Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Cronstedt - Cronstedtit - Cronstrand - Cronström - Crook - Crooked islands - Crooked lake - Crookes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var 1885 ledamot af kommittén för stambanans
utsträckning genom öfre Norrland och studerade därvid
på uppdrag järnvägsbyggnaderna i norra Finland samt
afgaf 1889 på uppdrag förslag till yrkesinspektörer
och inspektörsområden. Led. af Vetenskapsakademien
1887 (preses 1894-95), led. af Landtbruksakademien
1888, ordf. i styrelsen för Tekniska högskolan
1888-1902. C. var 1865 en af stiftarna af Svenska
ingenjörsföreningen, som sedermera uppgick i Svenska
teknologföreningen.
S. L-k.
10. Otto Sigfrid C., den föregåendes brorson,
grefve, arkitekt, f. 16 juli 1869 i Karlskrona,
studerade vid Tekniska högskolan 1890-92 och vid
konstakademien 1892-95. C. har gjort ritningar till
utställningsbyggnader i Gäfle 1901, till byggnader vid
Gäfle-Dala järnväg, till bad- och hotelletablissemang
på Rindö, till kapell i Hagalund, till byggnader för
1906 års landtbruksutställning i Norrköping m. m.
G-g N.
Cronstedtit, miner., korpsvarta romboedrisk-hemimorfa
kloritkristaller.
Cronstrand. 1. Simon Anders C., astronom, f. 24
jan. 1784 på Törneby, i Kalmar landsförsamling,
blef student i Uppsala 1796, filos. magister
1800, docent i experimentalfysik 1806, adjunkt
vid Vetenskapsakademien i Stockholm 1809 och
denna akademis astronom 1811. Med sistnämnda
befattning förenade han från 1815 professuren vid
fältmätningsbrigaden (topografiska kåren). För
upprättandet af ett kartverk öfver Sverige utförde han
1815-32 triangelmätningar i mellersta Sveriges flesta
provinser äfvensom i Småland (Kalmar län), Halland
och Bohus län. 1824 verkställde han astronomiska
ortbestämmelser mellan Uppsala och Gäfle, och 1834
-35 utförde han öfver Ålands haf sammanbindningen
mellan de svenska och finska triangelmätningarna,
hvilket arbete på ryska sidan utfördes af generalmajor
Wrangel. Det sista geodetiska arbete, hvari C. deltog,
var basmätningen på Öland 1839 -40. Tillsammans
med Jöns Svanberg verkställde han 1825 och 1832
pendelförsök i Stockholm. På sistone blef han
genom öfveransträngningar blind. Död i Stockholm
24 febr. 1850. - C. utgaf Handbok i practiska
astronomien (1840-43), Årsberättelser i astronomien
(i Vet.-akad:s handl. 1821–36), Om magnetnålens
missvisning i Stockholm (1817), Försök att förklara
indernas verldsåldrar (1822) m. m.
2. Baltzar C., den föregåendes broder, Tekniska
skolans i Stockholm grundläggare, egyptolog, f. 15
maj 1794 på Törneby, i Kalmar landsförsamling,
blef student i Uppsala 1809, underlöjtnant
i ingenjörkåren 1815, löjtnant i samma kår
1820 och kapten i generalstaben 1823. Åren
1830-32 var han fortifikationsbefälhafvare i
Karlskrona och befordrades därefter till kapten i
ingenjörkåren. 1833, kort efter det han mottagit
fortifikationsbefälet på Karlsborg, anträdde han
en utländsk resa, med särskildt uppdrag att inhämta
kännedom om pontonväsendet och andra till krigskonsten
hörande ämnen. På denna resa, som varade i åtta år,
besökte C. ej allenast de flesta europeiska länder,
utan äfven asiatiska Turkiet, Arabien, Nubien och
Egypten. I sistnämnda land vistades han 1836-37 och
gjorde därunder åtskilliga noggranna afbildningar
af dess fornlänmingar. Dessa värdefulla teckningar,
hvilka till följd af testamente öfvergingo till fru
Anna Retzius, donerades af henne till nationalmuseum.
1840-41 vistades C. i de österrikiska staterna och kom
i stor ynnest hos furst Metternich. 1841 måste
han på grund af stränga order återvända till
Sverige, hvarefter han kvarstod i ingenjörkårens
tjänst till 1849, då han på egen begäran fick
afsked. 1845 kallades C. till föreståndare för
den nybildade "Svenska slöjdföreningens söndags-
och aftonskola" i Stockholm (nuvarande Tekniska
skolan). Understödd af statsmedel, företog han
1851-52 en resa till England och Frankrike för att
studera dessa länders slöjdskolinrättningar. Under
de fjorton år han var nämnda läroanstalts styresman,
verkade han med okufligt mod och brinnande nit för
genomförande af sina planer till höjande af arbetarens
bildning. C. afgick från denna befattning 1859. Död i
Stockholm 26 jan. 1876. - C:s efterlämnade Skrifter,
för författarens vänner samlade och utgifna af
P. A. Siljeström, utkommo 1878. De innehålla: 1)
"Taflor från södern och orienten", 2) "Tankar om
egyptisk byggnadskonst", 3) "Om byggnadskonsten i
Sverige" samt 4) "Om vetenskap och konst i industriens
arbete".
Cronström, Isaak, friherre, holländsk general, f. 1661
i Avesta i Dalarna, var sonson till en belgier,
Marcus Koch, som grundade åtskilliga industriella
verk i Sverige. 1679 begaf han sig till Paris,
inträdde där 1683 i grefve K. G. v. Königsmarcks
regemente samt gjorde 1684-92 fälttåg i Spanien och i
Italien, där han tjänade under Catinat och en tid var
kommendant i den viktiga fästningen Pinerolo. 1692
anställdes han som kapten i svensk tjänst vid den
hjälpkår, som Karl XI lämnade först åt österrikarna,
i striden mot turkarna, och sedan åt holländarna,
mot Frankrike. Efter ett kort besök i fäderneslandet
(1696) öfvergick C. i holländsk tjänst, deltog i
spanska arfföljdskriget (1701-13), i engelske konungen
Georg I:s strid mot pretendenten Jakob i de skotska
högländerna (1715) och i österrikiska tronföljdskriget
(1740-48). Därunder steg han från öfverstelöjtnant
till general-en-chef för holländska armén (1744). I
sistnämnda egenskap fick han lida mycken smälek, då
den som ointaglig ansedda fästningen Bergen op Zoom 16
sept. 1747 medelst stormning togs af fransmännen. 1720
hade C. blifvit svensk friherre. Han dog 1751 på sin
gård Nemelaer, nära Osterwick.
Crook [kru’k], stad i engelska grefskapet
Durham. 11,471 inv. (1901). Stenkolsgrufvor.
Crooked islands [krukid ailänds], en till
Bahamaöarna hörande ögrupp, 253 kvkm., bestående af
Crooked island, Acklin’s island, Castle Island och
Fortune island. Omkr. 2,000 inv.
Crooked lake [kru’kid léVk], numera kallad Keuka lake,
sjö i nordamerikanska staten New York, med aflopp
till Senecasjön. 28 km. lång, intill 2,4 km. bred, 220 m. ö. h.
Crookes [kru’ks], sir William, engelsk fysiker och
kemist, f. 17 juni 1832 i London, studerade vid
college of chemistry därstädes, anställdes 1854
vid Radcliffe-observatoriet i Oxford och blef 1855
lärare i kemi i Chester. Sedan 1859 har C. ej haft
någon tjänst. Han uppsatte sistnämnda år tidskriften
"Chemical news" och öfvertog år 1864 utgifvandet af
"Quarterly journal of sciences". C. har arbetat mycket
med spektralanalysen. Han har bl. a. infört användning
af fotografi för studium af solspektret och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
