Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bega ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beira, hastigt uppblomstrande hamnstad i de
portugisiska besittningarna i sydöstra Afrika, vid
Pungwe- l. Aruangua-flodens mynning, n. n. ö. om
Sofala, Staden, som anlades i början af 1891,
är hufvudort i det af Mosambikbolaget förvaltade
området. Från B. anlägges sedan 1892 en jernväg,
som skall blifva den kortaste förbindelsen mellan
det guldrika Mashona-landet och kusten.
*Beira, provins, 23,943 qvkm., med 1,377,432 innev. (1881),
omfattar distrikten Aveiro, Vizen, Coimbra, Guarda
och Castello Branco.
Beiram, Turk., fest. Se Bairam, äfven i
Suppl.
Beiramar. Se Beira, provins.
Beirût, vilajet och stad. Se Bejrut. Suppl.
Beisan, stad. Se Betsam.
Beisan, zool. Se Oryx.
Beit allah, det ursprungliga namnet på Kába (se d. o.).
Beit-el-ham, det nuv. namnet på Betlehem
(se d. o.).
Beitin, det nuv. namnet på Betel (se
d. o).
Beitstad fjord. Se Trondhjemsfjorden.
*Bej. Jfr Dej.
Bejna (Begna, Bägna), biflod till
Drammenselfven (se d. o.).
*Bejrût (Beirut, Berut), ett 1888 af delar af Syrien
bildadt turkiskt vilajet, omfattande liva Latakie,
Tarabulus, B., Akka och Belka, enl. Cuinet 30,500
qvkm., med omkr. 400,000 innev. Hufvudstaden i detta
vilajet ligger på norra sidan af en i Medelhafvet
utskjutande bergudde, vid foten af Libanon, och
har omkr. 100,000 enl. andra uppgifter ända till
150,000) innev., deraf 1/3 muhammedaner, 2/3 kristna:
ortodoxa greker, maroniter och unerade greker,
hvilka sekter hafva hvardera en biskop. B. är
derjämte säte för en påflig legat, som tillika är
patriark af Jerusalem. Protestanterna äro omkr.
1,000. B. är Syriens bästa hamnplats och lifligaste
handelsort, som anlöpes af samtliga till syriska
kusten destinerade fartyg, och växer liksom Smyrna i
n. till en samlingsplats för Orientens handel. Det är
särskildt hamn för Damaskus. 1891 besöktes B. af 477
ångfartyg, om 424,000 tons, och 2,769 segelfartyg, om
61,840 tons. Förnämsta exportartikeln är råsilke. 1889
började ett franskt bolag bygga en ny god hamn,
som 1893 öfverlemnades åt trafiken. Samma franska
bolag, som byggt hamnen, började 1892 bygga den 144
km. långa jernvägen öfver Libanon till Damaskus,
hvilken jernväg, som öppnades 1895, på en sträcka
af 30 km. är kugghjulsbana (enligt Abts system),
emedan den uppnår en betydlig höjd (passhöjden
vid Ain Sofar är 1,542 m.). B. har sedan 1875
vattenledning, anlagd af ett engelskt bolag, och
sedan 1888 gasbelysning; gasverket tillhör ett
franskt bolag. B. är medelpunkt för de amerikanske
presbyterianernas missionsverksamhet i Syrien. Till
deras anstalt höra en vacker missionskyrka, ett
teologiskt seminarium, medicinsk läroanstalt, ett
astronomiskt observatorium, en högre flickskola samt
ett stort tryckeri, från hvilket en mängd arabiska
skrifter sprides, bl. a. en arabisk veckotidning samt
en barntidning. Som bevis på den framstående plats
staden intager i afseende på bildning kan nämnas,
att der utgifvas 9 tidningar, alla på arabiska,
en derjämte på franska
(endast 1 är daglig). Dessutom verka der genom
undervisning, mission och sjukvård preussiska
Johannitorden, skotska kyrkans judiska mission,
»British syrian schools society», jesuiter,
lazarister m. fl. Johannitorden underhåller ett
sjukhus med omkr. 60 sängar, hvilket förestås af
diakonissor från Kaiserswerth. Diakonissanstalten
i Kaiserswerth har i B. såväl skola (en högre
flickskola) som barnhem, i hvilket omkr. 130 värnlösa
barn äro upptagna. »British syrian schools society»
meddelar ensamt i B. undervisning åt omkr. 1,200
barn, fördelade på tio olika skolor, bl. a. en
blindskola. För skolmissionens bedrifvande är
upprättadt ett lärarinneseminarium, inrymdt i stadens
ståtligaste hus, testamenteradt för några år sedan
af en missionsvän.
Bekâʿa (klyfta, dal), det nuv. namnet på Celesyrien
(se d. o.).
Beke [bēk], Charles Tilstone, engelsk
resande, f. 1800, d. 1874, uppfostrades för
handelsyrket, men studerade äfven juridik i Lincoln’s
Inn, ehuru han sedermera återtog köpmansyrket. Egnande
lediga stunder åt historisk-geografiska och
etnografiska studier, framlade han 1834 som
resultat af dessa Origines biblicae or researches
in primeval history, hvilket, författadt från
den strängaste bibelbokstafstrohets ståndpunkt,
särskildt i Tyskland möttes af skarp kritik,
men förskaffade honom doktorstiteln af Tübingens
universitet. Efter att 1837–38 hafva fungerat som
britisk konsul i Leipzig och deltagit i en expedition
till Palestina, der han företog de första mätningarna
i Döda hafvets depression, slöt han sig 1840 till
major Harris’ expedition till Abessinien och inlade
verkliga förtjenster om undersökningen af Godsjam
och sydligare belägna, dittills fullkomligt obekanta
land. Hemkommen från denna resa, hvars resultat han
nedlade i åtskilliga tidskrifter och i Abyssinia,
a statement of facts (1845), för hvilken han fick
de geografiska sällskapens i London och Paris
guldmedaljer, sysselsatte han sig med Nilkällornas
problem, rörande hvilket han offentliggjorde
åtskilliga skrifter. 1861 företogo han och hans
hustru en resa till Harran nära Damaskus och derifrån
öfver Gileads berg till Palestina, hvilken färd de
skildrade i Jacob’s flight, or a pilgrimage to Harran
(1865). Han tog också lifligt del i diskussionen
om bästa sättet att befria de engelske undersåtar,
som höllos fångna af konung Teodor i Abessinien, och
företog sjelf 1865 en för öfrigt resultatlös resa
i detta syfte till Massaua, skildrad i The british
captives in Abyssinia (1867). 1873 företog han en ny
resa till Egypten och nordvestra Arabien, der han i
Djebel el-Barghir vid Akabaviken trodde sig hafva
funnit det egentliga Sinai; hans enka offentliggjorde
1878 Discovery of Mount Sinai in Arabia and of
Midian.
Bekes [bekesj], Magyar., pelsrock, en del af den
ungerska nationaldrägten. Se Magyarerna, sp. 626.
*Békés. 1. Komitat, har en areal af 3,558 qvkm.,
med 257,888 innev. (1890). Hufvudstad är Gyula. –
2. Békés, köping (förr kungl. fristad), hade 25,093
innev. 1890. — 3. Békés-Csaba [bēkēsj tsjaba], största
staden i ofvannämnda komitat, vid jernvägslinierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
