Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 797-798 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cour, La. Janus Andreas Bartholin, dansk målare - Courage - Courajod - Courant - Courant ascendant - Courant descendant - Courante - Courbarilträ - Courbet, Gustave, fransk målare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina uppfinningar angående mångfaldig telegrafering
med hjälp af stämgafflar (fonotelegraf) och
tonhjul, men tog 1878 anställning såsom lärare i
fysik och matematik vid Askovs folkhögskola, där han
ännu verkar, sedan 1894 med professors titel. C:s
system för mångfaldig telegrafering har flerstädes
blifvit antaget i praktiken. Medelst den af honom
1888 uppfunna spektrotelegrafen gifvas optiska
ljussignaler i form af Morsetecken. Han har genom
en regulator (kratostaten) tillgodogjort vindens
kraft för att med jämn hastighet drifva maskiner
och uppfunnit en delvis i praktiken tillämpad
metod för magasinering af vindkraft i elektriska
ackumulatorer. Hans förnämsta skrifter äro Methode
til maaling af sammenhængende skylags höjde (1872),
Bearbejdelse af Tyge Brahes meteorologiske dagbog
(1876), Tonehjulet (1878), Historisk mathematik
(en populär framställning af matematikens historiska
utveckling, 1888; 2:a uppl. 1899), Menneskelegemet
(1889; 5:e uppl. 1904) samt (i förening med J. Appel)
Historisk fysik (1896-1901). Det sistnämnda arbetet
utges nu (1906) på tyska.

- En äldre broder till
C., agronomen Jörgen Karl La C., f. 1838, d. 1898,
grundlade och var från 1868 ledare af den som förebild
tjänande landtbruks- och folkhögskolan i Lyngby
vid Köpenhamn samt redigerade från 1867 "Tidsskrift
for landökonomi", hvars värdefulla årsöfversikter
utarbetades af honom själf.

Courage [koraj], fr. (af lat. cor, hjärta), kurage. -
Bon courage [bår-], godt mod.

Courajod [kora j å], Louis Charles Léon, fransk
konsthistoriker, f. 1841, d. 1896, anställd
vid Louvre-museet, inlade mycken förtjänst i sina
studier af äldre fransk konst, i synnerhet
medeltidsskulptur. Bland hans arbeten märkas äfven
studier öfver samlingarna i Louvre.

Courant [kora’], fr. Se Kurant.

Courant ascendant [kora^-asädä’],
fr., meteor., uppgående luftström. Se Väderlek.

Courant descendant [kora’ däsädä7], fr., meteor. ,
nedgående luftström. Se Väderlek.

Courante [kora71], fr. (eg. "springande"),
mus., gammal fransk dans i trippeltakt, med
måttligt tempo, och jämnt fortlöpande musikaliska
figurer. Af konstmusiken på 1600- och 1700-talen
upptogs den dels i operan och dels i sviten.
A. L.

Courbarilträ [kor-], bot. Se Hymenæa.

Courbet
[korbå], Gustave, fransk målare, f. 1819 i Ornans,
kom till Paris 1839, studerade på olika ateljéer och
kopierade de spanske mästarna i Louvre, försökte sig
till en början med ämnen sådana som Odalisk, Leda,
Valpurgisnatt, utställde första gången på salongen
1844 och fick medalj 1849 för Efter middagen i Ornans
(museet i Lille), som visar fyra män sittande kring
ett bord, målade i kroppsstorlek. Mycket uppseende
väckte på salongen 1851 de båda stora taflorna
Stenhuggarna - ett par helt hvardagligt uppfattade
arbetare vid sitt arbete
(målningen köptes 1904 af Dresdengalleriet) -
och Begrafning i Ornans (Louvre), en målning af
förvånande duktighet, men som väckte förargelse
genom den rättframma verklighetsskildringen.

Med
denna tafla hade C. vunnit namn som konstnärlig
revolutionär. Hans för samtidens estetiska uppfattning
upprörande sträfvande efter realism i ämnesval och
människoframställning blef kalladt skandal, hån mot
konstens höghet, ett slag i ansiktet på den goda
smaken. Denne nyhetsmakare icke blott besudlade det
sköna och var det fulas apostel, han var en humbug,
saknade talang o. s. v. Det låg utmärkt för C:s
lynne att vara den omstridde och hånade förkunnaren
af en ny konst. Han gjorde, full af själfkänsla
och själfbehag, med friskt mod propaganda för sina
åsikter som konstnär och som medborgare och dolde ej
att han var kommen för att rifva ner och reformera:
"Jag är icke blott socialist, utan äfven demokrat och
republikan, med ett ord anhängare af hvarje revolution
och dessutom helt och hållet realist, det vill säga
uppriktig vän af den sanna sanningen". "La vérité
vraie" var hans bästa slagord. Svuren fiende till
allt slags fantasikonst, fordrade han, att målaren
skulle måla hvad han såg i naturen och i lifvet och
intet därutöfver. Själf utöfvade C. en outtröttlig
verksamhet.

Vågen. Efter målning af Courbet.

Vid världsutställningen 1855 anordnade han en
separatutställning af 38 nummer, väckte åter förargelse
och blef från detta år till 1861 utesluten från den
årliga salongen. Bland hans arbeten från denna tid
märkas Mademoiselles de village (1852), Brottarna
(1853), Les cribleuses de blé (1855) och Ateljén
(s. å.). Sistnämnda tafla visar honom vid sitt arbete,
omgifven af vänner och af figurer från hans olika
taflor - målningen, som knappast uppfyller hans
egna fordringar på verklighetskonst, vill utgöra en
återblick öfver hans verksamhet ditintills. Sedan
följa Demoiselles des bords de la Seine (1857,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>