trängafdelning på 2 kompanier och 1 ingenjörregemente
med 6 kompanier. Dessutom finnas kadrer för 11
bataljoner, 4 batterier, 8 fästningsartilleri-
och 3 ingenjörkompanier af
förstärkningen, fördelade mellan regementen m. m.,
samt, likaledes till förstärkningen hörande,
Köpenhamns "væbning" med 2 infanteribataljoner
och 2 fästningsartillerikompanier och Bornholms
"væbning" med 1 infanteribataljon, 1 skvadron och 2
artillerikompanier. Rekryterna, som till för hvarje
truppdel bestämdt antal inkallas dels på våren, dels
på hösten, tilldelas vid infanteriet endast vissa
bataljoner. Fredsstyrkan växlar därför under olika
årstider mellan 6,100 och 14,300 man förutom 960 fast
anställda officerare och vederlikar. På krigsfot
uppgår armén till 1,241 officerare och 49,850 man
(inberäknadt icke stridande) med 96 kanoner och
omkr. 5,000 hästar, hvartill kommer förstärkningen
med 260 officerare, 16,000 man, 1,000 hästar och 32
kanoner. Rekryteringen sker genom allmän värnplikt
enligt värnpliktslagen af 6 mars 1869. Värnplikten
inträder med det år, under hvilket man fyller
23 år, och vid inskrifningen sker lottdragning,
hvarvid byte af nummer under vissa förhållanden
är medgifvet. Tjänstetiden utgör 8 år i linjen och
8 år i förstärkningen. Det nyinskrifna manskapet
inkallas till en första tjänstgöring af 6 månader
vid infanteriet, 8 vid kavalleriet, 3-5 vid öfriga
truppslag. Därefter hemsändes en del af manskapet,
hvaremot återstoden (vid infanteriet 43 proc.,
vid kavalleriet och fältartilleriet de flesta,
vid fästningsartilleriet och ingenjörtrupperna
ungefär halfva antalet) bibehålles i tjänstgöring
under 8-12 månader. Sedan kan manskapet inkallas
till en eller två repetitionsöfningar, olika för
olika truppslag eller kategorier af manskap. -
Underofficerarna utgöras af sergeanter
af olika grader och korpraler. De senare,
hvilka äro värnpliktiga, utbildas, liksom äfven
underkorpraler, i befälselevskolor vid trupperna,
till hvilka manskap uttages af de i längre
tjänstgöring kvarhållne. Sergeanter utbildas
i sergeant-skolor vid trupperna. - Officerarna
utgöras af värnpliktiga sekundlöjtnanter, hvilka i
stället för befälselevskola genomgått den för hvarje
truppslag inrättade sekundlöjtnantskolan, samt fast
anställda officerare af olika grader. För dessas
utbildning finnes en officersskola med 3 klasser,
af hvilka de två nedre (med ett års kurs hvardera)
äro afsedda för officersaspiranter (inträde kan ske
omedelbart i den öfre), den högsta (med 2 1/2 års kurs)
för vissa officerares vidare utbildning. Generalstaben
utgöres af 1 chef och 24 officerare samt är delad i
en taktisk och en topografisk afdelning och lämnar
officerare till generalkommandonas staber. Dessutom
finnas artilleriets tekniska anstalter, en auditörkår,
en förplägnadskår under en generalintendent (med 62
intendenter af olika grader och 59 underofficerare),
en läkarkår och en veterinärkår, af hvilka de
flesta äfven hafva trupp. Förstärkningens befäl och
tjänstemän utgöras af från linjen öfverflyttade, till
största delen värnpliktiga officerare, hvilka sedan
vunnit befordran i förstärkningen. Generalitetet
utgöres af 2 generallöjtnanter, hvilka äro
kommenderande generaler i de båda generalkommandon
(ö. och v. om Stora Belt), i hvilka landet är
deladt, samt af generalmajorer såsom brigadchefer,
generalinspektörer för infanteriet, kavalleriet,
artilleriet och ingenjörtrupperna, chef för
generalstaben och chef för Köpenhamns beväpning. -
Beväpningen utgöres af 8 mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
