Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bertrand d'Agoust ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Beskickning, metall. Se Jern, sp. 1128.
Beskickningsflagg. Se Unionstecknet.
Beskiderna [hårdt k] l. Bieskiderna, nordvestligaste
kedjan af Karpaterna, sträcka sig i en dubbelbåge
mellan Oders och Weichsels källor från Weisskirchen
i Mähren till Jablunkau, der de genomskäras
af Jablunkaupasset, och derifrån, omramande
Centralkarpaterna, till Bartfeld och sålunda skilja
Österrikiska Schlesien och Galizien från Ungern. De
högsta topparna äro Babia Grura (1,722 m.) i
norra delen af komitatet Arva, Lissa Hora (1,320
m.) och Smrk (1,339 m.) i Schlesien.
*1. Beskow, B. von. B:s Försök till öfversättning
af Horatii 3:dje ode i andra boken är infördt
i »Allmänna journalen» för år 1816, N:o 111 (ej
för 1815, N:o 11, såsom uppgifves å sp. 386). Jfr
f. ö. G. Ljunggren: »Sv. vitterh:s häfder», V (1895).
*2. Beskow, G. E., född på säteriet Örby, Brännkyrka
socken, Stockholms län, utnämndes 1879 till
tjenstgörande e. o. hofpredikant och frånträdde 1882
ledningen af Beskowska skolan. Han var 1888–90 ledamot
af Andra kammaren för Stockholms stad. »Fridsbudet»
utgafs af B. 1876–77. Af hans senare utgifna skrifter
må nämnas Evangeliipostilla (2 bd, 1880–82), Den
svenska missionen i Ost-Afrika (1884–87), Kristi
återkomst (1888; 2:dra uppl. 1889), Betraktelser för
hvar dag i året (1890) och Några minnesord till mina
nattvardsbarn (1892).
3. Beskow, Bernhard August, den föregåendes
syssling, ståldekoratör, född d. 4 April 1837 på
Lundby, Munktorps socken, Vestmanland, tog 1857
inträdesexamen till Teknologiska institutet. 1860–70
arbetade han såsom elev vid åtskilliga mekaniska
verkstäder, jernbruk o. s. v. och var 1871–77
ritare och materialbokhållare vid Karl Gustafs stads
gevärsfaktori. Der lärde han känna konsten att etsa i
metall och inbränna förgyllning å densamma, en konst,
som infördes i Sverige från Solingen på 1770-talet af
Sven Rinman och sedermera utöfvades i Eskilstuna af
Kristian Johannesén. Småningom hade denna industri
förfallit i fråga om det konstnärliga utförandet,
medan deremot den tekniska traditionen fortlefvat
bland arbetarna. B. öfvade sig 1878–80 på egen hand i
ståletsning-, hvarefter han tillverkat med stigande
bifall mottagna stålarbeten: dekorativa sköldar,
prydda med vapen och emblem, lampetter, solfjädrar,
svärd, hillebarder, sablar, värjor, vaser, prydnadsfat
och skålar, dryckeshorn, kannor och pokaler,
juvelskrin, skrifportföljer och albumpermar, beslag
å kistor, skåp och andra möbler, fotografiramar,
skrifbordstillbehör o. s. v. Hans arbeten äro
djupetsade på svartprickad oxiderad, blåanlöpt,
gråetsad eller förgylld botten; ornamenten äro
mattetsade, blåanlöpta eller blankpolerade i metallens
egen färg eller i förgyllning. Den ornamentala
verkan förhöjes genom anbringande af flere färger
på stålet vid framställningen af vapensköldar
m. m. Arbeten af B. finnas i Nationalmuseum, Nordiska
museet, Tekniska skolans museum, Göteborgs museum,
Slöjdföreningens museum i Göteborg, Columbia-muséet
i Chicago och Lybecks museum.
B. anordnade 1886 i Stockholm en utställning af sina
arbeten. I industriutställningen i Göteborg
1891 deltog han med ett rikt urval af nya
arbeten. Dessutom har han varit representerad på
åtskilliga utställningar i utlandet och flere gånger
blifvit belönad med guld- eller silfvermedalj. Såsom
ett erkännande af hans verksamhet har tilldelats
honom ett statsunderstöd af 1,500 kr. K. W–n.
Beskowska skolan, ett läroverk för gossar (sedan
1886 äfven för flickor) i Stockholm, grundades
1867 af G. E. Beskow, hvilken vid sin sida hade
såsom rektorer: t. o. m. läsåret 1870–71 lektor
H. F. Hult (numera rektor i Halmstad) och derefter
doktor C. G. Bergman (numera folkskoleinspektör
i Stockholm). Skolan inköptes 1882 af doktorerna
Bergman och L. Lindroth (hvilken varit anställd
såsom lärare derstädes sedan 1871) och har sedermera
kallats f. d. Beskowska skolan. Bergman fortfor att
vara skolans rektor till d. 1 Nov. 1888, då denna
befattning öfvertogs af Lindroth. Båda fortforo
att vara skolans egare till d. 1 Jan. 1894, då
eganderätten öfvergick till ett bolag, bestående af
de förre egarna jämte några af skolans lärare och
ett antal af lärjungarnas föräldrar.
Skolan, som började med 2 afdelningar och 38
lärjungar, har småningom utvidgat sig så, att den
f. n. (1895) har 3 förberedande klasser och 10
ettåriga, med mogenhetsexamen afslutade klasser,
230 lärjungar, 25 lärare och lärarinnor. Till våren
1872 hade skolan hyrd lokal (Mäster Samuelsgatan
n:o 39), till höstterminen 1882 var hon inrymd i
Beskows för ändamålet inköpta hus (Malmskillnadsgatan
n:o 46) och till 1887 i Arbetareföreningens större
och rymligare lokaler (Malmskillnadsgatan n:o 52),
hvarifrån hon höstterminen 1887 inflyttade under eget
tak i huset n:o 9 Engelbrektsgatan, der ett efter
tidens fordringar lämpadt skolhus uppbygts af ett
aktiebolag, bildadt af skolans egare jämte flere af
lärjungarnas föräldrar.
Den 6 Nov. 1874 erhöllo skolans lärare under
vissa vilkor rätt till löneturberäkning vid
eventuel förflyttning till ordinarie plats vid
statens läroverk. Efter och i anledning af detta
medgifvande förordnar Kungl. direktionen öfver
Stockholms stads undervisningsverk en inspektor
för skolan. Denna plats har hittills intagits
af f. d. statsrådet F. F. Carlson (1874–75),
riksarkivarien R. M. Bowallius (1875–80) och
presidenten H. Forssell (sedan 1881). Den 10 April
1891 beviljade K. M:t skolans religionslärare
under vissa förutsättningar rätt till presterlig
tjensteårsberäkning.
Från och med 1891 åtnjuter läroverket andel af det
statsunderstöd, som riksdagen samma år beviljat
för enskilda läroverk, hvilka förbereda till
mogenhetsexamen.
Sedan mogenhetsexamen af elever från skolans
högsta klass blifvit första gången vid Stockholms
gymnasium aflagd våren 1877, erhöll läroverket d. 1
Aug. s. å. egen dimissionsrätt. Till och med 1895
hafva 286 lärjungar undergått godkänd mogenhetsexamen
derstädes. Konung Oskar II:s fyra söner hafva åtnjutit
undervisning vid läroverket. Höstterminen 1883
infördes slöjdundervisning i skolans nedre klasser i
hufvudsaklig anslutning till Nääs-systemet. Numera
är denna undervisning för 3 klasser inordnad på
förmiddagens arbetsskema. Höstterminen 1886 infördes
för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
