Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clearing-house - Clearing nuts - Cleasby, Richard - Clebsch, Rudolf Friedrich Alfred - Cleckheaton - Clèdat, Leon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att i dessa länder ännu hafva uppnått något större
omfång. Däremot har utvecklingen i Tyskland, där sedan
1883 under ledning af tyska riksbanken åtskilliga
abrechnungsstellen trädt i verksamhet, varit ganska
liflig, framför allt i Hamburg, men äfven i Berlin,
Frankfurt a. M., Bremen, Köln, Leipzig m. fl. st.
Ett första försök att i Sverige skapa en motsvarande
inrättning gjordes i sept. 1896 af Skandinaviska
kreditaktiebolaget, som vid sitt kontor i Stockholm
organiserade en clearing-afdelning med anslutning af
sina många bankkorrespondenter i landsorten och flera
större banker i hufvudstaden. Omsättningen var ganska
afsevärd, fastän åtskilliga betydande banker höllo sig
tillbaka. Lagen af 12 maj 1897, som omskapade Sveriges
riksbank till landets centralbank, ålade emellertid
på samma gång riksbanken att vidtaga "anordningar,
som kunna finnas erforderliga för underlättande af
betalningsutjämningar (clearing)", och på grund af
denna föreskrift öfvertogs i stället fr. o. m. 15
dec. 1899 clearingen af en särskild afdelning i
riksbankens hufvudkontor. I denna clearing, som
eger rum en gång dagligen, deltaga utom riksbanken
numera 14 Stockholmsbanker eller bankafdelningar,
hvilka likväl i sin ordning kunna representera äfven
andra bankinrättningar, så att vid 1905 års slut 78
sådana indirekt taga del i clearingen. Något senare
än i Sverige inrättades i Norge ett "Kristiania
bankafregningskontor", som dock ännu räknar blott 5
direkta deltagare utom Norges bank. I Danmark finnes
ännu intet clearing-house.
Förfaringssättet är i olika länder ordnadt enligt
delvis olika grunder. Än sammanträda i clearing-house
bankernas ombud för att personligen med hvarandra
utbyta skuldsedlar, än är det centralbanken, hvilken
mottager och ordnar de af deltagarna inlämnade
värdehandlingarna. I hvarje fall brukar centralbanken,
då den leder afräkningen, föra ett gemensamt konto
för alla deltagarna och till hvar och en af dem lämna
daglig uppgift å hvilket belopp han eger lyfta eller
bör tillskjuta såsom dagens saldo. Hvarje deltagare
måste dessutom för ändamålet hålla en särskild räkning
hos centralbanken och genom dispositioner å denna
räkning, om sådant erfordras, likvidera sin skuld
till de öfriga. Så är ock fallet med den svenska
clearingen; här inlämnas likväl fordringsbevisen
af deltagarna fördelade i slutna kuvert, försedda
med anteckning om totalbeloppet af det däri
inneslutna samt med vidfäst specialnota. Hvarje
kuvert aflämnas af riksbanken till den bank, för
hvilken det är afsedt, utan att dess innehåll af
riksbanken granskas. Uppkomna felaktigheter ordnas
utom clearingen, genom direkt förhandling vederbörande
banker emellan. Har till följd af clearingens resultat
en bank mer att inbetala än sitt hos riksbanken för
dagen innestående tillgodohafvande, måste restskulden
till riksbanken erläggas före banktidens slut.
Omsättningssiffran är i Sverige, i betraktande
af att clearingen här är jämförelsevis ny, ganska
afsevärd, fastän i densamma ännu ingå blott sedlar,
postremissväxlar och checker. Under det Skandinaviska
kreditaktiebolagets clearing ej öfversteg 1,772
mill. kr. årligen, utgjorde riksbankens clearing år
1900 inemot 4,239 mill. kr., däraf 743 mill. (17,5
proc.) debiterades, resten däremot utjämnades
genom kvittning. Åren 1901-04 sjönk omsättningen
från år till år och utgjorde sistnämnda år 3,515
mill. kr., däraf 622 mill. (17,7 proc.) debiterades;
men nedgången härrör tydligen ifrån de enskilda
banksedlarnas indragning under denna tid. För 1905
utvisa rapporterna återigen stegring i clearingens
belopp; årets totalomsättning var 3,849 mill. kr. Till
jämförelse må nämnas, att Londons clearing-house
omsatte i mill. pd st. 1885: 5,511, 1895: 7,593,
1904: 10,564, sistnämnda år således omkr. 55 gånger
den svenska clearingens totalbelopp.
Litt.: V. Scharling, "Bankpolitik" (2:a uppl. 1903),
artiklarna "Abrechnungsstellen" (af R. Koch) och
"Clearinghouse" (af H. Rauchberg) i "Handwörterbuch
d. staatswissenschaften" (1898 o. 1900) samt
uppsats af G. Elmquist i Ekonomisk tidskrift 1901.
I. Hkr.
Clearing nuts [kliVri^-nats]. Se Strychnos.
Cleasby [kilobi], Richard, engelsk lexikograf,
f. 1797, d. 1847, blef 1812 anställd på sin faders
kontor, men lämnade köpmansyrket 1824 för att egna
sig åt litterära sysselsättningar. Efter flera
utflykter till kontinenten bosatte han sig 1839
i Köpenhamn för att lära sig isländska. Från 1840
till sin död sysslade han med utarbetandet af en
fornisländsk ordbok, kraftigt biträdd af islänningar,
i främsta rummet af Brynjulfr Pjetursson och Konrad
Gislason. C. efterlämnade sitt arbete i ofullbordadt
skick, hvad den lexikografiska anordningen vidkommer,
men tämligen fullständigt i fråga om materialet. Flera
år efter hans död öfvertog Gudbrandr Vigfússon
nämnda arbete, och 1869 utkom detta storartade verk
i utvidgadt och kompletteradt skick under titeln An
icelandic-english dictionary, chiefly founded on the
collections made from prose works of the 12:th-14:th
centuries.
Clebsch, Rudolf Friedrich Alfred, tysk matematiker,
f. 1833 i Königsberg, blef 1858 professor i
analytisk mekanik vid polytekniska skolan i
Karlsruhe samt 1863 professor i matematik i
Giessen och 1868 i Göttingen. Död 1872. Efter
att först hafva egnat sig åt den matematiska
fysiken och variationskalkylen öfvergick
C. till den s. k. nyare geometrien. Fortgående
på den af engelsmännen Sylvester, Cayley, Salmon
m. fl. inslagna vägen, gjorde han där betydande
insatser, i synnerhet beträffande användningen
af de abelska transcendenterna på geometriska
problem. C. utöfvade äfven såsom lärare en betydande
verksamhet och grundlade 1869 tillsammans med
Karl Neumann "Mathe-matische annalen". Bland hans
skrifter märkas bl. a. Theorie der elasticität
fester körper (1863), Theorie der abelschen
funktionen (1866, tills, med Gordan) och Theorie
der binären algebraischen formen (1871). Hans
Vorlesungen über geometrie hafva i bearbetadt
skick utgifvits af F. Lindemann (2 bd, 1875-91).
I. F.
Cleckheaton [klekh"i’tn 1. kle’kit9n], fabriksstad
i engelska grefsk. York (West Riding). 12,523
inv. (1901). Yllemanufakturer, kard- och
spinnmaskiner.
Clédat [kleda’], Leon, fransk romanist, f. 1851, sedan
1876 professor i franska språket och litteraturen vid
universitetet i Lyon. C. har utgifvit flera värdefulla
arbeten i fransk grammatik, bl. a. Grammaire
raisonnée de la langue française (med företal af
G. Paris, 3:e uppl. 1894). Han grundade 1887 "Revue
de philologie française et provencale", som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
