Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 467-468 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cocagna - Cocagne-mast - Cocaïn - Cocanada - Cocceji - Coccejus, Johannes - Coccidæ - Coccidiaria - Coccinella - Coccinia - Coccionella - Coccius. Ernst Adolf - Coccoloba - Coccostegus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

feta ämnen bestruken ställning, belönades med
matvaror, som voro uppställda på densamma. Däraf det
franska "pays de cocagne", land där man lefver i sus
och dus. Jfr Cocagne-mast.

Cocagne-mast [kåka’nj-], fr. mât de cocagne, såpad
stång för täflan i klättring vid folknöjen. Jfr Cocagna.

Cocain. Se Kokain.

Cocanada [kåuk9nä’dä] l. Coconada, stad i brittiska
Indien, distr. Godavari, Madras, vid kusten, i
nordligaste delen af floden Godavaris delta. 48,096
inv. (1901). C. är näst Madras den förnämsta hamnen
på halföns östra kust.

Cocceji, Samuel von, friherre, tysk rättslärd,
f. 20 okt. 1679 i Heidelberg, d. 4 okt. 1755,
blef 1702 professor i Frankfurt a. d. Oder och
1727 preussisk stats- och krigsminister, 1738
chef för justitieväsendet i Preussen och 1747
storkansler. Grundligt lärd och skicklig ämbetsman,
gjorde han sig högst förtjänt om det preussiska
rättsväsendets förbättring. Det af honom utarbetade
förslaget till rättegångsordning, Projekt des codicis
fridericiani pomeranici af 6 juli 1747 och Projekt
des codicis fridericiani marchici af 3 april 1748,
var gällande i Preussen ända till 1780. Mindre
betydande var däremot hans förslag till civillag,
Projekt des corporis juris fridericiani (2 dlr,
1749-51), som ej vann giltighet och icke heller lades
till grund för de 1780 började förarbetena för den
allmänna preussiska landrätten. C. skref dessutom
Novum systema jurisprudentiæ naturalis et romanæ
(4 bd, 1744-52), ursprungligen inledning till hans
faders (Heinrich von C., f. 1644, d. 1713) arbete
"Grotius illustratus", hvars utgifning han ombesörjde,
samt Jus civile controversum (utg. i 2 bd, 1791-99
af Emminghaus). Jfr Trendelenburg, "Friedrich der
grosse und sein grosskanzler Samuel von C." (1863).


Coccejus, Johannes (egentl. Jan Cock), nederländsk
teolog, f. 1603 i Bremen, egnade sig först åt
filologiska studier, för hvilka han hade en sällsynt
begåfning; för att fullkomna sig i hebreiska uppsökte
han äfven judiska lärare. I och för teologiska studier
begaf han sig 1629, "för att undfly det vilda lifvet
vid de tyska universiteten", till Franeker i Holland
samt blef 1630 professor i biblisk filologi i Bremen
och 1636 i Franeker. Sedan han gjort sig bekant som
teologisk författare, fick han 1643 en teologisk
professur i Franeker och 1650 en liknande i Leiden,
där han stannade till sin död, 1669. - Sin största
betydelse har C. såsom sin tids främste representant
för en friare, ireniskt biblisk riktning gentemot den
kalvinism af strängaste observans, som då härskade
i Holland; närmare bestämdt såsom utbildaren af den
s. k. federal- l. förbundsteologiens inflytelserika
system. Den bibliska idén om ett Guds förbund med
människorna hade redan tidigare af flera reformerta
teologer starkt betonats, C. gör den till den
ledande grundtanken i sitt system och fattar hela uppenbarelsen
såsom en serie af sådana förbund. Först står
det af Gud med Adam knutna "naturens och
gärningarnas förbund". Sedan syndafallet visat
dess otillräcklighet, sättes det också från Guds
sida steg för steg ur giltighet och ersattes
med "nådens förbund", först proklameradt i
det s. k. protevangelium och fulländadt genom
"det nya testamentets promulgation", hvarefter
gärningsförbundets afskaffande fullbordas genom
"kroppens död" och "köttets uppståndelse". Trots alla
ofullkomligheter är denna åskådning af betydelse
såsom ett första försök att betrakta uppenbarelsen
från historiska synpunkter. Till C. slöt sig en talrik
skola, och mellan denna och de stränge kalvinisterna
uppstodo långvariga och häftiga strider, närmast
rörande sig om sabbatsbudet, hvars giltighet för
nya testamentets tid C. bestridt. (Se vidare
Förbundsteologi.) Sin åskådning nedlade
C. främst i arbetet: Summa doctrinæ de foedere et
testamento Dei (1648). Det förnämsta resultatet
af hans filologiska studier är hans Lexicon et
commentarius sermonis hebraici et chaldaici
veteris testamenti (1669) - ett för sin tid
epokgörande arbete. - Jfr A. Ritschl, "Gesch. des
pietismus" (1880), I, sid. 130 ff., och W. Gass,
"Gesch. der prot. dogmatik" (1857), II, sid. 253 ff.
E. Bg.

Coccidæ, zool. Se Sköldlöss.

Coccidiaria, zool., en ordning, tillhörande
klassen Sporozoa bland urdjuren (Protozoa). Det
enköniga djuret saknar hvarje differentiering af
cellkroppen äfvensom cellmembran och lefver som
parasit i högre djurs celler. Hos flertalet arter
förekomma två olika slag af fortplantning. Vid den
könlösa fortplantningen sönderfaller det encelliga
djuret i ett antal skärformiga delar, som tränga
in i värdens celler; härvid försiggår således
en auto-infektion af coccidiariens värd. Vid
könsfortplantning utbildas en motsats emellan
större honliga och mindre hanliga individer. De
förra befruktas, aflägsnas ur värdens kropp och
smitta andra djur. Coccidium cuniculi alstrar
ostartade ansvällningar i lefver och tarm af flera
däggdjur (stundom hos människan, ofta hos kaninen).
L-e.

Coccinella, zool. Se Nyckelpiga.

Coccinia, bot. Se Cucurbitaceæ.

Coccionella, zool. Se Konsjonell.

Coccius, Ernst Adolf, tysk ögonläkare, f. 1825,
d. 1890, blef 1858 professor i medicin och 1867
direktor för ögonkliniken i Leipzig. Han var
känd såsom skicklig operatör och gjorde sig,
genom konstruktionen af nya instrument, bl. a. en
ögonspegel och en oftalmometer, mycket förtjänt
om ögonläkekonsten. C. var en bland de få mera
framstående ögonläkare i Tyskland, hvilka ej tillhörde
den gräfeska skolan.

Coccoloba, bot. Se Polygonaceæ.


Coccosteus Ag., paleont., ett i devonsystemet
förekommande fisksläkte, tillhörande de pansarklädda
ganoiderna. Hufvudet och framkroppen täckas af stora,
med hvarandra fast förbundna plåtar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>