Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cockerell, Charles Robert - Cockerill, John, mekaniker - Cockermouth - Cockney - Cocktail - Cocon - Cocos, bot. Se Kokospalm - Cocos. Obebodd ö - Cocotte - Cocytus - Cod., förkortning för Codex - C.O.D. - Cod, Kap - Coda - Codans bölge - Codde, Pieter - Code, eng., lagbok - Code, fr. sammanfattning till en enhet av vissa lagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Figalia (frisen nu i British museum). Återkommen till
London, lämnade C. ritningar till filosofiska
institutet i Bristol, Hanoverkapellet i
London m. m. Han utgaf flera beskrifningar
på grekiska fornlämningar. Hans dagböcker,
Travels in Southern Europe and the levant
1810-1817, utgåfvos 1903 af hans son.
(G-g N.)
Cockerill, John, mekaniker och maskinbyggare, f. 1790
i England, etablerade sig i Liège 1807 och grundade
1817 vid Seraing en fabriksanläggning, för maskin-
och vapentillverkning m. m., som han utvidgade till en
storartad omfattning. C:s framstående egenskaper som
organisatör och finansman bragte honom till en ledande
ställning i Belgiens industri, för hvars utveckling
han gjorde en betydande insats. Hans vidtomfattande
verksamhet gaf upphof till industriella anläggningar
äfven i Tyskland, Frankrike, Spanien, Ryssland,
ja t. o. m. i Surinam, där han egde plantager och
sockerbruk. När den belgiska banken 1838 inställde
sina betalningar, råkade C. i penningförlägenhet och
måste realisera en stor del af sina etablissemang. Han
for då till Petersburg och ingick med den ryska
regeringen ett aftal om upprättandet af industriella
anläggningar i Ryssland, men dog i Warschau redan
1840. Verken vid Seraing existera ännu och drifvas af
bolaget "Société John Cockerill’’ (se Seraing).
Cockermouth [Wkemeth], stad i engelska
grefsk. Cumberland, vid floden Cockers inflöde i
Derwent, s. v. om Carlisle. 5,355 inv. (1901). Ylle-
och pappersindustri. Skalden Wordsworths födelseort.
Cockney [kå’kni], eng., urspr, tupp-ägg; morsgris,
vekling, sprätt. Ordet förekom redan tidigt såsom
öknamn på infödd Londonbo och på det språk, som en
genuin Londonbo begagnar. Detta skiljer sig från det
vanliga mest genom en del vokalförskjutningar.
Cocktail [kå’kteil],
eng. (eg. "tuppstjärt"). 1. Sportv. Kapplöpningshäst,
som ej är helblod. - 2. Amerikansk dryck, en blandning
af olika slag "bitter" med konjak, gin, champagne
o. s. v. samt vanligen serveras iskyld.
Cocon [kaka7], fr., silkespuppa. Se Kokong.
Cocos, bot. Se Kokospalm.
Cocos [kå’kås]. 1. Obebodd ö, 800 km. n. ö. om
Galapagos-öarna, 500 km. s. v. om Costarica,
i Stilla hafvet, under 5° 35’ 12" n. br. och 86°
58’ v. lgd, har en omkrets af omkr. 50 km. och en
af hvalfångare besökt god hamn. I senare tid har ön
ofta omnämnts i samband med rykten om stora skatter,
som sjöröfvare skola hafva nedgräft där. - 2. ögrupp
s. v. om Sumatra. Se Keeling-öarna.
Cocotte [kåkårt], fr., kvinna, som genom sedeslöshet
skaffar sig medel till ett elegant lif, sköka. Jfr
Demi-monde.
Cocytus. Se Kokytos.
Cod., förkortning för Codex (se d. o.).
C. O. D., förkortning för eng. cash (collect) on
delivery, betalning vid leveransen.
Cod [kå’d], Kap, nordligaste udden på
Massachusetts-halfön, under 42° 2’ 22" n. br. och 70°
4’ 19" v. lgd. Fyr. - Viken mellan nämnda halfö och
fastlandet heter Cape Cod bay.
Coda [kåda], it., mus., eg. "svans"; slutrepris,
som stundom tillägges ett tonstycke för att
bringa hufvudtankarna däri
till en effektfull afslutning.
A. L.
Codans bölge (da.), poetiskt uttryck för Östersjön;
härleder sig från Plinius, som omkr. 70 år
f. Kr. kallade Östersjön Sinus codanus.
Codde, Pieter, nederländsk genremålare, f. 1599
i Amsterdam, d. där 1678. C., som i synnerhet
målade fint utpenslade interiörer med musicerande
eller dansande sällskap, trick-trackspelare eller
soldater i vaktstugan, i öfvervägande grå ton och med
öfverlägset väl utförda sidendräkter, var, såvidt man
vet, hela sitt lif bosatt i Amsterdam, men påverkades
af Frans Hals i Haarlem. Också var det C., som 1637
fick i uppdrag att fullborda en skyttegilletafla, som
Hals lämnat ofullbordad. Undantagsvis målade C. äfven
goda porträtt samt bibliska och mytologiska stycken. I
utländska gallerier är han ofta representerad. I
nationalmuseum ses af hans hand en utmärkt målning,
Musicerande sällskap; en annan lika förträfflig
tafla finnes i von essenska samlingen på Vik.
O. G-g.
Code [kåu7d], eng. (af lat. codex, bok), lagbok;
antaget signalsystem; samling af "nycklar" till
affärs-chiffertelegram (se Chiffer, sp. 183-184). Jfr
Code (fr.).
Code [kå’d], fr. (af lat. codex, se d. o.), i
Frankrike benämning på en fullständig och systematisk
sammanfattning till en enhet af vissa lagar. Den
svenska "allmänna lagen" motsvaras där af "les
six codes", nämligen code civil (civillagen),
code de procédure civile (lagen om rättegång
i tvistemål), code de commerce (handelslagen),
code d’instruction criminelle (lagen om rättegång
i brottmål m. m.), code pénal (strafflagen), code
forestier (skogshushållningslagen). Mest bekant af
dessa, särskildt på grund af det stora inflytande den
haft utanför Frankrikes gränser, är civillagen. Före
1789 års revolution var Frankrike med afseende
på rättsskipningen deladt i två väsentligen olika
områden: pays du droit écrit ("den skrifna rättens
länder"), hufvudsakligen omfattande södra Frankrike,
där den romerska rätten tillämpades, och pays du
droit coutumier ("sedvanerättens länder"), den öfriga
delen af landet, där ofta, t. o. m. i viktiga frågor,
mycket olika, delvis på germansk grund hvilande
rättssedvänjor tillämpades. Försöken att afhjälpa
detta missförhållande, hvilket, som Voltaire sade,
gjorde, att man på en resa i Frankrike nödgades byta
om lagar lika ofta som hästar, voro många och gå
tillbaka ända till Ludvig XI.
Först 1790 beslöt dock den konstituerande
nationalförsamlingen, att en kodifikation skulle
utföras, hvilket beslut upprepades i 1791 års
konstitution. Själf hann den endast delvis förbereda
verket genom några fristående, visserligen mycket
betydande lagar, men konventet erhöll i aug. 1793
genom Cambacérès ett af dess lagutskott utarbetadt
förslag till allmän civillag, hvilket förkastades
såsom icke nog demokratiskt, och en kommitté af
filosofer tillsattes att utarbeta ett förslag mer
i enlighet med de moderna idéerna. Detta ledde ej
till något resultat, lika litet som ett nytt af
Cambacérès framställdt förslag. Först Bonapartes
järnvilja lyckades genomföra det svåra företaget,
och han tillsatte 24 thermidor år VIII (12 aug. 1800)
en ny kommitté, bestående af Tronchet, Bigot de
Préameneu, Portalis och Maleville, hvilka inom 4
månader utarbetade ett nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
