Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 659-660 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Consensus - Consensus gentium - Consensus omnium - Consentes - Con sentimento - Conserva rosae - Conservatoire national des arts et métiers - Conshohocken - Considerant - Consilia evangelica - Consilium - Consistorialis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Sympatisk öfverensstämmelse mellan delarna i
en organism, t. ex. consensus nervorum (lat.),
nervernas sympati.

Consernsus gentium l. Consensus omnium (lat.),
allas öfverensstämmelse, en hos alla folk gängse
uppfattning; allmän öfverensstämmelse i uppfattningen
af någonting (ett rättsförhållande, en förbindelse
e. d.).

Consensus omnium. Se Consensus gentium.

Consentes (Di consentes), rom. myt. Se Di.

Con sentimento [-me;ntå], it., mus., med känsla.

Conserva rosæ, farm. Se Rosenblad.


Conservatoire national des arts et métiers [kasärvatcöär nasiåna’1
däs ar e metje’], fr. ("nationella handtverks- och
industrimuseet"), en i Paris befintlig institution,
som innesluter rikhaltiga och mångsidiga samlingar
af maskiner, modeller, verktyg och apparater,
dessutom prof på råämnen samt industri- och
konstslöjdsprodukter, fabriks- och varumärken,
maskinritningar, äldre patentbref, mått- och
viktlikare m. m., hvarjämte med detta museum äro
förenade en större teknisk undervisningsanstalt,
där kostnadsfria föreläsningar hållas om aftnarna,
samt ett bibliotek, en materialprofningsanstalt
m. m. Institutionen leder sitt ursprung från
en samling, som mekanikern J. de Vaucanson
(d. 1782) testamenterade till staten, men den
blef statsanstalt först genom ett beslut af
nationaikonventet, 1794. Åt densamma uppläts
det gamla klostret Saint-Martin-des-champs,
på hvars vidsträckta tomt efter hand stora
byggnader för institutionen ha uppförts (den forna
kyrkan och refektoriet, bägge vackra byggnader
från 1200-talet, inrymma dock maskinsalen och
biblioteket). Museet framställer historiskt
industriens utveckling. Medelst redskap, modeller,
maskinerier, material och produkter belysas sådana
branscher som bergshandtering, metallvarufabrikation,
jordbruket med binäringar, träförädling, stenhuggeri,
vattenbyggnader, husbyggnad, bostäders inredning
i afseende på uppvärmning, ventilation, bad och
andra hygieniska anordningar, bro-, hamn- och
kloakbyggnader, fartygsbyggnad, pumpverk, hissar,
ångmaskinskonstruktioner (däribland J. Watts
första), turbiner, motorer, väderkvarnar, järnvägar,
tryckpressar, räknemaskiner, verktygsmaskiner,
svarfveri, blyertsindustri, glasfabrikation,
keramik, juvelerarkonst, spinning och väfnad,
färgeri, papperstillverkning, gummivarufabrikation,
typografi, gravyr, fotografi, telegraf, telefon,
elektricitetsverk, allehanda fysiska apparater,
optiska och astronomiska instrument, navigation,
luftsegling, geodesi, meteorologi, destillation,
bryggeri, gastillverkning, fabrikation af socker,
sirap, ljus, tvål, soda, svafvelsyra och hvarjehanda
andra kemiska industrigrenar, hvarjämte utställas
undervisningsmodeller för geometri och perspektivlära,
gamla in- och utländska
vikter och mått, vågar m. m. samt grafiska och
tabellariska framställningar af socialekonomiska
angelägenheter, såsom arbetsgifvarstiftelser,
arbetares andel i vinsten, skydd mot olycksfall
i arbete, arbetarbostäder, föreningsväsendet,
hjälpkassor o. d. - Föreläsningarna (omkr. 20
kurser årligen) gå ut på tillämpad vetenskap
beträffande ett flertal af de branscher, som
museet omfattar (med tillämpad kemi rikligast
företrädd), och äro hufvudsakligen afsedda
att lända arbetarklassen till nytta; de skötas
(1906) af 19 ord. professorer vid anstalten och 3
t. f. lärare. Åhörarnas antal plägar vid de olika
ämnena växla mellan 250 och 600. Försökslaboratorier
(för mekanik, fysik, kemi och maskinväsende) finnas
vid anstalten. Biblioteket är rikt på vetenskapliga
och tekniska arbeten samt äldre patentbref. Med
institutionen äro förenade statens justerings- och
kontrollbyrå samt ämbetsverket för industriell
eganderätt. Årsbudgeten uppgår (1906) till öfver 1
mill. frcs. Utfärdade förordningar ang. institutionen
utgåfvos samlade af Laussedat och Masson, 1889.
E. F-t.

Conshohocken [kånje-hå’ken], ort i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid Schuylkill, 21 km. n. v. om
Filadelfia, har valsverk, gjuterier, bomulls-och
yllefabriker. 5,762 inv. (1900). Midtemot,
på västra stranden, ligger fabriksorten West C. (Mingo),
med 1,958 inv. (1900).

Considérant [kåsiderä’], Prosper Victor, fransk
socialistisk skriftställare, f. 1808, d. 1893,
tjänade en tid i armén, men tog 1831 afsked som
artillerikapten och egnade resten af sitt lif åt
arbete för Fouriers socialistiska system. Han skref
artiklar i socialisternas organ "Le nouveau monde"
och "La réforme industrielle", grundade tidskriften
"La phalange" och öfvertog efter Fouriers död högsta
ledningen af hela hans skola. Han inrättade både
i Frankrike och utlandet några "falangstärer",
d. v. s. samhällen enligt Fouriers ideal, men
de höllo icke länge i hop, och "La phalange"
måste nedläggas. 1845 uppsatte C. det politiska
dagbladet "La démocratie pacifique", som gick med
bättre vinst, samt var 1848 och 1849 representant
i nationalförsamlingen, där han alltid röstade med
"berget" (de radikale). Efter sitt deltagande
i folkrörelsen 13 juni 1849 måste han fly till
Belgien och dömdes i sin frånvaro af en domstol i
Versailles. Han begaf sig därefter till Nord-Amerika
och uppsatte sedan i Texas, för ett kommanditbolags
medel, socialkommunen "La réunion", hvilken alldeles
misslyckades liksom de tidigare försöken (1863). 1869
återvände han till Frankrike. C. författade
bl. a. Destinée sociale (1834-44), Théorie de
l’éducation naturelle et attrayante (1845),
Principes du socialisme (1847) och La solution,
ou le gouvernement direct du peuple (1851).

Consilia evangelica (lat.), "evangeliska råd",
kallas i den romersk-katolska kyrkans sedelära sådana
föreskrifter, som man ej är skyldig att följa, men som
äro normer för en högre sedlighet och anses medföra en
högre grad af helighet. Dit höra t. ex. föreskrifterna
om celibatet och munkväsendet. Sedan medeltiden
fixerades vanligen antalet till 12.

Consilium (Konsilium), lat., råd, rådslag,
öfverläggning, rådsförsamling. - Consilium
abeundi, "råd att afgå".

Consistorialis (lat.), medlem af ett konsistorium,.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>