Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1127-1128 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dakotas - Daksja - Daksjin Ganga - Daktyl - Daktyliotek - Daktyliska versmått - Daktylologi - Daktyloskopi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fleste af dessa indianer äro nu fullständigt
civiliserade, så att bland dem icke längre
finnas några "vilda" indianer. Dakotas bo
eller hafva sina reservationer i Wisconsin,
Minnesota, North D. och South D., Montana,
Nebraska, Kansas och i Indianterritoriet.
E. Rld.

Daksja, ind. myt., var enligt vedisk uppfattning
en Aditja, en klass af vediska gudomligheter
(merendels uppgifna till sju), som uppnått
den mest transcendentala karaktär inom den
äldre bramanismen. Såsom namnet ("skicklig",
"insiktsfull") antyder, har D. något att göra med
den skapande kraften, men är i det hela mycket litet
framträdande och färglös liksom de öfriga bland
gruppen utom Varuna och Mitra. Senare identifieras
D. med Prajapati, skaparen. Enligt de indiska eposens
mytologiska uppfattning föddes D. ur Brahmas högra
tumme (eller stortå) liksom hans maka ur den vänstra,
ett exempel på det sätt, hvarpå man i den hinduistiska
religionsuppfattningen sökte inordna de gamle gudarna
i den nya trimurti. Af hans 50 döttrar äktades 27 af
Soma (månen) och blefvo de 27 månstationerna; en af
dem, Sati, förmäldes med Çiva (Bhava). Som annars,
har legendstoffet vuxit kraftigt omkring D. i epos och
purana. D. gällde ock som lagstiftare och räknas som
upphofsman till rättsböcker. I den senare hinduismen
har D. förlorat sin betydelse. K. F. J.

Daksjin Ganga. Se Cauvery.

Daktyl (grek. daktylos, lat. dactylus, finger),
1. Grek. myt. Idaiska daktyler kallades vissa
demoniska väsenden, hvilkas hemvist ansågs vara
berget Ida i Frygien, men äfven det liknämnda
berget på Kreta. De betraktades såsom uppfinnare
af metallernas bearbetning och troddes äfven idka
magiska konster. De förete således en viss likhet med
våra folksagors dvärgar. Såsom den frygiska gudinnan
Kybeles tjänare sammanställas de ofta med
kureter och korybanter, likasom de icke sällan förblandas
med telchinerna på Rhodos och kabirerna på Samothrake.
A. M. A.

2. Metr. I antik metrik en versfot, som bestod
af en lång och två korta stafvelser (?). I
modern metrik används samma term för att beteckna en
versfot, innehållande en första starktonig och två
svagtoniga stafvelser, t. ex. springande, sålunda en
trestafvig fallande takt. Eftersom daktyler utgöra
den öfvervägande delen af versfötterna i åtskilliga
antika metra, kallas dessa ofta för daktyliska
versmått; det mest bekanta af dem är hexametern. I
många af de svenska strofbildningar, som bestå
af blandad vers (se d. o.), omväxla daktyler med
trokeer och peoner. I fråga om användningen af ord med
accenttypen lagsvuren, Stålhandske som daktyler ha
teoretiserande metrici haft många betänkligheter,
ehuru praxis är, att de nyttjas daktyliskt.
R-n B.

Daktyliotek (af grek. daktylios, fingerring, och
theke, förvaringsrum), samling af gemmer. Se Gem.

Daktyliska versmått. Se Daktyl 2.

Daktylologi (af grek. daktylos, finger, och logos,
lära). Se Åtbördsspråk.

Daktyloskopi (af grek. daktylos, finger,
och skopein, skåda), Fingeraftryckssystem för
identifiering af brottslingar. Denna på senare åren
i flera länder (i Sverige 1906) införda metod
utbildades i början af 1890-talet af engelske
vetenskapsmannen Francis Galton (se d. o.), på
grundvalen af det material, som dess egentlige
uppfinnare sir W. J. Herschel 1859-78 samlat i
Indien. (I Kina och andra orientaliska länder har man
sedan forntiden användt fingeraftryck, i Indien äfven
fotaftryck, till undertecknande af skuldförbindelser,
pass o. a. dokument.) Daktyloskopien handhafves
af detektivpolisen och utöfvas på det sätt, att en
anhållen och misstänkt individs fingertoppar hvar för
sig tryckas (från spetsen till yttersta fingerleden)
ned mot en med boktrycksfärg svärtad, på träkloss
monterad zinkplatta och rullas från ena till andra
sidan, så att hela fingertoppens innersida svärtas,
hvarefter den aftryckes på en pappersblankett med
rubriker för de olika fingrarna.

Olika fingeraftryck.

Därefter uträknas
och klassificeras af trycken metodiskt, efter därå
befintliga formationers (hvirflars, slingors och
båglinjers) antal och beskaffenhet, till ett siffer-
och bokstafsbråk, som registreras och förvaras
i sitt fack jämte brottslingens uppgifna namn,
ålder och födelseort, allt så praktiskt ordnadt,
att det rätta nästan ögonblickligen kan återfinnas
och framtagas bland tusen andra. Till systemet
höra därjämte utbyte och korrespondens med den
utländska polisen. - Vid spaningar på platser,
där brott föröfvats, kan, medelst jämförelser af
ofrivilliga spår efter brottslingens fingrar i
blod, svett eller damm på föremål; gärningsmannen
identifieras. Det finnes i själfva verket icke något
fysiskt kännetecken, med hvars tillhjälp man kan
identifiera en människa så lätt och säkert som genom
fingeraf tryck. På fingertopparnas insidor bilda
hudens fina rynkor l. papillärlinjer ett nätverk af
vissa figurer, hvilkas form håller sig oförändrad
alltifrån individens födelse till hans ålderdom
(man har funnit dem bevarade på flertusenåriga
mumier). Till och med om yrkesförbrytaren med berådt
mod förstör huden genom eld eller syror, skall
samma linjemönster visa sig på den nya huden. Och
figurernas form är förundransvärdt varierande,
så att det icke har kunnat påvisas något fall,
där fingeraftryck af två personer företett precis
lika formationer; all förväxling är utesluten. Det
är icke nog med den summariska indelningen af dessa
figurer i gröfre hvirflar, slingor och båglinjer;
enhvar sådan har närmare betraktad många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>