Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Batabano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1400-talet härstammande museum (antiqviteter,
musikinstrument, vapen).
Battak, malajisk folkstam. Se Bata. Suppl.
Battam, ö i Indiska arkipelagen s. om Singapur, skild
från den östligare Bintang genom en smal kanal. Den
hör till nederländska residentskapet Riouw och har
en areal af 413 qvkm.
Battement [battöma’ng],
Fr. (Ital. battimento), egentl.
slag, klappning. 1. Dansk., fötternas sammanslående
under hopp i luften. — 2. Musikt., en föråldrad
fioritur, som utgöres af en drill med liten
undersekund och börjar å denna sistnämnda. Battement
angafs ej med något särskildt tecken, utan utskrefs
med små noter.
Battenberg, köping i preussiska
regeringsomr. Wiesbaden, vid Eder. 1,000
innev. Slott. — Prins Alexanders af Hessen (f. 1823,
d. 1888) morganatlska gemål, grefvinnan Julie
von Hauke (f. i Varsjav 1825, dotter af grefve
Maurits von Hauke, gift 1851. d. 1895), erhöll
d. 26 Dec. 1858 för sig och ättlingar furstlig
värdighet med titeln prinsessa (och prins) af B. samt
predikatet »durchlaucht». Hennes söner äro Ludvig
(f. 1854), britisk sjöofficer, sedan 1884 förmäld
med en dotter till storhertigen af Hessen, prins
Alexander Josef, den bekante fursten af Bulgarien
(se Alexander. Suppl.), Henrik Maurits (f. 1858),
guvernör öfver ön Wight, d. 23 Juli 1885 förmäld
med prinsessan Beatrice af Storbritannien och Irland
och sedan samma dag engelsk »kunglig höghet», och
Frans Josef (f. 1861), filos. dr, kapten à la suite
i hessisk tjenst.
Battens [ba’ttöns], Eng., handelst., namn på plankor
under 7,6 cm. tjocklek och med 18 cm. bredd.
*Batteri. Jfr Bröstvärn
3, Fästningskrig, Kontrabatteri, Sluten kolonn.
*Battersea är en församling i eng. grefskapet Surrey
vid Thames, midt emot Chelsea, och stadsdel i London,
med 150,458 innev. (1891). Utmed Thames ligger den
75 har stora Battersea park (anlagd 1852–58)
med subtropisk trädgård.
Batti, indisk skald. Se Bhatti.
Battle Creek [ba’ttl krīk], stad i nord-amerikanska
staten Michigan, 65 km. s. v. om Lansing. 13,197
innev. (1890). Ångqvarnar, jerngjuterier m. m.
*Battoni. Se Batoni. Suppl.
Battram (äldre och bättre form Berthram, förvrängn. af
Lat. Parthenium), benämning på örten Pyrethrum
Parthenium.
*Battus. Jfr Beyrichia.
Battör (Fr. batteur, af battre, slå), slagmaskin. Se
Bomullsindustri.
*Batu, nederländsk grupp af ett 50-tal låga öar
vid Sumatras vestkust under eqvatorn, har en areal
af 1,117 qvkm., med omkr. 3,000 malajer. Öarna,
af hvilka de största äro Mintao, Massa och Balla,
tillhöra residentskapet Padang Benedenlande af
guvernem. Sumatras vestkust.
Batua, dvärgfolk i södra Kongobäckenet, iakttaget af
Grenfell, von Fraçois, Wissmann och Wolf. De hafva
gulbrun hudfärg och en storlek af 1,20–1,44 m.
*Batum tillerkändes Ryssland på Berlinkongressen 1878
och tillhör sedan 1888 guvern. Kutais. Omkr. 10,000
innev. Bröderna Rothschild i Paris hafva der stora
petroleumnederlag, från hvilka oljan exporteras i
cisternångare, 1891 ej mindre än 53,7 mill. pud
petroleumprodukter.
Bau, det tyska namnet på Bov (se d. o.).
*Bauck, K. W., afled i Stockholm d. 8 Okt. 1877.
Baude, T., säterstuga i Riensengebirge (se d. o.).
Baude [båd], Charles, fransk xylograf, född 1853
i Paris, medarbetare i de större illustrerade
tidningarna derstädes, har verksamt bidragit till
träsnittskonstens nuvarande höga utveckling. B. har
vid de årliga salongerna och vid verldsexpositionen
1889 utställt förträffliga reproduktioner af de
gamle holländarnas och de nutida franske målarnas
genretaflor och i synnerhet porträtt samt skördat
flere utmärkelser. I »Ny illustrerad tidning»
i Stockholm hafva ej sällan gravyrer af B. varit
införda.
Baudelaire [bådölär], Charles Pierre, fransk skald,
f. 1821 i Paris, d. 1867 derstädes, skickades i
ungdomen till Ostindien af sin styffader, som på
detta sätt förgäfves sökte drifva diktarelusten
ur honom. B. återkom, egnade sig från 1845 åt
literaturen och gjorde sig sedermera bemärkt genom
sin ypperliga öfversättning af E. A. Poes arbeten (i
4 bd, 1856–65), hvilka han högt beundrade. Vida mer
uppseende väckte B. emellertid med sin diktsamling
Fleurs du mal (1857), ur hvilken enskilda stycken
domfälldes och förbjödos såsom osedliga. En
tillökad upplaga utgafs 1861. Fantastiskt anlagd,
men på samma gång oförskräckt naturalist, med en
verklig mani för det bisarra och paradoxala, drog
B. med välbehag menniskohjertats förvillelser och
nattsidor i ljuset. Ett särdeles originelt innehåll
kan emellertid icke frånkännas hans omsorgsfullt
mejslade verser. Frankrikes egendomligaste lyrik
inrymmes i detta dikthäfte. Det är sällsamma och
giftiga blommor, uppspirande ur en åldrande och
urartad civilisations osunda kyrkogårdsmull, men dock
hvar för sig en fulländad organism med egna färger och
doft. Ehuru innerst dyrkare af den ideala skönheten,
följer denne skald en dragning till det hiskliga,
det fysiskt och moraliskt motbjudande och perversa,
alltunder det att han föraktar det och städse visar
huru synden, som han anser vara medfödd och obotlig,
straffar sig sjelf genom själsqval. Ur denna pestluft
höjer han sig stundom till inspirerad flygt mot
renhetens blåa eterhimmel. B. idkade konsten för dess
egen skull, utan bihänsyn, och hans stil är i högsta
grad konstfulländad, rytmiskt fulltonande, fyndig,
koncis och raffineradt sirlig, egnad att återgifva de
mest sammansatta eller sväfvande stämningsnyanser, de
koketta smådragen hos en artificiel »upphjelpt» natur,
den nervsjukes svårmodiga hallucinationer. Såsom
lika mästerlig prosaist framstår B. i ett femtiotal
Petits poëmes en prose. Han kan närmast räknas till
skaldegruppen »les parnassiens». Från honom tog
längre fram »dekadenternas» skola sin utgångspunkt;
han står för det nutida »idealistiska» Frankrike som
en oupphinnelig förebild och har med åren fått en allt
större betydelse. — En tid var B. (om än lindrigt)
hemfallen åt hasjisch-njutningen inom en för detta
ändamål bildad klubb, som äfven skalden Th. Gautier
besökte. Andra arbeten af B. äro Théophile
Gautier (1859), Les paradis artificiels, opium et
haschich (1860) och R. Wagner et Tannhäuser à Paris
(1861). Hans »Oeuvres complètes» utgåfvos i 7 bd
1868–70, och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
