Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagsländor - Dagsmedeltal - Dagsmedium - Dagsnäs - Dagstoll - Dagstorp - Dagställning - Dagsverke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
timmar. I flera språk betecknas de därför med ett
namn, som kan återgifvas med endagsflugor. Ett så kort
lif får ej förslösas i näringsomsorger. Dagsländorna
ha också förkrympta mundelar och upptaga ej någon
föda. Deras lif i utveckladt tillstånd afser
uteslutande fortplantningen. – Äggen läggas utan
vidare skyddsåtgärder direkt i vattnet. Den nykläckta
larven är i början Campodea-lik, d. v. s. liknar
den ursprungligast organiserade af alla insekter,
borstsvansen Campodea (se Larvborstsvansar), och har
likt denna 2 långa, ledade svansborst. Under ett stort
antal hudömsningar, hos somliga mer än 20, bibehåller
den samma allmänna kroppsform, men får 3 svansborst,
tätt besatta med små sidoriktade hår. Dessa borst
tjänstgöra såsom andningsorgan, men dessutom
tillkomma på sidorna om bakkroppens leder parvis
små hudutstjälpningar, i hvilka förgreningar från
andedräktsrören intränga. Dessa s. k. trakégälar äro
hos somliga arter fransade, hos andra bladlika. Man
ser den på bottnen stillasittande larven hålla dem
i en ständig, viftande rörelse för att befordra
vattenombytet. Det tycks också, som om de skulle
hjälpa till vid ställflyttningen, då larven hastigt
springer på bottnen eller långsamt ror sig fram. Denna
användning af gälarna får ett stort intresse i
samband med en annan omständighet. Efter ett visst
antal hudömsningar får larven nämligen vinganlag på
sidorna af 2:a och 3:e mellankroppslederna i form
af bladlika utstjälpningar, i hvilka grenar från
andedräktsrören intränga, och det visar sig, att dessa
vinganlag såväl i läge som i byggnad öfverensstämma
med trakégälarna, så att man har en viss anledning
att anse insekternas vingar genom funktionsväxling
uppkomna af ursprungliga trakégälar. Hos somliga
af dessa larver (släktet Cænis) tillkommer ännu
en modifikation af trakégälar, i det ett med dessa
likartadt anlag på 1:a bakkroppsleden växer ut till
ett slags gällock, som betäcker de bakom liggande
paren trakégälar, så att dessa komma att ligga liksom
i en gälhåla.
En del af dagsländornas larver lefver öppet på bottnen
af stillastående eller rinnande vatten. Andra gräfva
sig gångar i bottenslammet. Ännu andra omgifva sig
med liksom ett fodral af slam. Larvtiden uppges för
flera räcka 2–3 år. Då förvandlingen skall ega rum,
kan man t. ex. på ytan af en kvarndamm få se en mängd
dagsländlarver simma sakta omkring eller utan några
egna rörelser drifva för vinden. Larvskinnet brister
på ryggen af mellankroppen, sländan arbetar sig fram,
och få ögonblick därefter höjer den sig på sina
vingar, fastän dessa ännu äro helt veka. Befrielsen
från larvskinnet är emellertid en högst vansklig
process, under hvilken en stor mängd sländor
förolyckas genom drunkning. En sådan kläckningsdag
ser man massor af de nykläckta sländornas döda
kroppar jämte de tomma larvskinnen af vinden drifvas
till stränderna. Har emellertid allt gått lyckligt,
så är dock dagsländan ännu ej fullt färdig för sitt
luftlif, ty den har ännu en hudömsning att genomgå,
innan den blir imago eller fullbildad insekt, och
erbjuder därigenom det enda kända exemplet på en
med flygförmåga utrustad insekt, som ömsar hud. Man
kallar detta bevingade, men ännu ej fullbildade
utvecklingsstadium subimago. Den sista hudömsningen
eger rum kort efter det subimago afklädt
sig larvskinnet. Den uppgifves stundom ega rum i
flykten, och den förändrar blott obetydligt insektens
utseende. – I sin inre byggnad visa dagsländorna
flera högst egendomliga och, såsom man har anledning
att tro, mycket ursprungliga förhållanden, på grund
hvaraf man t. o. m. velat upphöja denna familj till
rangen af ordning. – Till dagsländornas grupp höra
också några af de äldsta insekter man känner. Man
har funnit fossila medlemmar af denna familj så
långt tillbaka som i den devoniska periodens och
stenkolsperiodens aflagringar, somliga af en högst
betydande storlek i jämförelse med nu lefvande
dagsländor. – I Sverige finns åtminstone ett tjugutal
arter, de flesta hörande till släktet
Ephemera
G. A-z.
Dagsmedeltal, meteor. Se Dagsmedium.
Dagsmedium (Dygnmedium, Dagsmedeltal,
Dygnmedeltal), meteor. Anställer
man å en ort iakttagelser på en väderleksföreteelse
hvarannan eller hvar timme eller ännu oftare med
lika mellantid (se Daglig förändring) och
tager medeltalet af alla iakttagelser, som utförts
under ett och samma dygn, så erhåller man
medelvärdet för dygnet (dagsmediet, dygnmediet,
dagsmedeltalet, dygnmedeltalet) af denna företeelse.
N. E–m.
Dagsnäs, gods i Bjärka socken, Skaraborgs län,
med hufvudgården, bebyggd med hufvudbyggnad
af sandsten, vackert belägen vid Hornborgasjön och
omgifven af park- och trädgårdsanläggningar. Godset
omfattar med underlydande i Härlunda socken
11 7/8 mtl, tax. till 291,000 kr., däri inräknade
såg, mejeri och bränneri (där 1904–05 tillverkades
170,856 liter råbrännvin). Arealen, som genom
pågående sjösänkning ökas med 300 har, utgör 1,685
har, däraf 800 har åker och 750 har skog.
Nuvarande egare är Lars Ekberg. Godset egdes
1762–1864 af ett par medlemmar af släkten Tham,
bl. a. den bekante fornforskaren och mecenaten Per
Tham, som uppförde manbyggnaden samt utvidgade
och förbättrade egendomen.
Dagstoll, bergsv. Se Dagort.
Dagstorp, socken i Malmöhus län, Harjagers
härad. 799 har. 383 inv. (1905). Annex till
Norrhvidinge, Lunds stift, Harjagers kontrakt.
Dagställning, bot., kallas, i motsats till
nattställning, det läge småbladen intaga hos en
del växtarter (klöfver, bönor, Mimosa m. fl.), hvilkas
blad utföra periodiska rörelser, s. k. sömnrörelser.
I dagställningen äro bladen utåtriktade
och bladskifvorna jämnt utbredda, så att de vid
sitt assimilationsarbete så mycket som möjligt kunna
tillgodogöra sig ljuset.
G. A.*
Dagsverke, kam., en i äldre tider mycket
anlitad skatteform. Den skattskyldige aftjänade skatten
med personligt arbete. Den äldre dagsverksskyldighet,
som fanns i Sverige, blef sedan inlagd i
grundräntan samt undergick med denna 1855
ränteförvandling och 1869 penningsättning. – Sedermera
uppstod ett annat slags dagsverksskyldighet,
s. k. hjälpdagsverken till kungsgårdar och
boställen, men denna förekom, efter hvad man vet,
icke förrän på 1600-talet och har numera i
allmänhet blifvit afskrifven eller förvandlad till
billiga penningafgifter. Prästerskapet har af ålder
bland sina inkomster egt dagsverken, men redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
