Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 695-696 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cooper, Peter, amerikansk industriidkare - Cooper, Thomas Sidney, engelsk målare - Thomas, en af ledarna för den engelska chartiströrelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hälften af 1800-talet, lyckades han arbeta sig
fram till en betydande ställning. Efter att hos sin
fader ha lärt sig hattmaken och sedan gått i lära
hos en vagnmakare, fick han plats i en fabrik för
tillverkning af klädesskärningsmaskiner. Där uppfann
han själf en dylik maskin, och därefter upprättade han
en egen fabrik för tillverkning af sitt patent. Efter
1812 års krig ändrade han fabriken till en
möbelverkstad, som han emellertid snart sålde, hvarpå
han öppnade en specerihandel i New York. 1824 lade
han grunden till sin förmögenhet, då han öppnade
en limfabrik, som under ett halft århundrade hade
monopol på lim och gelatin i Amerika.

Cooper institute.

I slutet på 1820-talet blef C. invecklad i
landspekulationer i närheten af Baltimore. För att
dessa skulle lyckas, var det nödvändigt att Baltimore-
Ohio-järnvägen skulle komma till stånd, och för att
visa att ångkraft kunde användas vid den projekterade
järnvägen, byggde C. 1830 det första lokomotivet i
Amerika. 1836 grundlade han ett valsverk i New York,
där antracit första gången användes för puddling af
järn. Detta valsverk flyttades sedan till Trenton i
New Jersey och växte där ut
till ett storartadt företag, "Trenton iron works",
där på 1850-talet de första järnbalkarna för
husbygge tillverkades. Under senare hälften af
1850-talet möjliggjorde C. genom sitt intresse och
sin kredit den första telegrafkabeln mellan Amerika
och England. Under hela sitt lif var C. sysselsatt
med uppfinningar af hvarjehanda slag, af hvilka dock
de flesta blefvo af föga värde på grund af hans
bristfälliga tekniska utbildning. Detta insåg han
själf, och för att åt andra ge de möjligheter till
utbildning han själf saknat grundlade han 1854 i New
York Cooper institute, som mer än något bidragit att
göra hans namn bekant. Själf lade han ned 630,000
dollar på detta företag, och genom donationer
af hans efterlefvande, Andrew Carnegie m. fl.,
har denna summa mer än fördubblats. Detta institut
är hufvudsakligen ämnadt att meddela kostnadsfri
teknisk undervisning åt obemedlade; det innehåller
bl. a. bibliotek och läsrum, som dagligen besökas af
mer än 2,000 personer, modellsamlingar, laboratorier,
aftonskolor äfvensom ett stort samlingsrum för fria
diskussioner och populära föredrag.

C. deltog ifrigt i det kommunala lifvet i sin
födelsestad New York och hade bl. a. stor del
i upprättandet af den fria skolundervisningen
därstädes. 1876 uppställdes han som presidentkandidat
af greenback-partiet. 1883 utkom hans Ideas for a
science of good government in addresses, letters
and artides on a strictly national currency,
tariff and civil service, hvari han utvecklade sin
politiska åskådning. Se vidare R. W. Raymond,
"Peter Cooper" (Cambridge, Mass. 1901).

G. B-e.

Cooper [kopö], Thomas Sidney, engelsk målare,
f. 1803 i Canterbury, var 1820-23 anställd som
dekorationsmålare i Hastings, kom därpå till London,
hvarest han studerade i akademien, var sedermera en
tid lärare i teckning i Canterbury och slog sig 1827
ned i Bruxelles, men blef genom revolutionen 1830
tvungen att återvända till England och dog 1902 i
London. C. målade landskap, helst med boskap, hvilka
i synnerhet i Frankrike vunnit mycket erkännande,
såsom Afton vid vattningsstället (1842), Grupp af
kor i Osbornes park (köpt af drottning Viktoria),
Morgon på ängarna vid Windsor (1855), Skotskt
landskap (1867). Han utgaf 1853 Drawingbook of
animals and rustic groups (8 häften), 1865 Beauties
of poetry and art och 1891 sin Autobiography (2 dlr).

C. R. N.*

Cooper [kö’pe], Thomas, en af ledarna för den engelska
chartiströrelsen, f. 1805, d. 1892. Han kom 1820
i lära hos en skomakare, men begagnade sin lediga
tid till vidlyftiga själfstudier. Från 1829 verkade
han äfven såsom skollärare och metodistpredikant
och var 1836–39 medarbetare i en liberal tidning
i Lincoln. 1840 greps han af chartismen, blef
medarbetare i dess organ "The Leicestershire Mercury"
och gjorde sig under de följande åren gällande som
en af rörelsens mest framstående personligheter och
såsom en af ledarna för dess ytterlighetsparti. Han
blef flera gånger ställd inför rätta för sin
agitationsverksamhet och dömdes 1843 till två års
fängelse. Efter sin frigifning kom han i häftig
strid med chartismens dåvarande ledare, O’Connor,
men hans politiska bana var nu slut. I fängelset hade
han emellertid författat ett stort politiskt epos mot
orättvisa och förtryck, The purgatory of suicides, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>