- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
697-698

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomas, en af ledarna för den engelska chartiströrelsen - Cooperative stores - Cooperator - Cooper creek - Cooper institute - Coopers metall - Coopse - Coorg - Coornhert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delvis genom Disraelis förmedling) utgafs 1845. Resten af
sitt lif tillbragte C. som föreläsare för arbetare,
först i utprägladt radikal anda, men, sedan
han 1856 plötsligt återgått till kristendomen,
i rent religiös riktning. Sin själfbiografi
utgaf han 1872. Han skref äfven åtskilliga
smärre dikter, som förskaffade honom namnet
"the chartist poet". Hans Poetical works utkommo
1877. C. är tydligen förebilden till hufvudpersonen
i Kingsleys roman "Alton Locke" (1850). Jfr Chartism.
E. Hkr.

Cooperative stores [kåH-å^orotiv stå’9å], eng.,
"samverkande lager l. magasin", ett slags engelska
konsumtionsföreningar.

Cooperator (lat., af cooperari, medverka),
medarbetare, medhjälpare, biträde. I Österrike är
detta ord benämning på en kyrkoherdes medhjälpare
(pastorsadjunkt).

Cooper creek [kö’p9 kri’k], flod i Australien,
upprinner i Queensland under namnet Barcoo
eller Victoria, flyter hufvudsakligen i västlig
riktning och får namnet C., sedan den från höger
upptagit, sin stora biflod Thornson. Den har därefter
sydvästlig riktning, upplöser sig i flera armar och
sänder, inkommen på sydaustraliskt område, en af
dessa, Strzelecki creek, mot s. till Lake Blanche
(bifurkation), medan hufvudfloden går västerut
till Lake Eyre, som den dock endast undantagsvis
når med sitt salta vatten. I den långa, men ofta
utomordentligt grunda flodbädden finnes vatten året om
endast i öfversta loppet, i det nedre vanligen endast
i stora gölar; mycket sällan är hela vattendraget
fylldt. Floden undersöktes delvis på 1840-talet af
Sturt och vann en sorglig ryktbarhet genom Burkes
och Wills’ olyckliga öde 1861.

Cooper institute [kö’p9 i’nstitjöt]. Se Cooper, P.

Coopers metall [köp-], en guldliknande legering af
16 dlr koppar, 7 dlr platina och l del zink, hvilken
af alla legeringar, som icke innehålla guld, mest
liknar denna metall. En annan legering af koppar,
tenn, platina, zink och något arsenik användes på
grund af sin förmåga att lätt antaga och bibehålla
polityr till framställning af metallspeglar och
benämnes Coopers spegelmetall.

Coops(e) [köps], Pieter, holländsk marinmålare i
slutet af 1600-talet (hans lefnadsomständigheter
äro för öfrigt obekanta). En tafla af hans hand,
Skeppsbrott vid klippig kust, ses i nationalmuseum,
ett annat Sjöstycke fanns i den forna samlingen på
Finspång, och arbeten af hans hand träffas äfven i
andra svenska privatsamlingar. O. G-g.

Coorg [kör9g], fordom furstendöme i Främre Indien, på
västra Ghats, nu en under den brittiske residenten
i Mysore såsom "chief commissioner" af C. stående
provins mellan presidentskapet Madras i v. och
Mysore i ö. Det har en areal af 4,097 kvkm. med
180,607 inv. (1901). Det är ett bergland, till
större delen bevuxet med jungfruliga skogar, här
och där afbrutna af dalar och odlade fält. Bergen,
västra Ghats, hvilkas högsta topp, Tadiandamol, når
1,718 m. höjd, stupa, såsom i allmänhet Ghatskedjan,
nästan lodrätt mot hafssidan, medan de mot ö. utsända
en mängd förgreningar, som fylla landet. Hufvudstaden,
Merkara, med omkr. 9,000 inv., ligger på en platå
af omkr. 1,100 m. höjd, som är fårad af djupa
raviner, hvilka lämna endast föga jord öfver för
odling. Hufvudfloder äro
Cauvery och dess öfre bifloder Hemavati och
Lakchmantirtha. Nederbörden är mycket stor, omkr. 4
m. om året. Större delen af befolkningen är hinduer,
bland hvilka den talrikaste stammen är kanara,
med 80,770 pers. (1901), och den därnäst coorg
l. kodagu, med 39,148 pers. (s. å.), ett af södra
Indiens vackraste folk, storvuxna (1,82 m. längd),
kraftigt byggda gestalter med ädel karaktär. Skyddade
af sina berg och skogar, hafva de alltid bevarat sitt
oberoende mot sina mäktige grannar, maratter eller
muhammedaner, och det var frivilligt som de (1834)
underkastade sig engelsmännen, hvilka garanterat dem
deras gamla friheter. Kvinnorna, hvilka utmärka sig
för sina vackra anletsdrag, deltaga jämte männen
i fältarbete och hjordarnas vård. Det urgamla
bruket af polyandri tyckes nu vara fullständigt
öfvergifvet. Deras språk, kodagu, är ett af
dravidaspråken, närmast besläktadt med kanara. Högst
intressanta folkvisor hafva utgifvits af Gräter i
Mangalore 1869, grammatik af K. A. Cole i Bangalore
1867 och af G. Richter ("Manual of codagu", Mangalore
1870), kodagu-inskrifter af L. Rice (Bangalore
1887). Landets viktigaste odlade produkter äro ris,
tobak, bomull och på senare tid kaffe, hvars odling
numera sysselsätter mer än 1/3 af befolkningen. -
C. är, såsom inneslutande den heliga Cauverys källor,
ett af de gamla hindulegendernas heliga land, men blef
sent koloniseradt af dravida. Kodagu kommo dit först
i 6:e årh. af vår tidräkning. Men före dem var landet
bebodt af ett okändt folk, som uppfört megalitiska
monument, spridda i stort antal i Nilghiri-bergen och
i C:s och Mysores berg och innehållande kol, ben,
vapen, vaser och prydnader. Äfven tillskrifver man
detta folk de 5-6 m. höga försvarsmurar (kaddineg),
hvilka korsa landet i alla riktningar och alltid
åtföljas af en 3 m. bred och djup graf. På många
ställen är muren dubbel (t. o. m. tre- och fyrdubbel),
och de stora träd, som nu växt upp på densamma, gifva
den ett högst pittoreskt utseende. Ensamt i C. hafva
dessa murar en längd af 180 km., men i angränsande
länder finnas ytterligare 600-700 km.

Coornhert [korn-], Dirck Volkertsz, nederländsk
författare och lärd, f. 1522 i Amsterdam, d. 1590
i Gouda, var sedan 1542 bosatt i Haarlem, där
han var verksam som kopparstickare och äfven,
efter juridiska studier, fick anställning som
stadsnotarie och stadssekreterare. På grund af sitt
uppträdande till förmån för religiös och politisk
frihet måste han fly till Tyskland, där han bodde i
Kleve och Xanten. Då upproret mot Spanien började
i Nederländerna, 1572, kallades C. af Vilhelm af
Oranien till statssekreterare, men uppträdde emot
den barbariske amiralen van der Mareks grymheter
och måste ånyo fly. Han återvände först 1577. Hans
många skrifter utgåfvos samlade 1630. Den förnämsta
bland dessa är Zedekunst, dat is wellevenskunst
(1586), som är ett mönster för klar och sund stil. Af
mindre betydelse äro hans dramer och lyriska dikter,
hvaremot hans prosaiska öfversättningar af Boccaccio,
Cicero, Boëthius m. fl. äro viktiga på grund af
sin förträffliga prosa. Från sällskapet "In liefd’
bloeyende", som i C. såg sin mästare, utgick den
nya blomstringen inom den nederländska litteraturen
under 1600-talet. Se J. ten Brink, "D. V. C. en zijne
wellevenskunst" (1860), och afhandlingar af Lorentzen
(1886) och Moorrees (1887).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free