- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
581-582

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus, Kristofer, Amerikas upptäckare,

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längs kusten. Därunder aflägsnade sig Pinta i
hemlighet från honom för att på egen hand göra
upptäckter (21 nov.). Infödingarna omnämnde utom
Babeque en annan guldrik ö Bohio, hvars inbyggare
röfvade och uppåto människor från de andra öarna.
"Indierna" kallade dessa människoätare "cariba"
eller "canibales" (som endast är ett förvanskadt
uttal af "cariba", kariber). 5 dec. nådde C.
östspetsen af Cuba, Punta de Maisi, som han i tron
att det var Asiens yttersta utsprång kallade Alfa
och Omega. Själfva landet kallade han Juana
efter den spanske kronprinsen, ett namn, som dock
icke höll sig. Snart uppsteg fjärran öfver vattnet
ett nytt högt land ur vågorna: det var det eftersökta
Bohio, senare efter en af sina provinser kalladt
Haïti. C. tog landet i besittning på sedvanligt sätt,
blef strax betagen i dess skönhet och milda klimat
samt gaf det namnet La Española ("den spanska
ön", lat. Hispaniola). Landets materiella kultur
syntes stå högre än på Cuba, furstar och höfdingar
(kaziker) förekommo, och i det inre af ön skulle
finnas ett rikt guldland, kalladt Civao; C. var äfven
här strax färdig med sin förklaring, att Civao måste
vara Zipangu (Japan), hvars guldrikedom skildrats
af Marco Polo.

Julaftonen 1492, medan C. sökte hvila från resans
ansträngningar, stötte hans fartyg S:ta Maria på
grund och måste öfvergifvas. Då Niña icke kunde
rymma båda fartygens besättningar, kvarlämnades
40 man och 3 officerare för att grunda en koloni.
Ett fäste uppbyggdes af S:ta Marias vrak och
omgafs med vall och graf; det försågs med proviant
för ett år och fick efter julaftonen namnet Navidad.
Efter Pintas försvinnande var amiralen ifrig att
snart komma hem till Spanien med underrättelse
om de gjorda upptäckterna och gick därför 4 jan.
1493 under segel längs nordkusten af Haïti. Efter
två dagar mötte han Pinta. Martin Alonso kom
ombord och urskuldade sig, och C. låtsade som han
trodde honom "för att icke gifva efter för satans
frestelser, som hela tiden lagt hinder i vägen för
denna resa". Pinzon hade varit på Babeque
(Inagua), men icke funnit guld där; han hade
hänvisats till det sydligare Bohio (Haïti), där han landat
några mil öster om C. och äfven tillbytt sig en del
guld. Pinzon hade äfven hört talas om ett annat
guldland i s. v., kalladt Yamaya (sannolikt
Jamaica). Om man därifrån - förkunnade
indianerna - seglade vidare i 10 dagar, kom man till
ett land, där alla människor buro kläder.

Gemensamt styrde nu C. och Pinzon österut och
nådde 12 jan. Kap Samana, hvarest träffades vilda
och krigiska kariber. Dessa berättade om en mängd
öar i sydöst, d. v. s. Små Antillerna, men amiralen
beslöt att begagna den gynnsamma vinden och
styra hemåt (16 jan.). Efter nära en månads färd
(12 febr.) utbröt en rasande storm, de båda fartygen
skildes från hvarandra och möttes ej förrän i
hamn. Ändtligen 4 mars styrde C. in i Tajos
mynningsvik. I Valparaiso i Santarem nära Lissabon
mottogs C. i audiens af Portugals konung Johan II,
och i Portugal fick han tillfälle att till Spanien
afsända en reseberättelse, som han skrifvit på höjden af
Azorerna. Själf gick han 13 mars åter till sjöss, och
tvenne dagar senare seglade han in i Pálos’ hamn
och mottogs med jubel af stadens inbyggare. Samma
afton kom också Pinta in i hamnen. Pinzon hade
landat i Galicien och därifrån sändt bud till
monarkerna med begäran om audiens; dessa hade
emellertid redan erhållit underrättelse från amiralen och
svarade Pinzon, att han egde infinna sig i dennes
följe. Pinzon seglade därefter till Pálos, gick i
land utan att besöka C. och dog få dagar därefter
af grämelse.

illustration placeholder
C:s landstigning. Faksimile efter ett träsnitt i en i Florens 1493 tryckt flygskrift.


C. fick ett storartadt mottagande vid de spanske
monarkernas hof i Barcelona, och hans resa dit
tvärsigenom Spanien liknade ett triumftåg. Det af honom
upptäckta landet ansågs vara Indien, måhända den
yttersta, ännu okultiverade delen däraf. På C:s
förslag vidtogos genast åtgärder för en kolonisation
därstädes. Genom en påflig bulla, utfärdad 3 maj
1493 af Alexander VI, tillerkändes de nya
länderna åt Spaniens krona som evärdlig besittning
med villkor, att den kristna tron där utbreddes.
Gränsen mellan Spaniens och Portugals af påfven
1479 tillerkända områden (från Kap Bojador till
Indien) lades af påfven 100 leguas v. om Azorerna
och Kap-Verde-öarna, från nordpol till sydpol,
hvarigenom jorden delades som ett äpple i två hälfter;
portugiserna fingo den östra, spanjorerna den västra
jordhalfvan. Portugal protesterade däremot, och
efter många förhandlingar enades de båda makterna
genom fördraget i Tordesillas 1494 (juni) om en ny
delning. Demarkationslinjen skulle nu gå 370 leguas
v. om Kap-Verde-öarna, och ehuru aldrig
astronomiskt fixerad, hade den dock - som sedermera
skulle visa sig - oförmodadt lagt hela Brasilien på
den portugisiska andelen. Innan dessa förhandlingar
bragts till fredlig lösning, hade C. utrustat en stor
flotta för sin andra resa västerut. Flotten bestod af
17 fartyg. En mängd kastiljanska adelsmän
medföljde, likaså åtskilliga präster, vidare jordbrukare,
bergsmän, handtverkare och soldater, inalles öfver
1,000, med besättningen på fartygen 1,500
människor. Då det nu gällde en verklig kolonisation,
medfördes äfven europeiska sädesslag och andra
kulturväxter, likaså de första europeiska husdjuren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free