Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dahlgren. 1. Fredrik August D., författare - Dahlgren. 2. Erik Vilhelm D., biblioteksman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spel (1846; 6:e uppl. 1903), hvilken mer än
något annat skådespel tillhör vår inhemska stående
repertoar. Af D:s dramatiska originalarbeten ha vidare
uppförts Elisif (1846), Kyssen (s. å.), Ett äfventyr
på Stegeborg (1853) och Kaffeförbudet (s. å.). Det
är likväl mest såsom öfversättare och bearbetare,
som D. verkat i den svenska scenens tjänst. I
synnerhet under den tid, då han var K. teaterns
litteratör (1857-61), offentliggjordes af honom en
mängd öfversättningar, för hvilka han 1866 fick
pris af både Vet. akad. (det Letterstedtska)
och Svenska akad. (det s. k. kungliga). De
förnämsta af D:s öfversättningar äro Shaksperes
"Romeo och Julia" (1845), "Macbeth" (1858),
"En midsommarnattsdröm" (1860) och "Förvexlingarna"
(1861) - de tre sistnämnda otryckta -, vidare Heibergs
"Elfjungfrun" (1857), Calderóns "Lifvet en dröm"
(1858; 2:a uppl. 1880), Lessings "Nathan den vise"
(1863, otryckt) och Moretos "Stolthet mot stolthet"
(1873). Om den svenska teaterns och dramatikens
historia har D. gjort sig högeligen förtjänt genom
sina Anteckningar om Stockholms theatrar (1866),
hvilket arbete, utom en svensk teaterhistoria i
sammandrag, innehåller förteckningar öfver alla
svenska skådespel och baletter, som uppfördes på
Stockholms teatrar 1737–1863, med uppgifter om
författare, öfversättare, bearbetare o. s. v. samt
biografiska notiser om k. teatrarnas personal åren
1773–1863. – Under sin tjänstgöring i Riksarkivet
förvärfvade D. stor skicklighet i tolkningen
af handskrifter såväl från Sveriges medeltid
som från senare tider. Bland de källskrifter han
utgifvit må nämnas "Handlingar rör. Skandinaviens
historia", del. 30–40 (1849-60) och af den nya
följden del. 1–5 (1861–66), B. P. v. Chemnitz
"Der königlich schwedische in Teutschland geführte
krieg" (d. 3–4, 1855–59), "Lagförslag i Carl IX:s
tid" (i "Handl. rörande Sveriges hist.", ser. 2,
1864) samt D. H. Hunds "Konung Erik XIV:s krönika"
(1847), 3:e delen af "Ett fornsvenskt legendarium"
(1865–74; samlingen hade ordnats af G. Stephens) och
"Skrifter till läsning för klosterfolk" (1874–75) –
de tre sistnämnda arbetena äro intagna i "Samlingar
utgifna af Svenska fornskriftsällskapet", hvilket
sällskaps sekreterare D. var från dess stiftelse
(1843). 1849-55 ombesörjde han första upplagan af
E. G. Geijers samlade skrifter. – Äfven som lexikograf
utvecklade D. en betydande verksamhet. 1854 anställdes
han som amanuens hos Svenska akad. och fick som
sådan uppdrag att samla språkprof för akademiens
ordboksarbete. Han åstadkom också högst betydliga
samlingar i sådan riktning; särskildt må nämnas,
att han samlade och alfabetiskt ordnade språkprof
ur Gustaf I:s bibel (ungefär 40,000 samt ur alla
1500-talets på svenska tryckta skrifter äfvensom ur
de förnämste vittre författarna från 1600-talet och
förra hälften af 1700-talet m. fl. Det var jämväl D.,
som utarbetade Svenska akad:s Ordlista öfver svenska
språket (1873; 6:e uppl., 1889, var den sista af
D. redigerade) och som utgaf, med ändringar och
tillägg, den af K. A. Hagberg bearbetade delen af
akademiens Ordbok öfver svenska språket (A, 1870). -
1854 redigerade D. samma akademis "Handlingar". Se
H. Hildebrands inträdestal i Sv. akad. (i "Sv. akad:s
handl. ifrån år 1886", del X, 1896), G. Fröding,
"Fredrek på Rannsätt" (i "Ord
och bild" 1896), och Lotten Dahlgren,
"Ransäter" (1905; 3:e uppl. 1906).
(R–n B.)
D:s äldre broder, Bengt Erland D., f. 1809, d. såsom
grosshandlare i Göteborg 1876, gjorde storartade
testamentariska donationer i penningar och konstverk,
förnämligast till Göteborg (Göteborgs museum erhöll
ett stort kapital, hvarå räntan användts till museets
stora inköp, och 25 målningar, bl. a. af Wickenberg,
Tidemand, D’Uncker, Nordenberg, Troili, Wahlbom)
och Stockholm (Nationalmuseum 3 oljemålningar af
D’Uncker och 1 af Tidemand, Akademien för de fria
konsterna 100,000 kr.). Han blef 1863 hedersledamot
af sistnämnda akademi.
2. Erik Vilhelm D., den förstnämndes son,
biblioteksman, geografisk författare, f. 7 juni 1848
i Stockholm, aflade kansliexamen i Uppsala 1870 och
inskrefs s. å. som e. o. amanuens vid K. biblioteket,
där han blef ord. amanuens 1878. Sedan 1887 var han
därjämte bibliotekarie vid Karolinska institutet. 1893
utnämndes han till Vet. akad:s bibliotekarie. 1903
lämnade D. båda dessa befattningar, sedan han utnämnts
till överbibliotekarie vid K. biblioteket. Vid
Uppsala universitets jubelfest 1893 blef han filos.
hedersdoktor. Såsom sekreterare i Svenska sällskapet
för antropologi och geografi och redaktör af dess
tidskrift "Ymer" (1881–94) har han gjort sig känd
som flitig författare på det geografiska området,
företrädesvis på upptäcktshistoriens, och han
representerade nämnda sällskap på geografdagen
i Hamburg 1885 och geograf. kongressen i Paris
1889. Utom flera bibliografiska arbeten, såsom
kataloger öfver riksdagens bibliotek och den sedan
1887 årligen utkommande publikationen Sveriges
offentliga bibliotek. Stockholm. Upsala. Lund.
Göteborg. Accessionskatalog (omfattande tiden 1886-95
jämte register till dessa årgångar), har han skrifvit
följande arbeten af geografiskt innehåll: Kongolandets
upptäcktshistoria och Kongostatens grundläggning
(inledning till arbetet "Tre år i Kongo", 1887),
De äldsta seglingsbeskrifningar öfver Norden (1889,
i Nordenskiölds faksimileatlas), Exposé sommaire des
voyages faits par des explorateurs suédois au XIX:e
siècle (i "Compte rendu du 4:e congrès internat. des
sciences géograph.", 1889), De franska sjöfärderna
till Söderhafvet i början af adertonde seklet (1900),
Abbé Noël Jouin, en Humbert-historia från Ludvig XlV:s
tid (1904) och Le comte Jérôme de Pont-Chartrain et
les armateurs de Saint-Malo (i "Revue historique",
1905), uppsatser i "Ymer" och "Nord. familjebok",
hvarjämte han ombesörjt utgifningen af bl. a. Geijers
samlade skrifter (2:a uppl. 1875–82), Nordenskiölds
"Vegas färd" (1880–81), "Studier och forskningar"
(1883), "Le livre de Marco Polo" (1882), "Den
andra Dicksonska expeditionen till Grönland"
(1885) och "Facsimile-atlas" (1889), S. Hedins
"Genom Persien" (1887) och "Genom Khorasan och
Turkestan" (1892), Möllers, Pagels och Gleerups
"Tre år i Kongo" (1887–88) samt "Bidrag till Nordens
äldsta kartografi", utg. af Sv. sällskapet för
antropologi och geografi (1892). D. utgaf äfven
det stora arbetet "Stockholm, Sveriges hufvudstad"
(1897), hvari han själf skref af delningarna om
högre undervisningsanstalter, specialskolor, museer
och stadens omgifningar. D. är äfven framstående
stenograf och var 1871–83 notarie i Första kammarens
kansli. D. vardt ledamot af Vet. akad. 1900 och af
Vitt. hist. och ant. akad. 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
