Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 575-576 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus, Kristofer, Amerikas upptäckare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fall har han där tillbragt sin ungdom. Huset
inköptes 1887 af Genovas råd och försågs med en
inskrift.


Att C:s rätta födelseår är 1446 (icke 1436
eller 1456) framgår af staden Genovas nyfunna
notariatsakter. Han synes intill 1473 ha arbetat i
faderns yrke, ullväfveri, både i Genova och Savona, dit fadern öfverflyttade. (Uppgiften att han någon tid studerat vid universitetet i Pavia beror utan tvifvel därpå, att i Genova fanns en gränd eller gata med namnet "Vico de Pavia".) Jämte sitt egentliga handtverk torde han ha försökt sig på sjön, såsom naturligt var i en af samtidens lifligaste
sjöstäder. Man känner, att han år 1470 fraktat
vin till sjöss och år 1474 besökt ön Chios, som då
tillhörde Genova. Hur länge C. vistats i Savona veta
vi ej, men faderns alltmera försämrade ekonomiska
ställning torde framkallat sonens beslut att på allvar
lämna hembygden och söka sin lycka i utlandet. En
mängd legender berätta om hvarjehanda resor och
äfventyr i främmande länder, i hvilka C. skulle
deltagit, men ehuru åtskilliga af dessa återgifvas i
hans egna bref och anteckningar, ha de dock, i den
mån de kunnat kontrolleras, visat sig vara mer eller
mindre uppdiktade. C. älskade att insvepa sin
ungdomstid i en viss mystisk dager och handskades ej
alltid så noga med sanningen. Åtskilliga af hans
äfventyr från denna tid återgifvas i den lefnadsbeskrifning
öfver upptäckaren, som utkom i Venezia 1571
och som enligt uppgift skulle vara en italiensk
öfversättning af en på spanska af sonen Fernando C.
författad biografi. I verkligheten torde denna
lefnadsbeskrifning vara en tendensskrift, i hvilken dock
några af Fernando C. författade skrifter blifvit
begagnade och kompilerade. En af de legender, som
där berättas, är den, att C. år 1477 skulle besökt
Island och färdats ännu fem breddgrader längre
mot norr, men uppgiften är obestyrkt. Själf uppger
C., att han under flera år seglat vida omkring, men
att de aflägsnaste länder, som han besökt, varit
England i norr och Guinea i söder.

När C. kom till Portugal är ovisst; möjligen var
det först 1476, vid samma tid som en sjöstrid egde
rum vid Kap S:t Vincent, i hvilken han enligt
legenden skulle deltagit. I Savonas notariatsakter
försvinner hans namn 1474, och resan till England
(eller möjligen Island) 1477 torde han sannolikt
företagit från Portugal; ännu senare infalla några
sjöresor till Guinea. I Portugal äktade han, troligen
ej före 1478, Felipa Moñiz Perestrello, hvars far,
italienare till börden, varit ön Porto Santos (vid
Madeira) förste länsherre (d. 1458). Genom detta
giftermål fick hans lif en fastare hållning; han lefde
i Lissabon, dit alla underrättelser om nyupptäckta
länder och fjärrbelägna öar sammanströmmade och
där sägner och äfventyr från hafvet voro i svang
bland sjömännen. Han kom äfven i tillfälle att
studera sin svärfaders efterlämnade skrifter, dagböcker
och sjökartor och att sysselsätta sig med hvarjehanda
kosmografiska arbeten, reseskildringar och
skepparhistorier, hvilka närmast berörde portugisernas
färder på oceanen. Att förbindelsen med den förnäma
kolonistfamiljen Perestrello ledt honom in på
upptäckarbanan kan betraktas som säkert. För att
orientera sig i gängse kosmografiska läror studerade
han flitigt ett 1410 utgifvet litet arbete, "Imago
mundi", af kardinalen Pierre d’Ailly, i själfva verket
en kritiklös kompilation ur äldre verk - särskildt
Roger Bacons "Opus maius". Ett exemplar af denna bok,
ännu bevaradt i columbinska biblioteket i Sevilla,
är försedt med latinska randanmärkningar af C:s egen
hand, och man ser, att han fått en mängd af sina
geografiska och astronomiska kunskaper från nämnda
bok, som sålunda väsentligen varit mellanledet mellan
honom och de grekiske auktorerna. Af kardinalens
bok inhämtade C., att paradiset låg på ett berg i
fjärran östern, att hafvet mellan Spaniens västkust
och Indiens östkust enligt Aristoteles’ åsikt var
tämligen smalt och att man enligt Senecas utsago med
förlig vind kunde segla öfver detsamma på några få
dagar. Härtill kom att, enligt vittnesbördet i Esras
fjärde bok, 6/7 af jorden utgjorde land och endast 1/7
täcktes af vatten. I Portugal hörde C. äfven underliga
ting berättas om hafvet i väster. Hans svåger Pedro
Correa La Cunha, som förvaltat Porto Santo 1458-73,
försäkrade att ett stycke snidadt trä, ej arbetadt
med järn, anträffats vid stranden af Porto Santo och
att stora rör, som icke växte i Europa, där drifvit
i land. Från Azorerna meddelades, att vid ihållande
västliga vindar sällsamma trädstammar (barrträd,
som ej växte på platsen) kommit till synes och att
vid ön Flores en gång hade uppvräkts tvenne lik af
en främmande människoras o. s. v. Genom familjen
Perestrello har C. troligen också fått del af den
inom vissa kretsar i Portugal diskuterade praktiska
möjligheten af upptäcktsfärder västerut. På ett
eller annat sätt hade han nämligen fått veta, att det
redan sedan flera år tillbaka förelåg en bestämd plan
för en sådan västlig oceanfärd och att denna färd,
som planerats af florentinaren Toscanelli, enligt
uppgjord beräkning skulle leda till Kina och Indien
på en kortare väg än den af portugiserna hittills
försökta rundt Afrikas kontinent. Planen att söka
Indien i väster öfver oceanen beslöt nu C. att vidare
utveckla och om möjligt sätta i verket.

Med anledning af en framställning från konung
Alfons V i Portugal hade den berömde florentinske
naturforskaren Toscanelli 1474 sändt nämnde konung en
karta, som visade möjligheten af en västlig sjöväg
till Indien. Den portugisiska planen att söka denna
sjöväg lades emellertid å sido; men C., som fått
kunskap om planen, vände sig, enligt egen uppgift
(dock ej före 1479), direkt till Toscanelli, som på
anmodan sände honom en kopia af kartan jämte afskrift
af ett förut till konungens biktfader Martinez
skrifvet bref med upplysande kommentarier. I ett
följande bref angaf Toscanelli den västliga vägen som
"ej blott möjlig, utan äfven riktig och säker ... den
för till mäktiga konungariken och berömda städer
och provinser". Toscanellis på latin skrifna bref
till Martinez är bevaradt i columbinska biblioteket
i Sevilla, och biskop Las Casas, som 1552-61 skref
sin berömda "Historia de las Indias", förklarar
uttryckligen, att han haft Toscanellis karta och
bref framför sig. Däremot finnes den mellan C. ock
Toscanelli förda brefväxlingen bevarad endast i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>