Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Combes, Justin Louis Émile, fransk statsman - Combin - Combourg - Combretaceæ - Combretum - Combustio spontanea - Come - Comedia - Comedie Francaise - Comedie larmoyante
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för ett modernt franskt undervisningssystem, och
efter att 1894 ha valts till vicepresident i senaten,
blef han kultusminister i dennes radikala kabinett
(l nov. 1895-26 april 1896). Därunder lade han i
dagen sin fasta vilja att stäfja den katolska kyrkans
inflytande på undervisningen i Frankrike och var redan
då på det klara med önskvärdheten af konkordatets
upphäfvande. Han tog sedan liflig del i bekämpandet af
Mélines ministär och uppträdde bl. a. som sedlighetens
väktare. I senaten, där han ofta uppträdde och där
hans tal beundrades mera för sin kraft och sitt
allvar än för glans och oratorisk utsmyckning, blef
hans ställning allt starkare, och, själf framför
allt utpräglad partiman, var han där ministären
Waldeck-Rousseaus säkraste stöd. I juli 1901 blef han
president i senatens utskott för associationslagen och
verkade därvid mer än någon annan för att genomdrifva
den. När Waldeck-Rousseau afgick, ansågs därför
C. närmast till att öfvertaga ledningen vid dess
tillämpning och bildade 7 juni 1902 en radikal
regering, hvars hufvudstöd blef det s. k. "blocket"
i deputeradekammaren. C. uppträdde nu med oblidkelig
stränghet mot alla franska kongregationer och tvang
flera bland dem att förlägga sin verksamhet till andra
länder, samtidigt som han lyckades genomdrifva förbud
mot deras deltagande i ungdomens undervisning. Hans
regering blef därför så godt som uteslutande byggd på
kampen mot klerikalismen, och genom ett hänsynslöst
begagnande af Vatikanens oskickliga politik mot
Frankrike, med anledning af presidenten Loubets
besök i Rom 1904 samt tvenne franska biskopars
misshaglighet inför påfvestolen, framkallade C. ett
definitivt afbrott i de diplomatiska förbindelserna
mellan Frankrike och Rom, hvarigenom konkordatets
upphäfvande omedelbart föranleddes. C. kunde äfven
slutligt genomföra den tvååriga tjänstetiden för armén
samt bidraga till lösningen af frågan om ålderdoms-
och arbetarpensioneringen i Frankrike. Men upptäckten
af det angifvarsystem, som med tillhjälp af de
franske frimurarna i största utsträckning satts i gång
särskildt mot arméns officerare och hvari såväl C. som
krigsministern André befunnos delvis inblandade,
föranledde den senares afgång (15 nov. 1904) och
försvagade regeringens majoritet i kammaren, så mycket
mer som det senare befanns att C. själf anbefallt ett
slags spioneringssystem öfver hela landet för alla,
som sökte offentliga sysslor. C., som slutligen helt
öfvergafs af kammarens radikala parti och gruppen
"union démocratique", fann sig då föranlåten att
afgå, 18 jan. 1905. Han har sedan såväl i senaten
som i den franska och utländska pressen kämpat för
den antiklerikala politiken. 1905 utgaf han sina
politiska tal under titeln Une campagne laïque. Se
Géraud-Bartet, "Monsieur C. et les siens" (1905).
E. A-t.
Combin [kåbä’] l. Grand C., en af väldiga
glaciärer omgifven bergstopp i schweiziska kantonen
Valais, s. ö. om S:t Pierre, en by belägen vid
Dranse-d’Entremont, som kommer från Stora S:t Bernhard
och förenar sig med Dranse-de-Bagne. Från denna by
når man högsta toppen (Aiguille-de-C.), 4,317 m.,
på 10 timmar. S. v. därom ligger en annan topp,
Pointe-de-Graffeneire (4,300 m.). Den största af
glaciärerna, Corbassière (2,190 har), ger upphof
till Dranse-de-Bagne.
Combourg [kåbö’r], stad i franska depart. Ille-
et-Vilaine (Bretagne), n. om Rennes. Omkr. 2,000
inv. (1901; som kommun 5,204 inv.). Feodalslott
(från 11:e-14:e årh.), på 1800-talet restaureradt
af familjen Chateaubriand.
Combretaceæ, bot., växtfamilj, besläktad med
Myrtaceæ. Combretaceerna utgöra omkr. 240 träd
och buskar, ofta klättrande, med spridda eller
motsatta, enkla blad utan stipler och blommor i klase,
förekommande i tropikerna. De äro rika på garfämne,
och bark, blad och frukter af många arter ha därför
stor användning till garfning och färgning. Under
namn af myrobalaner utföras de mogna frukterna
af Terminalia-arter i stor mängd från Ostindien;
de innehålla omkr. 45 proc. garfämne och användas
till garfning och svartfärgning. Gallbildningar samt
barken af dessa arter ha samma användning. De stora,
oljerika fröna af Terminalia Catappa L. och andra
arter ätas; af fröna af Combretum butyrosum pressas
på Madagaskar olja. Combretum alatum Guill. et Perr.,
kinkeliba, användes i Väst-Afrika som ett
verksamt medel mot gulsot, kolik och kräkningar
samt är föremål för odling. Många träd lämna ett
värdefullt virke, och många praktfulla arter af
släktena Combretum och Quisqualis odlas i tropikerna
som prydnadsväxter. G. L-m.
Combretum, bot. Se Combretaceæ.
Combustio spontnea. Se Själfförbränning.
Come [kåme], it., huru? - Come sta?, hur står
det till?
Comedia (sp.) var redan under spanska dramats äldsta
period, 15:e och 16:e århundradena, benämningen
på hvarje världsligt skådespel af såväl komiskt
som tragiskt innehåll, med undantag af "auto",
"entremes", "loa", "sainete" o. s. v. De särskilda
slagen af comedias voro: C. de caracter (C. de
figurón, om groteska, karrikerade typer äro införda); C. de
costumbres l. historica l. de capa y espada, alltefter
ämnet; C. de enredo l. de intrigas. Med Tirso
de Molina, pseud. för Gabriel Tellez (1570-1648),
införes benämningen "la comedia nueva", som är ett
3-aktsskådespel på vers, med starkt lyriskt element
och sammanblandning af skämtsamt och allvarligt
innehåll. Se A. Morel-Fatio, "La comédie espagnole
du XVIIie siècle" (1885). Jfr Commedia dell’ arte.
Ad. H-n.
Comédie française [kåmedi’ fräsas]. Se Théâtre
français.
Comédie larmoyante [kåmedi’ larmwajä^], fr., en
art af komedi, som gör sitt inträde i den franska
litteraturen med Nivelle de la Chaussées drama "La
fausse antipathie" (1733). Den är en yttring af samma
tidsrörelse, som i England skapade det borgerliga och
sentimentala dramat. Det, som slog samtiden och gaf
anledning till en lång strid, var den omständigheten,
att det nya dramat blandade tragediens och komediens
egenskaper. Det var allvarligt som den förra, och
det hade lyckligt slut som den senare. Vidare liknade
detta nya drama komedien däruti, att de uppträdande
personerna voro af borgerlig härkomst. Borgerliga
voro också ämnena: en utsväfvande äkta man återföres
till sin hustru af svartsjuka; den naturlige sonen i
förhållande till sin fader; den rike familjegossen
förälskad i en fattig flicka o. s. v. Däremot
försvann snart all den komik, som utmärkte den gamla
molièreska komedien, och i stället bredde sig ett
ytligt predikande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
