Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark, är det sydligaste af de tre skandinaviska rikena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådant sätt, att vid sidan af latin och religion
skulle undervisas i grekiska, hebreiska (för blifvande
teologer), historia, geografi, tyska, franska,
matematik, naturalhistoria samt modersmålet och
dess litteratur. - 1814 ordnades folkskoleväsendet
ånyo. Hvarje stads- och landskommun ålades att
underhålla en skola, i hvilken dess barn kunde få
kostnadsfri undervisning i innanläsning, skrifning,
räkning och religion äfvensom till någon del i
geografi och fäderneslandets historia. Därjämte
ålades, vid äfventyr af dagliga böter, hvarje
familjefader, som icke visade, att han på annat
sätt skaffade sina barn undervisning, att låta
de honom anförtrodda barnen - hans egna eller
hos honom tjänande - besöka kommunens skola,
tills de fyllt fjorton år. Kommunalrådet gjordes
ansvarigt för skolans yttre tillstånd, och tillsynen
öfver undervisningen uppdrogs åt kyrkoherden. För
hvarje prosteri skulle finnas en skoldirektion,
bestående af prosten och amtmannen. Först på allra
senaste tid har staten lämnat väsentliga tillskott
till folkskolans budget. För lärarutbildningen
upprättades skollärarseminarier (det första 1790),
af hvilka det nu finnes 4 stats- och 8 privata
för män samt 4 privata för kvinnor. Kvinnor
blefvo först 1859 berättigade till lärartjänst
och fingo 1869 rätt att aflägga särskild examen,
hvarjämte ett statsseminarium för småskollärarinnor
upprättades 1892. En ytterligare utbildning af
lärare främjas sedan 1856 genom årliga kurser,
som 1895 utvecklades till en lärarhögskola. Valet
af lärare öfverläts 1856 åt kommunalråden. 1899 och
1902 egde icke oviktiga förbättringar rum med hänsyn
till lärarnas ställning, skoltidens inskränkning
och en bättre klassindelning; antalet lärarinnor
är i ständig tillväxt. Både i Köpenhamn och de
flesta andra städer skiljer man mellan betalande
(eller borgar-)skolor och friskolor, hvaremot
ingen sådan skillnad är genomförd på landet. De
offentliga lärda skolornas antal inskränktes
småningom till 13, och 1850 omorganiserades deras
undervisning, i det att klasserna från tvååriga
blefvo ettåriga, och latinet borttogs ur de lägsta
klasserna. Några ämnen, som dittills studerats
under det första akademiska året, flyttades till
de sista skolåren, och afslutningsexamen förlades
från universiteten till skolorna. 1871 skedde en
ny förändring, då de högsta skolklasserna delades
på två linjer, en språklig-historisk och en
matematisk-naturvetenskaplig. Samtidigt afskaffades
den latinska profskrifningen vid mogenhetsexamen,
hvaremot man lade mera vikt vid franska (1850 hade
man satt tyska högst), och fornnordiska språket
blef obligatoriskt i de högsta klasserna. 1903
ombildades de lärda skolorna till högre allmänna
läroverk ("höjere almenskoler"), som skulle förbereda
öfvergången till ett verkligen enhetligt skolsystem:
de omfatta tre delar, barnskola, mellanskola och
gymnasium; medan modersmålet och historien äro de
sammanbindande ämnena, trängas de klassiska språken
ännu mer i bakgrunden än förut. Reformen är ännu
bara delvis verkställd. Samtidigt öppnades dessa
lärda skolor äfven för flickor, något som enstaka
skolor redan försöksvis gjort, och lärarinnor ha
erhållit lärarplatser. Lärarkåren, som tidigare i
allmänhet var teologer, hvilka sedermera öfvergingo
till prästerliga befattningar, utgöres nu nästan
uteslutande af män, som helt och hållet egna sig åt
lärarkallet och
antingen ha tagit filologisk-historisk examen (eller
magisterkonferens i själfvaldt ämne) eller, sedan
1884, en särskild skolämbetsexamen. Liksom i skolan så
fingo äfven vid universiteten naturvetenskaperna under
1800-talet allt större betydelse, hvarför en särskild
matematisk-naturvetenskaplig fakultet bildades
1851. (Se vidare Köpenhamns universitet.) Vidare
upprättades 1829 en Polyteknisk läroanstalt, som sedan
betydligt utvidgats och 1890 erhöll en ny lokal,
1858 en veterinär- och landtbrukshögskola, där det
äfven läres skogs- och trädgårdsskötsel och som 1892
utvidgades i hög grad, 1888 ett tandläkarinstitut
och 1892 en farmaceutisk läroanstalt.
Jämte det offentliga skolväsendet finnes en
mängd enskilda läroverk. Äldst af dessa är
uppfostringsanstalten Herlufsholm (vid Næstved
på Själland), instiftad 1565; med Sorö skola är
också en uppfostringsanstalt förenad. I städerna
finnes visserligen en del kommunala realskolor,
och realklasser äro äfven i regel förenade med
de lärda skolorna, men en väsentlig del af den
högre realundervisningen för gossar och flickor
lämnas af privata skolor, som ha fått rätt att
anställa afgångsexamen (den s. k. "almindelige
forberedelsesexamen"); bland flickskolorna må
särskildt framhållas "Nathalie Zahles skole" i
Köpenhamn. Enstaka realskolor äro samskolor. Både
i hufvudstaden och rundt omkring i landet finnas
privatskolor, som äro både lärda och reala. Dessutom
finns en mängd fackskolor för fullvuxna, i synnerhet
tekniska skolor (Köpenhamns tekniska skola har
3,500 lärjungar, de 122 i landsorten 13,600),
navigationsskolor (7), handelsskolor (köpmannaskolan
i Köpenhamn har omkr. 1,600 lärjungar), vidare
landtbruksskolan som delvis öfvergå i de för Danmark
egendomliga folkhögskolorna (se d. o.). Slutligen
har under senaste tiden upprättats ett antal enskilda
folkskolor (s. k. friskolor), emedan föräldrar, som
tillhöra den grundtvigska riktningen, vilja skaffa
sina barn en undervisning, byggd på samma kyrkliga
och folkliga åsikter, som de själfva hysa. Till den
allmänna upplysningens främjande finnas - framför
allt på landet - 1,600-1,700 större eller mindre
folkbibliotek, hvilkas verksamhet underlättas genom
de församlingshus, som under senare år uppförts
öfverallt, ursprungligen i politiskt syfte. Särskildt
omnämnande förtjäna den af Studentexsamfundet
sedan 1882 ledda arbetarundervisningen i Köpenhamn
och Folkeuniversitetsforeningen sedan 1898.
E. Ebg.
Kyrkliga förhållanden. Den evangelisk-lutherska
kyrkan är enligt grundlagen den danska folkkyrkan,
till hvilken största delen af folket bekänner sig och
till hvilken konungen måste höra. Den understödjes af
staten, underhålles genom allmänna medel och lyder
under kyrko- och undervisningsdepartementet. I
alla offentliga skolor gifves undervisning i
religion enligt dess lära, och dess helgdagar
högtidlighållas enligt lag (den senaste är af
1904). Alla andra trosbekännare (l,37 proc.) äro
likväl borgerligt likställda med folkkyrkans, hafva
tillträde till ämbeten samt full gudstjänst- och
undervisningsfrihet. I kyrkligt afseende delas D. i 7
stift med hvar sin biskop; stiften delas i prosterier
("provstier", inalles 73). Liksom biskopen jämte
stiftamtmanden såsom "stiftsövrighed" har tillsyn
öfver de offentliga stiftelserna, är prosten jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
