Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cobden - Cobden-klubben - Cobenzl - Cobet - Cobham - Cobija - Cobitis - Cobo Leuvu - Cobourg - Cobra - Coburg - Coca - Cocagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krig med Kina, ledde C. (1857) angreppet mot
Palmerston i underhuset och lyckades besegra honom;
men vid valen miste både C. och hela det öfriga
fredspartiet sina platser i underhuset. I samma anda
utgaf C. äfven fyra broschyrer,
1792 and 1853, in three letters (1853),
How wars are got up in India (s. å.),
What next? and next? (1856) och
The three panics (1862).
Trots detta erbjöd Palmerston 1859 C. plats i sin
ministär, men denne, som just då blifvit invald i
underhuset för Rochdale, afböjde anbudet. Kort efter
fick C. tillfälle att utföra sitt lifs andra stora
verk, handelstraktaten med Frankrike. Under en tid
af stor politisk spänning mellan de två länderna
kommo frihandelsvännerna Chevalier, Bright och
C. på tanken, att den sistnämnde genom att vinna
Napoleon III för en handelstraktat skulle kunna
framkalla frihandelns hittills uteblifna seger på
Europas fastland. Med engelska regeringens vetskap,
men utan något uppdrag afreste C. okt. 1859 till
Paris och vann utan svårigheter kejsaren, som dels
ville stå väl med England och dels gärna införde
frihandeln på traktatvägen, då de protektionistiskt
sinnade kamrarna ej egde medbestämmanderätt angående
handelstraktater. Sedan C. erhållit officiellt
uppdrag, underskrefs traktaten i jan. 1860; men
större delen af året åtgick sedan för besvärliga
underhandlingar om de särskilda tullsatserna,
hvarvid C. till stor del lyckades besegra de franske
protektionisternas motstånd. På Englands sida
begagnade Gladstone, som då var finansminister,
traktaten till att i sin ryktbara budget af 1860
afskaffa nästan de sista resterna af engelsk
industriprotektionism. I förhållande till det
öfriga Europa har traktaten haft stor betydelse
såsom uppslaget till den allmänna, från Frankrike
utgående handelstraktatpolitik, som gradvis alltmer
sänkte tullarna mellan de flesta europeiska länder
(Sverige indrogs däri 1865), tills protektionismen
åter inbröt i slutet på 1870-talet.
C:s Political writings ha utgifvits flera gånger
(1867, 1878 o. s. v.); hans Speeches on questions
of public policy utgåfvos 1870 af Bright och
Th. Rogers. Hans biografi är författad af John Morley
("The life of Richard C.", 2 dlr, 1881).
E. Hkr.
Cobden-klubben (eng. Cobden club), en 1866,
året efter Cobdens död, till hans minne stiftad
förening i London, afsedd att arbeta för utbredning
af hans idéer, "frihandel, fred och välvilja mellan
folken", särskildt frihandel. För detta ändamål har
föreningen, under framstående politikers ledning,
verkat genom flera samlingar broschyrer i olika
ekonomiska ämnen äfvensom genom föredrag och
"politiska middagar". Cobden-klubben betraktades
länge, särskildt utom England, som frihandelsrörelsens
högkvarter och spelade därför en stor roll t. ex. i de
svenske protektionisternas argument under 1880-talets
tullstrider. Under de sista årens engelska strid om
handelspolitiken ha dock andra organisationer intagit
viktigare platser på frihandelssidan.
E. Hkr.
Cobenzl [kåb-], en från Kärnten härstammande
adelssläkt, ur hvilken flera framstående österrikiska
ämbetsmän och politiker utgått.
1. Johann Philipp, grefve von C., f. 1741, blef 1772
hofråd, underhandlade som befullmäktigad österrikisk
minister i Teschen 1779, blef därefter vice hof-
och statskansler samt 1792 efter Kaunitz
utrikesminister, men aflägsnades redan 1793, till
följd af de motgångar hans politik lidit vid Polens
andra delning och det misslyckade försöket att utbyta
Belgien mot Bajern. Efter freden i Lunéville 1801
sändes han som utomordentlig ambassadör till Paris,
där han kvarstannade till 1805, hvarefter han lefde i
Wien som privatman. C. afled 1810 som den siste af sin
ätt. Jfr Arneth, "Graf Philipp C. und seine memoiren" (1885).
2. Johann Ludwig Joseph, grefve von C.,
den föregåendes kusin, honom vida öfverlägsen
som statsman, f. 1753, var 1774 österrikiskt
sändebud i Köpenhamn och 1775–78 i Berlin samt
1779–97 ambassadör i Petersburg, där han genom
sina sällskapstalanger vann kejsarinnan Katarina
II:s synnerliga ynnest och med framgång förstod att
motarbeta Preussens försök att rubba det vänskapliga
förhållandet mellan Österrike och Ryssland. 1797 var
C. Österrikes befullmäktigade ombud vid afslutandet
af freden i Campo Formio, där han lyckades utverka
flera lindringar i de i Leoben framställda franska
krafven. Han deltog s. å. i kongressen i Rastatt,
afslöt 1801 freden i Lunéville och ledde därefter till
1805 som vicekansler Österrikes utrikespolitik. Han
afled 1809. C:s brefväxling med Josef II har
utgifvits af A. Beer och J. v. Fiedler (i "Fontes
rerum austriacarum", afd. II, bd 53–54, 1901).
Cobet [kåbä’], Carel Gabriel, nederländsk filolog,
f. 1813 i Paris, d. 1889, blef 1846 professor vid
universitetet i Leiden och var bekant som en af de
förnämste kännarna af den forngrekiska, särskildt
attiska, litteraturen. C. författade ett stort antal
filologiskt kritiska arbeten, bl. a.
Variæ lectiones (1854; 2:a uppl. 1873),
Novæ lectiones (1858),
Miscellanea philologica et critica (1876) och
Collectanea critica (1878).
C. var äfven verksam som utgifvare.
Cobham [kå’bəm], lord, engelsk adelstitel, som
burits bl. a. af Henry Brooke (se d. o.) och sir John
Oldcastle (se d. o.).
Cobija [kåbi’cha], hamnplats i den chilenska
provinsen Antofagasta. Det hette förr Puerto la Mar
och tillhörde Bolivia, hvars enda hamn det var. Då
var invånartalet 2,000, men emedan trafiken nu vändt
sig till Antofagasta och Tocopilla, har C. nu endast
några hundra invånare.
Cobitis, zool. Se Grönlingsläktet.
Cobo Leuvu (Gobu Leuvu, "stor flod"), indianernas
namn på floden Rio Colorado i Argentina.
Cobourg [kåu’bəg], stad i prov. Ontario i Canada,
vid Erie-sjön. 4,239 inv. (1901). Sågverk; export af
trävaror, järnmalm och spannmål.
Cobra, zool. Se Glasögonormsläktet.
Coburg [kå-]. 1. Stad i Tyskland. Se Koburg. –
2. Stad i staten Victoria, Australien, 8 km. n. om
Melbourne, med hvilket den är förenad medelst
järnväg. Omkr. 5,000 inv. Stort, fängelse, Pentridge
stockade. – 3. Halfö på norra kusten af Australien
(11° 30’ n. br., 132° ö. lgd), n. om Van Diemen golf,
ö. om Melvilleön.
Coca, Koka, bot. farm. Se Erythroxylon.
Cocagna [kåka’nja], it., ett drömland, där mat och
dryck rikligen bestås; därför namn på en förr i Neapel
förekommande lustbarhet, hvarvid de, som kunde klättra
upp på en pyramidformig och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
