Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ariel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stiftsbibliotek, med sin hufvudbeståndsdel i de Benzeliusska
samlingarna (gammal förteckning af Lindblom 1793,
95, handskriften förteckning på stället efter
nyordnande). Förteckningar på samlingarna i
Kalmar, Karlstad, Gefle, Göteborg, Linköping,
Strengnäs (pergamentsbrefven), Skara, Vesterås
och Vexiö finnas flerestädes i den äldre serien af
»Handl. rör. Skand:s hist.»
Af städernas arkiv utgöra de s. k. rådhusarkiven den
förnämsta delen. De hafva varit utsatta för mycken
vanvård under tidernas lopp och äro i allmänhet både
otillräckligt skyddade och svårtillgängliga. Rikast
är naturligtvis Stockholms stads arkiv, som numera
förvaras dels i rådhuset, dels i särskild lokal
på Riddarholmen.
Kyrkoarkiven, af hvilka ett eller annat går upp
till medeltiden, hafva likaledes i allmänhet haft
otjenliga förvaringsrum, och mycket har ur dem af
brist på tillsyn gått förloradt. Förteckningar på
deras innehåll, utförda efter meddeladt formulär,
hafva på grund af k. cirk. d. 26 Okt. 1883 uppgjorts
och insändts till Riksarkivet.
I afseende på dessa smärre offentliga arkiv har
saknaden af nödig tillsyn och vård alltmer blifvit
föremål för klagomål och anmärkningar, i samma mån
som intresset för historisk och biografisk forskning
tilltagit. Åtgärder hafva emellertid vidtagits för
att förekomma förskingring eller förstöring af
ämbetsverks och myndigheters arkiv (k. kung. d. 5
Juni 1885). Yrkanden hafva vidare framstälts och
förslag hafva uppgjorts till de äldre handlingarnas
centraliserande, hufvudsakligen för såvidt det
angår landsorten, i ett mindre antal provinsarkiv
under öfverinseende af Riksarkivet. Förslagen hafva
emellertid stött på motstånd från olika håll och
ännu icke ledt till något resultat. Frågan hör
likväl till dem, som ej borde kunna läggas ned,
och det är att hoppas, att man äfven i Sverige
förr eller senare hinner det mål, som redan med
framgång blifvit uppnådt både i Norge och Danmark
(jfr utlåtande af riksarkivarien d. 24 Dec. 1888 i
»Medd. fr. Sv. Riksark.», XIII, och B. Taube: »Om
provinsarkiv», derst., h. VIII, 1884).
På enskilda arkiv har Sverige varit mycket rikt. Flere
hafva emellertid blifvit skingrade eller förstörda;
andra hafva blifvit sammanslagna. Så har det gått
med de Stureska och Hornska samlingarna. Af de
förra finnas fragment i Lunds univers. bibliotek
och annanstädes, af de senare i Riksarkivet
och K. biblioteket. Med de äldre Sparre- och
Bielke-arkiven har det gått på samma sätt. Några
af de vigtigaste hafva förenats med Riksarkivet
och de stora biblioteken. Ett af de dyrbaraste
och mest anlitade enskilda arkiven, Skoklosters
(Brahe-Wrangel-Bielke m. fl.), är sedan 1892 jämte
kataloger deponeradt i Riksarkivet. Af de qvarvarande
är utan tvifvel det största det Bondeska på Eriksberg,
som bl. a. upptagit resterna af det forna Stenbockska
arkivet jämte flere smärre enskilda samlingar. Bland
de öfriga må nämnas det af grefve A. Lewenhaupt på
Sjöholm bildade (notiser i »Hist. tidskr.» 1895),
arkiven på Säfstaholm (Bonde-Fleming m. fl.), Brokind
(Oxenstierna-Stake-Falkenberg-Scheffer) och Vik
(alla tre förtecknade i »Hist. Handl.», III, 1863,
IV, 1864, VII, 1870); på Espelunda
(Wrangel-Skytte-Gyllenstierna-Mörner m. fl.) och Bergshammar
(Sack-Sparre-Lillie-Bielke m. fl.); de båda
senare förtecknade i »Hist. tidskr.» 1882 och
1885: på Löfsta (De Geer); det Ehrensvärdska
på Tosterup; det Wachtmeisterska (äfven den
Brinckmanska samlingen) på Trolle-Ljungby; det
Piperska på Engsö (förteckn. i Klingspors och
Schlegels monografi öfver Engsö, 1877) m. fl.,
och dessutom befinna sig flerestädes i enskild ego
smärre handskriftssamlingar, till en del i nyare tid
bildade uti autografintresse; särskildt märkas bruks-
och egendomsarkiv, som ofta gå ganska långt tillbaka
i tiden; sådana finnas ännu på Rydboholm och Tidön
m. fl. st. Bland de största i den vägen torde vara
Falu Bergslags (Kopparbergs grufverätts) arkiv.
Ehd.
*Arkiv-exemplar. Namnet kommer deraf att exemplar af
de tryckalster, som boktryckare var skyldig att lemna,
ursprungligen levererades till Riksarkivet. Detta
ämbetsverks befattning med nämnda exemplars mottagande
och fördelning till biblioteken upphörde först
1866. Genom lagen af d. 10 Juni 1882 äro boktryckare
i Norge skyldiga att aflemna ett exemplar af allt
tryck till universitetsbiblioteket i Kristiania.
Arkiv för nordisk filologi, en tidskrift, som
uppsattes efter det andra nordiska filologmötet,
i Kristiania 1881, och hvars 1:sta band förelåg
färdigt 1883 samt af hvilken f. n. (1895) 11 årgångar
utkommit. De 4 första utgåfvos i Kristiania under
redaktion af professor G. Storm, de öfriga hafva
offentliggjorts i Lund under ledning af prof. A. Kock,
som fortfarande är tidskriftens hufvudredaktör. Hvarje
årgång innehåller 4 häften och kostar 6 kronor. I
tidskriften införas afhandlingar på alla moderna språk
(hon har innehållit flere på tyska och engelska),
och hon har bjudit på ett rikt omvexlande innehåll,
dels rent filologisk-lingvistiskt, rörande både äldre
och nyare språkperioder, dels literaturhistoriskt,
mytologiskt (sagohistoriskt), af såväl allmän som
speciel art. Särskildt förtjena att påpekas flere
vigtiga, delvis grundläggande afhandlingar af
norrmännen S. Bugge (textkritiska, rimologiska,
mytförklarande artiklar m. m.), G. Storm
(literaturhistoriska m. m.) och M. Nygaard;
svenskarna A. Noreen (filologiska, om näsljuden
m. m.), A. Kock (mycket vigtiga afhandlingar om
omljudets och brytningens historia), Th. Wisén och
Es. Tegnér; danskarna J. Hoffbry (konsonantstudier),
K. Kålimd och A. Olrik; isländingarna K. Gislason,
B. M. Olsen och J. Thorkelsson; tyskarna Sievers,
Maurer, Mogk och Gering; vidare må nämnas holländaren
R. Boer och skotten Craigie. Tidskriften har äfven
meddelat en mängd anmälningar och nekrologer samt
förtjenstfulla bibliografiska öfversigter. »Arkiv för
nordisk filologi» har lyckligt fyllt sin uppgift
att vara ett för de nordiska landen gemensamt
språkvetenskapligt organ och intager en betydelsefull
plats i Europas filologiska tidskriftsliteratur. F. J.
*Arkli. Arklimästare vid
Stockholms förråd finnes numera ej.
H. W. W.
Arklow [ārklå], stad i irländska grefsk. Wicklow,
vid mynningen af den af Th. Moore besjungna
Avocafloden. Omkr. 4,000 innev. A. är hufvudsätet
för Wicklows fiske af ostron och sill, som fångas i
stor mängd på Arklowbankarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
