Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnamord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
republiken», Rémusat, och detta radikala val blef en
anledning till Thiers’ störtande den derpå följande 24
Maj. B. har sedermera varit ett af staden Paris’ ombud
i deputeradekammaren, der han tillhör republikanska
venstern och är en af det radikala partiets ledare.
*Barometerminimum. Se vidare Vind.
Baromez. Se Agnus scythicus. Suppl.
Baron [-rå’ng], Henri Charles Antoine, fransk målare,
f. 1816 i Besançon, d. i Genève 1885, lärjunge af
Gigoux, framträdde första gången 1840 och reste
sedermera till Italien för att studera. Han skildrar
alla slags festligt sällskapliga ögonblick i lifvet
alltifrån renaissancens dagar ända ned till vår
tid. Hans specialitet äro lyckliga, hälst i sammet
och siden klädda menniskor, som njuta lifvet, utan
att veta af dess möda och sorg, allt med skicklighet
i teckning, glänsande färg och lätt föredrag: så i
Palestrina, omgifven af musicerande damer (1847),
Andrea del Sarto, målande sin hustru som Madonna del
Sacco, Vinskörd i Romagna (1855, i Luxembourg),
Rococo-sällskap i det gröna, Pierrot och Colombine,
à la Watteau (1857), o. s. v. Dessutom lemnade han
teckningar för träsnitt till Perraults sagor och
Fénelons »Télémaque», till Boccaccio, Rousseau o. a.
Baron, Julius, tysk rättslärd, f. 1834 i Schlesien,
vardt 1869 e. o. professor i Berlin, 1880 professor
i Greifswald och 1883 i Bern. Han antog 1888 en
kallelse till professuren i romersk rätt, civilrätt
och civilprocess vid Bonns universitet. B. hör
till katedersocialisterna. Bland hans arbeten må
anföras Die gesammtrechtsverhältnisse im römischen
recht (1864), Pandekten (1872, 8:de uppl. 1893),
Abhandlungen aus dem römischen civilprocess (3 bd,
1881–87) och Geschichte des römischen rechts (I,
1884).
Baron Brambeus, psevdonym för den ryske författaren
O. Senkovskij (se denne).
*Baroni. Det enda baroniet i Sverige heter Adelswärd
(ej Adelsnäs). Se Adelsnäs, Rättelser, bd 18.
Baros-kamfer, bot. farmak. Se Dryobalanops.
Baross de Belus [båärosj de belusj], Gábor (Gabriel),
ungersk statsman, f. 1848, d. 1892, var jurist
och tidningsutgifvare, då han 1875 valdes till
riksdagsman. Han blef 1882 statssekreterare i
kommunikationsministeriet och begynte redan då
en reform af den ungerska jernvägsförvaltningen
samt införde postsparbanker. Sedan 1884 chef
för nämnda ministerium, hvarmed 1889 förenades
handelsministeriet, ny- eller omskapade han
Ungerns hela kommunikationsväsende, särskildt post-,
telegraf-, telefon- och jernvägsväsendet (införandet
af zontariff).
Barotermometer, detsamma som hypsotermometer (se
d. o.).
*Barotsch hade 40,168 innev. 1891.
Barotse, folk i Syd-Afrika. Se Marutse-Mambunda.
Baroxyton (af Grek. barys, djup, oxys, gäll,
hög, och tonos, ton), musikt., ett 1853 af Cerveny
i Königgrätz konstrueradt, stort blåsinstrument af
bleck, med det betydliga tonomfånget kontra-D till
ettstrukna a.
*Barquisimeto. 1. Staten (provinsen) har (1881) uppgått
i staten Lara. — 2. Hufvudstad i staten Lara. 31,475
innev. (1891).
Barr (af Fr. barre, stång), ett gymnastikredskap,
bestående af två parallella och vågrätt fästa
»bommar». Jfr Turnväsendet.
Barra, stad och mycket besökt luftkurort i Italien
mellan Neapel och Vesuvius. Omkr. 9,000 innev.
Barra, ö bland Barra-öarna (sed. o. Suppl.).
iBarracand [-ka’ng], Léon Henri, fransk författare,
f. 1844 i Romans (depart. Drôme), idkade juridiska
studier i Paris och hängaf sig derefter åt vittra
värf. Hans debutarbete Donaniel (1866), en längre
berättelse på vers, rönte ett gynsamt mottagande och
fick en fortsättning i Gul (1870) samt efterföljdes
af en familjhistoria från fransk-tyska kriget
(Jeannette, 1872) m. m. Fyra dramer i bunden form
utgaf B. samlade under titeln Théâtre (1878). På
prosa har han författat bl. a. Un village au XII:e
et au XIX:e siècle (1882), Romans dauphinois (åtta
noveller, s. å.) samt romanerna Le bonheur au village
(1883), Servienne, histoire d’une servante (1885),
Un monstre (1888) m. fl., hvilkas värde ligger i
stilens förtjenster jämte en lycklig blandning af
idealism och realism.
Barracudan, zool. Se Pilgäddor.
Barra do Rio Negro, förr namn på Manaos (se d. o.).
Barrafranca, stad i italienska prov. Caltanisetta,
Sicilien. Omkr. 9,000 innev. Förfallet kastell. Vin-
och olivodling.
*Barrande, J., föddes i Saugues, depart. Haute-Loire,
1799 och afled på slottet Frohsdorff d. 5
Okt. 1883. Hans »Système silurien» etc. utkom 1851–87
i 7 bd.
Barranquilla [-ki’lja], förnämsta handelsstaden
i sydamerikanska republiken Columbia, nära
Magdalenafloden, med hvilken den står i förbindelse
medelst flere naturliga kanaler. B. är genom
en 20 km. lång jernväg förenadt med hamnplatsen
Sabanilla. Omkr. 20,000 innev.
Barrantes, Vicente, spansk författare, f. 1828
i Badajoz, egnade sig från 1848 i Madrid åt
literära värf och gjorde snart sitt namn kändt genom
teaterpjeser, prosaberättelser (bl. a. Siempre tarde,
1851) och den uppseendeväckande diktsamlingen Balladas
españoles. B:s liberala åsigter och svärmeri för en
enhetlig iberisk stat framträdde i politiska satirer
och de historiska romanerna Juan de Padilla och Viuda
de Padilla. Han tjenstgjorde i inrikesministeriet,
vardt medlem af cortes, invaldes 1862 i Spanska
akademien och var 1866–68 guvernementssekreterare
på Filippinerna. Senare alster af B:s flitiga
penna äro Guerras piráticas de Filipinas (1878),
åtskilliga bidrag till Estremaduras historia, den
politisk-satiriska novellen Viaje á los infiernos del
sufragio universal, de rent skönliterära Narraciones
extremeñas m. m.
*Barras, P. J. F. N. de. G. Duruy utgaf 1895 i 2 bd
Mémoires de Barras.
Barra-öarna, den sydligaste gruppen i de yttre
Hebriderna, bestående af 12 öar, tillsammans 90
qvkm., med 2,365 innev. (1891), hvilka tala mycket
ren gaeliska. Den största ön är Barra, den sydligaste
Berneray, med fyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
