Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clodt-Jürgensburg - Cloelia - Cloison - Cloka - Clonmel - Clontarf - Cloots - Cloquet - Clostridium - Closure - Clos-Vougeot - Cloth - Clotho - Cloture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
helst med hästframställningar (kosack- och stäpphästar
m. m.). Hans förnämsta verk äro Fyrspannet på
triumfporten, Hästtämjarna på Anitsjkovska bron
(af hvilka afbildningar finnas i Berlin framför
k. slottet) och kejsar Nikolaus’ ryttarstaty (aftäckt
1859), alla i Petersburg.
Cloelia [kle-], enligt sägnen en romersk jungfru,
som jämte flera andra dylika lämnades till gisslan
åt konung Porsena, 507 f. Kr. Det berättas, att
hon öfvertalade sina kamrater att rädda sig ur
fångenskapen genom att simma öfver Tiber och att
hon, efter att hafva lyckats i detta förehafvande,
på konungens begäran åter blef utlämnad af
senaten, men sedan, jämte några andra, som hon
fick välja, frigifven af segraren, som blifvit
intagen af beundran för hennes hjältemod. Sägnen
anses sakna historisk grund och möjligen stå i
samband med föreställningen om Venus Cluilia.
R. Tdh.
Cloison [klwaså7], fr., mellanvägg, plankvägg,
brädvägg; "kloasongvägg".
Çloka (sanskr., eg. rop, rykte; strof, vers), ett
i sanskritlitteraturen mycket användt versmått,
bestående af två 16-stafviga versrader med i
hufvudsak jambisk läggning. Hvarje rad består af två
8-stafviga half verser, hvaraf den första i allmänhet
bör sluta med amphibrachys (????).
Clonmel [klånme’1 l. klonme’1], stad i irländska
grefsk. Tipperary, vid floden Suir, s. v. om
Dublin. 10,167 inv. (1901). Stor handel med
landtbruksprodukter. I C. fanns fordom en fästning,
men denna slopades af Cromwell.
Clontarf [klån-tä7:], förstad tiU Dublin, n. ö. därom
vid hafvet. Omkr. 5,000 inv. Hafsbad, gammalt
slott. Vid C. utkämpades det berömda Brians-slaget
(se d. o.).
Cloots [klåts], Jean Baptiste, baron von C.,
svärmare, fransk revolutionär, till börden tysk,
f. 1755 nära Kleve (i preussiska Rhenprovinsen). Han
fick, ifrån sitt elfte år, sin uppfostran i Paris,
studerade med entusiasm den grekiska litteraturen och
blef en af de demokratiska idéernas mest offervillige
anhängare. Han lade bort sin barontitel, reste, under
det från titeln på en roman (af Barthélemy) lånade
namnet Anacharsis, omkring i Europa, offrade öfverallt
sitt guld för välgörande ändamål samt predikade
hela världens omdaning till en demokratisk stat
i gammalgrekisk anda och alla folks sammanslutning
till en enda stor familj. Efter revolutionens utbrott
(1789) återvände han till Paris. Han kallade sig nu
"människosläktets talare" och uppträdde bl. a. 1790
vid nationalförsamlingens skrank, i spetsen för en i
olika nationers dräkter utstyrd skara, hvilken skulle
föreställa jordklotets representanter, och begärde,
att alla i Paris boende utlänningar, skulle blifva
upptagna i det franska samhället. 1792 öfverlämnade
han till staten 12,000 fr. "att användas till väpnande
af 40 eller 50 stridsmän i människornas heliga sak
mot tyrannerna". S. å. fick han fransk medborgarrätt
och, såsom representant för depart. Oise, säte
i konventet, där han "i människosläktets namn"
röstade för Ludvig XVI:s afrättning. Han anslöt
sig 1793 till hébertisterna och uppträdde som en
förkämpe för ateismen. "Folket", yttrade han i en 1793
utgifven skrift, "är världens herre och gud; endast
dumhufvuden kunna tro på tillvaron af en annan gud,
af ett högsta väsende." Därigenom ådrog han sig Robespierres
oförsonliga hat. När sedermera S:t Just i konventet
anklagade hébertisterna, inbegrep han bland dem
äfven C., som jämte dem blef dömd till döden och
giljotinerad (24 mars 1794). - C. författade bl. a. La
certitude des preuves du mahométisme (1780), L’orateur
du genre humain (1791) och Base constitutionnelle
de la république du genre humain (1793).
(E. W.)
Cloquet [klåkä], Jules Germain, baron, fransk anatom
och kirurg, f. 1790 i Paris, blef med. doktor 1817,
biträdande öfverkirurg vid Hôpital S:t Louis i
Paris 1819, professeur agrégé 1824, professor
i kirurgisk patologi 1831 och i kirurgisk klinik
1834. Af hälsoskäl upphörde han 1842 med sin praktik,
men anställdes senare såsom konsulterande kirurg
hos Napoleon III. Han valdes 1855 till ledamot af
Institutet. Död 1883. C. utöfvade en mycket betydande
och omfångsrik vetenskaplig verksamhet. Bland hans
större arbeten märkas Recherches anatomiques sur
les hernies de l’abdomen (1817), Recherches sur les
causes et l’anatomie des hernies abdominales (1819),
Anatomie des vers intestinaux (1824), Anatomie
de l’homme (5 bd i folio, 1821-31; 2:a uppl.,
3 bd i kvarto, 1825-35), innehållande öfver 1,300
figurer, af hvilka C. själf efter naturen ritat öfver
hälften, Mémoire sur les calculs urinaires (1822),
Mémoire sur les concrétions intestinales (1855).
R. T-dt.
Clostridium, bot., bakteriesläkte, utmärkt däraf
att stafvarna vid sporbildningen antaga
spolform. C. butyricum är en af de vanligaste
smörsyrebakterierna, som förjäser socker
till smörsyra, kolsyra och väte, och förekommer
allmänt i jord, exkrementer, orent vatten o.
s. v. C. pasteurianum är j en annan, i jorden
förekommande smörsyrebakterie som förjäser
socker till smörsyra, ättiksyra, kolsyra och
väte; den är af särskildt intresse därför, att
den kan assimilera luftens fria kväfve.
Det vid sockrets förjäsning bildade vätet förenar
sig med kväfvet, och såsom den första
assimilationsprodukten torde ammoniak uppträda.
G. L-m.
Closure [klåu’J9], eng. Se Clôture.
Clos-Vougeot [klå-vojå], Le, vindistrikt i franska
depart. Côte-d’Or (Bourgogne), 11 km. s. om Dijon,
omfattande omkr. 50 har. Tillhörde fordom klostret
Cîteaux.
Cloth [klå’th], eng., text. Se Klot.
Clotho (lat.)._ Se Klotho.
Clôture [klåtyr], fr. (eng. closure), parlamentarisk
term för debattens afslutande, i synnerhet då det
gäller att hindra obstruktion. Noggrant utarbetade
bestämmelser i detta hänseende finnas endast i
franska deputeradekammarens och engelska underhusets
arbetsordning. I franska deputeradekammaren kan
diskussionen genom kammarens beslut förklaras
afslutad, äfven om listan på talare ej är
genomgången. Därefter kan ingen taga till ordet,
och hvad som sedan ändock yttras, kommer ej i
protokollet. I engelska underhuset nödvändiggjordes
clôture genom de irländske nationalisternas
våldsamma obstruktion i början af 1880-talet. Denna
bröts genom talmannen Brands resoluta ingripande
2 febr. 1881. Talmannens befogenheter ökades
därpå, och i nov. 1882 antogs ett af Gladstone
föreslaget utförligt reglemente för obstruktionens
bekämpande. Mönster för detta voro de bestämmelser
om clôture, hvarigenom kolonien Victorias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
