Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bercy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den 9 km. långa Beresinakanalen går till sjön Beresjto
med dess aflopp Beresjta. Denna flod förenas åter
genom Verjebskijkanalen med Essa, som faller ut i
Lepelsjön, och från denna går slutligen Ulla ut i
Düna. Detta kanalsystem, som har en längd af 158 km.,
begagnas mest till flottning af trävaror.
Beresna, stad i ryska guvern. Tjernigov, vid Bereska,
biflod till Desna. Omkr. 12,000 innev.
Beretta, berettina, Ital. Se Kardinal.
Berezin, Ilja Nikolajevitj, rysk resande och orientalist, född
1818 i guvern. Perm, studerade vid Kazans universitet
företrädesvis österländsk filologi och företog 1842–45
på ryska regeringens bekostnad en vetenskaplig resa
genom Persien, Mesopotamien, Mindre Asien, Syrien och
Egypten, hvarefter han 1846 utnämndes till professor
i turkiska vid universitetet i Kazan. 1848 anträdde
han i filologiskt och etnografiskt syfte en resa
till Sibirien, och 1852 undersökte han ruinerna af
den gamla staden Bulgar (se d. o.). 1855 förflyttades
han till Petersburg som professor i turkisk-tatariska
språk samt är äfven konservator vid myntsamlingens
orientaliska afdelning och verkligt statsråd. Jämte
den orientaliska afdelningen af den stora ryska
encyklopedien (1872–79) har B. författat, till
större delen på ryska, åtskilliga arbeten, dels
resebeskrifningar, såsom Resa till Daghestan och
Transkaukasien (1850), Resa i Norra Persien (1852),
dels språkliga arbeten, bl. a. Supplement till Kasem
Begs turkiska grammatik (1847), Persisk grammatik
(1853), Rechevches sur les dialects musulmans
(1848–53), Ordspråk hos folk af turkisk ras (1857), dels
historiska arbeten, såsom Mongolernas invasion i
Ryssland (1852–54) samt Rasjîd-ed-dîns mongoliska
historia i rysk öfversättning jämte den persiska
grundtexten (3 bd, 1858–65).
*Berfendal, socken. 2,213 har. 712 innev. (1894).
*Berg, geol. Jfr Bergskedjebildning. Suppl.
*Berg. 1. Socken i Skaraborgs län. 4,272 har. 1,208
innev. (1894). — 2. Socken i Vestmanlands län. 6,328
har. 996 innev. (1894). — 3. Socken i Kronobergs
län. 8,035 har. 1,263 innev. (1894). — 4. Socken i
Jämtlands län, Bergs tingslag. 1,197 qvkm. 2,732
innev. (1894). Åsans kapell är numera annex under
namn af Åsarne. — 5. Tingslag i Jämtlands län, ingår
i Herjedalens domsaga och Jämtlands södra fögderi
samt omfattar socknarna Berg, Åsarne, Rätan och
Klöfsjö, som bilda Bergs pastorat. 2,469 qvkm. 5,697
innev. (1894).
Berg, Johan, sjömilitär. Se Bergenstjerna.
Berg, Gustaf, ämbetsman. Se Palmqvist.
Berg, Peter, militär. Se Lilliehorn.
*Berg, Jens Kristian,
tog 1844 afsked från ustitiariebefattningen.
*Berg, F. V. R. von (Feodor Feodorovitj), föddes 1794.
*Berg, Fredrik Niklas, afled i Stockholm d. 8
Sept. 1884.
*Berg, Isak Albert, afled i Stockholm d. 1 Dec. 1886.
*Berg, Per Gustaf, var 1843–73 boktryckare i Stockholm
och afled der d. 14 Juli 1889.
*Berg, Fredrik Theodor. Det ihärdiga arbete i
statistikens tjenst, hvaråt B. egnat sig, kunde
han fullfölja nära nog till lefnadens slut. Det sista
arbete, som — oberäknadt de officiella publikationerna
från ämbeteverket och ännu 1885 i »Hygiea» införda
referat och meddelanden — offentliggjorde (i
»Statistisk tidskrift», 1879), är en uppsats om
Årstidernas inflytelse på dödligheten. Sedan
B. alltifrån år 1858 på förordnande varit chef
för Statistiska centralbyrån, blef han, efter
det att ämbetsverket erhållit en ny organisation,
i Nov. 1879 utnämnd till öfverdirektör och chef
för verket, från hvilken befattning han dock samma
års sista dag erhöll afsked. I Sundhetskollegium
(Medicinalstyrelsen) qvarstod B., ehuru endast
nominelt. emellertid såsom medicinalråd, tills han
1877 derifrån erhöll afsked. B. var doktor i tre
fakulteter, sedan han blifvit filos. hedersdoktor
i Upsala 1877 och hedersdoktor inom juridiska
och statsvetenskapliga fakulteten i Köpenhamn
1879. Han blef ledamot af Fysiografiska sällskapet
i Lund 1837, af Vetenskapsakademien 1847, af
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1849
(hedersledamot 1875) och af Landtbruksakademien 1870
(hedersledamot 1880) samt hedersledamot af Svenska
läkaresällskapet 1879. Dessutom var han kallad
till ledamot af många för medicin eller statistik
verksamma vetenskapliga institutioner i utlandet,
nämligen i Norge, Danmark, Finland, Ryssland, England,
Belgien, Frankrike, Tyskland, Österrike Italien
och Nord-Amerika. B. afled i Stockholm d. 7 Maj
1887, efterlemnande det bästa minne af en vänsäll,
from och redbar man, en oförtröttad och kritisk
forskare, en samvetsgrann och pligttrogen ämbetsman.
K. S.
2. Berg, Johan Vilhelm (John), läkare, den
föregåendes son, född i Stockholm d. 2 Mars
1851, blef 1869 student i Upsala, der han 1874
tog med. kandidatexamen. Efter att 1878 hafva
aflagt licentiatexamen vid Karolinska institutet i
Stockholm samt 1878–79 tjenstgjort såsom amanuens
kallades han 1881 till docent i kiurgi derstädes
och promoverades s. å. till med. doktor i Upsala
efter att hafva försvarat afh. Studier öfver
tungkräftan och dess behandling. Under åren 1880–85
tjenstgjorde han derjämte såsom biträdande läkare
vid Ortopediska institutet. 1885 utnämndes han till
e. o. professor i kirurgi vid Karolinska institutet
och biträdande öfverkirurg vid Serafimerlasarettet
och bestridde 1885–92 derjämte platsen såsom
öfverläkare vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn. 1893 blef han ord. professor i
kirurgi vid Karolinska institutet samt öfverkirurg
vid Serafimerlasarettet och chef för dess ekonomi
och förvaltning. B. åtnjuter ett synnerligen stort
anseende såsom kirurg och har vid sidan af sin
lärare- och ämbetsverksamhet utöfvat en mycket
vidsträckt praktik. Genom flere resor i utlandet
och studier vid dess förnämsta kliniker har han
tillegnat sig den moderna kirurgiens metoder. Af
B:s många vetenskapliga uppsatser må utom den
ofvan anförda nämnas de i »Hygiea» införda Fall af
struma colloides-extirpation-helsa (1882, bd 43), Om
nervsträckning (1883, bd 45), Om strumaextirpation
(1884, bd 46), Fall af cancer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
