Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bekker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Budapest–Arad-och Grosswardein–Szegedin, genom en kanal
förenad med Hvita Körös. 34,608 innev. (1890),
magyarer och slovener. Spanmåls- och kreaturshandel,
ångqvarnar.
*Bekker, Elisabeth. Se Rättelser, bd 18, sp. 817.
Bekkjargjöf, M. (»bänkgåfva»). Se Brudköp.
Beklädnadsförband. Se Mur, sp. 478.
Beklädnadsmur, metallurg. Se Jern, sp. 1123,
och Ringmur.
Bek-pak-dala (»hungersteppen», R. Golodmja stepj),
öde landsträcka af 450 km. längd och 70–100 km. bredd
i södra delen af prov. Akmolinsk och Semipalatinsk
i Central-Asien, v. om sjön Balkasch.
*Bekännelseskrifter. Se äfven Confessio.
Béla, vanligt ortnamn i Ungern; mest bekant är en
kommun i ungerska komitatet Szepes, vid Poprad,
med en ganska mycket besökt luftkurort i Karpaterna
(Tátra) och en 1881 upptäckt, öfver 3 km. lång
droppstensgrotta.
Belaja, flod i Ryssland. Se Bjelaja.
Belak, slovenska namnet på staden Villach (se
d. o.).
Belami, persisk författare. Se Persiska literaturen,
sp. 1103–04.
Belanger, L., föddes 1756 och kom till Sverige
först 1798.
*Belbes hade 7,322 innev. 1882. Omkr. 15
km. n. n. v. om staden ligger Tell Bastah, ruiner
efter den berömda staden Bubastos (se d. o.).
Belchen (Fr. Ballon) ingår i benämningen på flere
berg i Vogeserna, såsom Sulzer B. (Fr. Ballon
de Guebwiller), Vogesernas högsta berg, 1,426
m., och Welsscher l. Elsässer Belchen (Fr. Ballon
d’Alsace), 1,290 m. Belchen kallas ock det näst
högsta berget i Schwarzwald, 1,415 m.
*Belcher, E., blef amiral 1872 och dog 1877.
*Belcredi, R., grefve von, blef 1881 president i
»Verwaltungsgerichtshof» och lifstidsmedlem af
»herrehuset» (riksdagens 1:sta kammare).
Beled el-Makzen. Se Marokko, sp. 964.
Beled Siba. Se Marokko, sp. 964.
Belém [beläng], af Betlehem. 1. Förstad till Lissabon,
v. om den egentliga staden. — 2. B. (fullständigt
S. Maria de Belém do Sao Pará), officielt namn på
hufvudstaden i brasilianska staten Pará (se d. o.).
*Belemnit. Enligt nu antagen nomenklatur benämnas
de båda förut omtalade belemniterna i Sveriges till
öfre senon hörande kritlager Actinocamax mammillatus
och Belemnitella mucronata, hvarjämte det numera
är faststäldt, att den förra karakteriserar äldre
lag än den senare. Vidare har genom J. C. Moberg
konstaterats förekomsten af tvänne belemnithorisonter,
hörande till de undre senonlagren. Den öfre af dessa
horisonter utmärkes genom Actinocamax westphalicus
och A. verus, den undre af den senare ensam. Man
har sålunda fyra olika belemnitzoner inom Skånes
äldre krita, hvilka från äldre till yngre äro:
verus-zonen, westphalicus-zonen, mammillatus-zonen
och mucronata-zonen. En femte belemnit-art,
Actinocamax quadratus, förekommer i de äldre lagren
af mammillatus-zonen, och dessutom finnes i Skånes
kritlager ännu ett par till samma slägte
hörande, ehuru i stratigrafiskt hänseende
mindre vigtiga, former. I Skånes yngsta
kritlager, Faxekalken och Saltholmskalken,
hvilka höra till etagen »danien», saknas
belemniter (jfr Actinocamax. Suppl.).
A. G. N.
Belemnitella, paleont. Se Belemnit (äfven i Suppl.).
Belen, det af bogos (se d. o.) talade språket.
Belen, stad i argentinska prov. Catamarca, vid floden
B. och på östra sidan af Sierra de B. Omkr. 3,000
innev.
Beler, öst-afrikanskt folk. Se Bogos.
Belev, stad i Ryssland. Se Bjelev.
*Belfast 1. Hufvudstad i irländska grefskapet
Antrim, hade 255,950 innev. 1891, af hvilka
endast 26,3 proc. katoliker. Den är icke säte
för en katolsk biskop. Af läroanstalter märkes det
konfessionslösa Queen’s college (grundadt 1845), som
tillsammans med Queen’s college i Cork och Queen’s
college i Galway bildade »Queen’s university in
Ireland». Dess professorer voro tillika professorer
vid Queen’s university och ledde examina. Men detta
universitet uppliäfdes 1882, och i dess ställe
trädde »Royal university of Ireland», Dublin, vid
hvilket examina förrättas af en »board of fellows»,
valda af universitetets senat samt af medlemmarna
i de konfessionslösa colleges och de katolska
anstalterna. Andra läroanstalter äro presbyterianernas
teologiska college, metodisternas och katolikernas
colleges. — 2. Stad i Maine. 5,294 innev. (1890).
*Belfort 1. Territoire de B. l. Haut-Rhin, franskt
departement, bildadt af den del af depart. Haut-Rhin,
som Frankrike vid fredsslutet 1871 fick behålla,
609 qvkm. 83,670 innev. (1891). Det omfattar endast
1 arrondissement (B.). — 2. Hufvudstad i nämnda
depart. 25,282 innev. (1891). Stadens största intresse
ligger i fästningen, som försvarar tillträdet från
ö. mellan Jura och Vogeserna (det s. k. Trouée de
B.). Kärnan i densamma bildar det under Ludvig XIV
genom Vauban anlagda och i nyaste tid förstärkta
citadellet. Nordöst derom ligga på höjder (459 och
419 m.) de starka forten La Miotte och La Justice,
hvilka såväl med citadellet som sinsemellan äro
förenade genom befästa linier och derigenom bilda
ett förskansadt läger. Vester om staden ligga
forten Les Barres och Denfert Rochereau, i s. och
ö. Hautes-Perches och Basses-Perches, förenade
med hvarandra genom en rad batterier. Till dessa i
sista kriget bekanta verk, som gjorde platsen nästan
ointaglig, har sedan tillkommit en ny, vidare ring
af starka fort, bl. a. Rappe i n. ö., Bessoncourt
och Vézelois i ö., Bosmont och Bois d’Oye i s.,
Mont Vaudois i s. v., Salbert i n. v. och Giromagny
(Tête du Milieu) i n. Till minne af stadens tappra
försvar 1870–71 har framför kyrkan S:t Denis rests
ett monument (af Mercié), kalladt Quand même, en
bronsgrupp framställande en elsassiska, som med ena
armen stöder en vacklande, dödsskjuten mobilgardist
och med den andra svänger geväret, som den döende
soldaten ej mer kan begagna. Sockeln bär i tvänne
medaljonger bilderna af Denfert, försvararen af B.,
och Thiers, territoriets befriare. Vid foten af
fästningsklippan sitter ett 16 m. högt, 24 m. långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
