Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bertrand d'Agoust ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till rationalismen; hon utträdde ur statskyrkan och
blef 1873 lagligen skild från sin man. 1874 inträdde
hon som medarbeterska i den bekanta ateistiske
fritänkaren Ch. Bradlaughs veckoskrift »The national
reformer» och höll föredrag i det frireligiösa
National secular society. Hon rycktes äfven med i den
ny-malthusianska rörelsen, och drifven af medkänsla
för de fattigaste klassernas elände tvekade hon
ej att i grund pejla det för hela hennes väsende
motbjudande ämnet samt förordade preventiva medel i
The law of population (1877, ny uppl. 1882; »Lagen
för folkökningen», 1881) och den hufvudsakligen af en
läkare författade skriften »Fruits of philosophy»,
för hvilken hon 1877 jämte Bradlaugh domfälldes,
men frikändes i högre rätt. På en senare ståndpunkt
har hon återkallat dessa teorier. Fru B. utvecklade
under flere år en förvånande literär verksamhet
i mycket olikartade ämnen, men sysslade hälst med
nationalekonomiska ämnen och fördes deraf i armarna
på socialismen (1883), hvilket steg medförde en
brytning med de liberala vännerna samt en ny storm
af förkättring. Hon valdes emellertid till medlem
af öfverstyrelsen för ett stort folkskoledistrikt
i östra London och förde i det offentliga
oförtrutet de vanlottade folkklassernas talan. På
längden otillfredsställd af den materialistiska
verldsåskådningen, omfattade hon i stället 1889 med
entusiasm teosofiens läror, som vida bättre motsvarade
hennes själskraf. Hon ställde sin stora energi och
uppöfvade vältalighet i den nya lärans tjenst och
vardt efter fru Blavatsky 1891 ledarinna för denna
rörelse i Vesterlandet. Under en rastlös verksamhet
som föreläserska har hon i Storbritannien värfvat
en mängd anhängare åt densamma. 1892 utsträckte
fru B. färden till Nord-Amerika, der hon rönte en
lysande framgång, och 1893 uppträdde hon å det
stora allmänna religionsmötet i sammanhang med
Chicago-utställningen. Derefter företog hon en
förkunnelsefärd genom Indien, hvars hinduiska och
buddhistiska befolkning öfverallt hyllade henne med
stora hedersbetygelser; hennes föredrag gåfvo der en
kraftig impuls åt den gryende nationella rörelsen
samt intresset för den gamla inhemska filosofien
och religionen. År 1894 höll fru B. föredrag i
Stockholm. Under sina mellan ytterligheter svängande
utvecklingsskeden har fru B. städse ådagalagt en
modig sanningshåg, sjelfuppofrring och varm medkänsla
för de förtryckta. Hennes sjelfbiografi bär titeln
Trough storm to peace (1893; »Utkast till en
sjelfbiografi», 1894).
*Besarabien har nu en areal af 45,632 qvkm.,
sedan större delen af det område, som Ryssland i
Parisfreden lemnade till Moldau, genom Berlinferden
1878 återförenades med B. Folkmängden beräknades 1891
till 1,579,766 pers. Sedan 1367 (ej 1837) tillhörde
B. Moldau.
*Besborodko (Bezborodko), A. A., föddes 1747. Jfr
Grigorovitjs lefnadsteckning öfver B. (2 bd, 1879–81).
*Bescherelle, L. N., utgaf jämte Devars »Grand
dictionnaire de géographie universelle» (4 bd,
1856–58; ny uppl. 1865). Han afled 1883.
Beschli. Se Boschli.
Bescht, Israel, sektstiftare, och beschtaner,
hans anhängare. Se Chasidaeer. 3.
Besegling, kyrkohist. Se Irving, sp. 806.
*Beseler, W. H., afled i Bonn 1884.
Besenval [bösanerva’l], Pierre Joseph Victor de,
baron, fransk militär, född i Solothurn (Schweiz)
1722, deltog i Österrikiska tronföljdskriget (1741–48)
och Sjuåriga kriget (1756–63) samt utnämndes
1763 till generallöjtnant. Genom sitt behagliga
umgängessätt kom han i stor gunst vid hofvet och
blef en medlem i den frivola umgängeskrets, i hvilken
hertiginnan af Polignac förde spiran och inom hvilken
Marie-Antoinette sökte sina vänner. Det oaktadt gaf
B. i sina memoarer en ganska ofördelaktig teckning
af denna olyckliga drottning, hvilket anses hafva
berott derpå, att hon tillbakavisat hans alltför
stora närgångenhet. När Ludvig XVI 1789 försökte
den statskupp emot nationalförsamlingen, som ledde
till anfallet på Bastiljen, förde B. befälet öfver
de kungliga trupperna i Paris. Emedan dessa affollo
till folket, måste han emellertid blifva en overksam
åskådare af upprorets framgång och fann derefter
lämpligast att försöka fly till Schweiz, men greps
och ställdes till rätta inför en domstol, som skulle
bestraffa stämplingar emot folkets frihet. Han
lyckades emellertid blifva frikänd. Han afled
i Paris 1794. De 1805–07 i 4 bd (ny uppl. 1846)
utgifna Mémoires de Besenval, rika på skandalösa
hofhistorier, hafva af familjen ej erkänts för äkta,
men äro det utan tvifvel.
Besett. Se Crozophora.
Besiffring. Generalbasskriften är icke uppfunnen af Viadana,
utan var i bruk redan före honom.
*Besigtning. Se äfven Byggnadsskyldighet, Husesyn
och Likbesigtning.
Besigtningsmöte. Se Ådermöte.
Besigtningsrustmästare. Se Rustmästare.
Bésigue l. Bézigue [-si’g], Fr., ett kortspel,
som från Poitou kom till Paris och på 1700-talet
var mycket omtyckt vid franska hofvet, men föll i
glömska, tills det återigen sedan 1870 har vunnit
spridning i flere land. Det spelas lämpligast af
2 personer, med två hopblandade piket-lekar, upp
till 1,000 point. Hvardera spelaren får i gifningen
8 kort, derefter upplägges trumf, återstoden bildar
talongen, och af denna taga de spelande ett kort
efter hvarje stick. 4 äss gälla 100, fyra kungar
80 o. s. v., spaderdam och ruterknekt tillsamman
utgöra »bésigue» (40 point), bägge spaderdamerna
jämte bägge ruterknektarna »dubbel bésigue»
(500 point). Trumffärgens äss och »målare» ihop
gälla 250. Vinsten markeras med tre visare på
urtafleformade register, å hvilkas baksida finnes
angifven point-beräkningen.
Besika-viken, vik på nordvestra kusten af Mindre
Asien, midt emot ön Tenedos, s. om ingången
till Dardanellsundet, station för engelska
observationsflottan vid kriser i den orientaliska
frågan (1853–54 och 1877–78).
Beska droppar, farmak., i dagligt tal brukligt namn
på »dubbla malörtsdroppar», tinctura absinthii
composita (se Malört), vid hvilkas beredning användas
utom malört äfven kardbenediktblad, pomeransknopp
och galgorot. C. G. S.
Besked, milit., uppgift på en truppstyrkas
storlek och sammansättning vid vissa tillfällen,
t. ex. samlingsbesked, styrkebesked, dagbesked, vecko-
och månadsbesked m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
