Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger / 937-938 (1896) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomberg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1.

— En kolf (spadix) är ett ax med köttig
hufvudaxel. — Ett hänge (amentum) är ett ax,
som efter blomningen affaller helt. — Kotte (conus)
är ett ax med stamdel och högblad vid fruktmognaden
förvedade. Exempel härpå äro alens honhängen (deremot
uppfattas barrträdens »kottar» numera vanligen ej
såsom en blomställning utan såsom den ur en enda
blomma framgångna mångfröiga fröställningen).

c. Flock (umbella) har kort hufvudaxel och
skaftade blommor (fig. 1. C). Vid de enskilda
blommornas fäste sitter ofta en samling högblad,
som fått namn svepe.

d. Hufvud (capitulum) har kort hufvudaxel och
oskaftade blommor (fig. 1, D). — Då blomhufvudet
vid basen är omgifvet af en samling sterila högblad,
en holk, kallas det korg.

Nu nämnda blomställningar kallas enkla,
men då sidoaxlarna af första ordningen å
nyo förgrena sig, uppstå s. k. sammansatta
blomställningar. Likartad kallas en sådan
blomställning, der sammansättningsleden äro af
ett slag, t. ex. ax ordnade i ax, klasar i klase,
olikartad deremot, då de ej äro det, t. ex. ax i
klase (så hos en del gräs, der denna sammansatta
blomställning kallas vippa), hufvud i qvast etc.

Fig. 2.

II. Cymösa (af Grek. kyma, växtskott) l. knippelika
blomställningar äro de, hos hvilka blommorna utvecklas
i nedstigande (basipetal) följd, i det att (den
relativa) hufvudaxeln alltid
afslutas med en blomma utvecklad före den blomma,
hvilken afslutar hvarje sidoaxel, som utvecklas. —
För utbildningen af hithörande blomställningar äro
förbladens antal och ställning af största betydelse;
de vigtigaste af hithörande blomställningar äro
åtorgifna i fig. 2.

a. Tvåsidiga knippet (dikasiet), hos hvilket från
hvarje (relativ) hufvudaxel utgå två sidoaxlar,
d. ä. blombärande grenar (fig. 2. A).

b. Ensidiga knippet (monokasiet), hvilket
uppstår, då hvarje (relativ) hufvudaxel bär endast
en sidoaxel, d. ä. blombärande gren (fig. 2, B
och C). Alltefter dennas ställning uppstå olika
slag af knippen, bland hvilka två hufvudslag äro att
urskilja beroende på om förbladen och dermed blommorna
äro ställda i median- eller i transversalplanet
i förhållande till hufvudaxeln. I senare fallet
uppstår sicksackknippet (bostrix, fig. 2, B), om
skiftevis blommor utvecklas (ur antidroma axlar): den
första på en sida om hufvudaxeln, den andra på motsatt
sida af den nya hufvudaxeln, den tredje på samma sida
som den första etc.; skrufknippet (cincinnus, fig. 2,
C.), hos hvilket alltid den på samma sida sittande
(homodroma) sidoblomman utvecklas. — I det fall återigen
att sidoaxlarna, såsom hos monokotylerna är regel,
äro ställda i medianplanet, kunna dessa antingen,
såsom hos solfjäderknippet, utvecklas på insidan
af den relativa hufvudaxeln eller, såsom hos
skärknippet, på utsidan.

c. Mångsidiga knippet (äfven kalladt strålformiga
knippet: pleiokasiet), hos hvilket hvarje (relativ)
hufvudaxel bär mera än två grenar.

En cymös blomställning af något bland nu nämnda
slag, hvars blommor äro starkt sammanträngda, så att
blomställningen får ett hufvudlikt utseende, kallas
blomnystan eller blomgyttring.

Ej alltid äro i naturen de racemösa och cymösa
blomställningarna skarpt skilda eller endera slaget
uteslutande förekommande hos bestämda arter, slägten
eller familjer, utan i somliga fall kunna knippen
vara anordnade i ax eller i klase etc. Dylika
blomställningar kallas blandade. G. A.

Blom-te. Se Te, sp. 1459.

*Blomvippa, bot. Se Blomställning. Suppl.

Blondbrunt. Se Bruna färger.

*Blondin föddes 1824 och lär f. n. (1890) vara
sysselsatt med att skrifva sina memoarer.

Blonie, stad i guv. Varsjav, Polen, i det forna
Masovien, 22 km. v. s. v. om Varsjav, vid Weichsels
billod Ursov. Omkr. 1,400 innev. Der hade Karl XII
sitt högkvarter från början af Aug. till de sista
dagarna af Dec. 1705.

*Bloomer, Amalia, född 1817, afled i Iowa 1894.

*Bloomfield, J. A. D., afled barnlös 1879. — Hans
fader Benjamin B., född. d. 13 April 1768, död d. 15
Aug. 1846, blef 1793 artilleriofficer och avancerade
till generallöjtnant, var 1823–33 envoyé i Stockholm
samt derefter kommendant i Woolwich. Hans dotter
Georgiana utgaf 1884 Memoir of Benjamin. Lord
Bloomfield (2 bd; »Förre engelske ministern i
Stockholm lord Bloomfields memoarer från svenska
hofvet», 1886), ett föga betydande arbete, som till
allra största delen handlar om hans beskickning till
Sverige samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>