Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bosquet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
specialforskare utförda samlingsverk, såsom A. Englers och
K. Prantls »Die natürlichen pflanzenfamilien»,
P. Saccardos »Sylloge fungorum» m. fl. —
På växtanatomien verkade de resultat, som den
experimentella fysiologien under föregående årtionden
vunnit, i hög grad befruktande, och en helt ny
riktning inom densamma daterar sig från 1874, då
S. Schwendener utgaf arbetet »Das mechanische princip
in anatomischen bau der monokotylen», i hvilket han
klargör betydelsen af arbetsfördelningen inom växten
och visar huru t. ex. vissa celler och cellgrupper
till sina egenskaper, sitt läge inom plantan etc. äro
särskildt utdanade att tjena till skelett, under det
att andra hafva andra speciella funktioner. Under
slutet af 1870-talet och under 1880-talet har en
hel skola forskare, särskildt i Tyskland, egnat
sig åt utredandet af sambandet mellan byggnad och
funktion. Som denna skolas främste representant anses
G. Haberlandt. Icke utan skäl har man ofta förebrått
denna riktning, att hon skematiserat för mycket och
gjort naturen enklare än den i sjelfva verket är. Dess
ovedersägliga förtjenst är dock att hafva åstadkommit
en klarare uppfattning af växtkroppens byggnad än den,
som förut rådde. Detta den anatomisk-fysiologiska
skolans sökande efter sambandet mellan funktion
och inre byggnad har också gifvit upphof till den
nu herskande växtbiologiska riktningen, hvilken
ställt sig som mål att såvidt möjligt söka utreda
huru i hvarje enskildt fall ytterverlden öfvat och
öfvar sitt inflytande på växtens och växtsamhällets
såväl yttre som inre former. — Samtidigt har den
rena histologien genom mikroskopets ytterligare
fulländning, färgningsmetoders införande, mikrotomens
användande etc., genom E. Strassburgers, Bertholds
och andras arbeten nått nya oväntade resultat angående
cellens och dess delars finare byggnad, resultat,
som visa på de stora analogierna mellan djur- och
växtlifvet. — Växtfysiologien har kanske mindre
än botanikens öfriga grenar under de senaste två
årtiondena riktats med nya epokgörande resultat, äfven
om åtskilliga uppslag, såsom vissa växters förmåga att
upptaga fritt qväfve (se derom Assimilation. Suppl.),
äro af den största betydelse, men genom en ansenlig
mängd detaljundersökningar inom dess olika områden
har den fysiologiska grundval, på hvilken alla
betraktelser öfver växtens byggnad och lif måste
stöda sig, nått en stadga och en fasthet, som den
aldrig tillförene egt. — Växtgeografien har genom
att ställas i samband såväl med biologien som med
växtpaleontologien vunnit nya möjligheter att höja
sig till en i verklig mening exakt vetenskapsgren och
synes nu stå inför en inbrytande blomstringstid. — Om
använd botanik se d. o. Suppl. — Jfr vidare Växter,
Växtgeografi. (Den å sp. 963 nämnde Bauhin föddes
1560, ej 1550). G. A.
Botaniska sällskapet i Stockholm stiftades d. 29
Dec. 1882, då på inbjudning af intendenten för
Riksmuseets botaniska afdelning, prof V. B. Wittrock,
ett antal botanister sammankom i gamla Bergianska
trädgården »för att öfverlägga och besluta om
bildandet inom Stockholm af ett botaniskt sällskap,
der hufvudstadens botanister kunde å bestämda tider
träffas för att meddela hvarandra
sina botaniska iakttagelser och undersökningar samt
rådgöra om frågor af botanisk art». Sällskapet
sammanträder till ordinarie möten fyra gånger årligen
(Febr., April, Sept. och Nov.), hvarjämte i regel 2–4
extra sammankomster hållits hvarje år. Medlemmarna
erlägga 3 kr. i årsafgift. Sällskapet, som vid
1895 års slut räknade 85 medlemmar, beslöt
s. å. att dels genom afsättning af något af
sina tillgångar, dels genom insamling bland
sina medlemmar bilda en »Botaniska sällskapets
i Stockholm reseunderstödsfond». Reseunderstöd
utdelades med 150 kr. första gången våren 1895.
G. A.
*Botaniska trädgårdar. Botaniska trädgården i Upsala
anlades 1655. (Om denna se vidare Upsala universitet,
sp. 1486). — Om botaniska trädgården vid Stockholm
se Bergianska stiftelsen. Suppl.
Botany Bay-harts [bå’ttani- bē]. Se Xanthorrhoea.
Botelho de Magalhães [båte’ljå de machaljāngs],
Benjamin Constant, brasiliansk statsman, född
1838, död 1891, var ingeniörofficer samt lärare i
matematik vid krigsskolan och polyteknikum i Rio de
Janeiro. Han var ifrig republikan och den, som gaf
väckelsen till 1889 års revolution, genom hvilken
kejsaredömet störtades. Under republiken var han
först krigs-, sedermera undervisningsminister.
*Boteå. 1. Tingslag, ingår i Ångermanlands Mellersta
domsaga och Södra Ångermanlands Nedre fögderi. 1,009
qvkm. 12,506 innev. (1894). — 2. Socken, äfven
omfattande Gålsjö bruk. 18,895 har. 1,596
innev. (1894).
Both, C. W., psevdonym för tyske författaren
L. Schneider (se denne).
Bothniensis Bureus. Se Björnram 3.
*Bothrops. Se vidare Jararakan och Labarian.
Bothwell [-oä’ll], stad i skotska grefsk. Lanark,
vid Clyde, 3 km. n. v. om Hamilton. 2,400
innev. (1891). Nära staden ligga ruinerna af Bothwell
castle. Vid Bothwell bridge utkämpades d. 22 Juni
1679 mellan de skotske covenanters och de kungliga
trupperna under hertigen af Monmouth en strid, i
hvilken de förre blefvo fullständigt slagna. B. är
ett af de äldsta baronierna i Skotland och har gifvit
namn åt flere i landets historia framstående familjer.
*Botilsäter, socken. 7,904 har. 1,106 innev. (1894).
Botjka, R. (fat, tunna), ryskt mått för våta varor =
40 vedro = 491,960 liter.
Botjov, Kristo, bulgarisk frihetskämpe och
skald, f. 1848 i byn Kalofer, kretsen Plovdiv
(Filippopel), son till en skollärare, skickades 1863
till gymnasiet i Odessa, men relegerades derifrån
1865 och lefde ett högst äfventyrligt ungdomslif,
mestadels i rumanska städer, der han i slang med andra
bulgariska emigranter konspirerade för att befria
sitt fosterland från turkarnas ok och uppträdde som
skådespelare i patriotiska dramer. Kortare tider
verksam som skollärare, förde han dock hälst ett
regellöst vagabondlif, höll till på krogen, skref
glödande dikter och tog till mönster de besjungne
hajdukerna (patriotiska röfvare), lefde i nöd och
tvekade emellanåt ej att genom stölder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
