Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afrika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för det britisk-sydafrikanska sällskapet. Men
derigenom råkade man i konflikt med Portugal, som
sökte göra upptäckarens flere århundraden gamla
rätt gällande. De engelska anspråken växte, och
den djerfva tanken bröt sig väg: sjöområdet måste
blifva britiskt, Englands makt sträcka sig från Kap
till Nilen — skotska missionssällskapets fleråriga
arbete vid Njassasjön fick utgöra skälet. Sitt
fulla förverkligande fick ej denna plan, emedan
öfverenskommelse träffades 1890 mellan England
och Tyskland samt 1890 och 1891 mellan England och
Portugal, hvarigenom England måste afstå från att se
sina besittningar i n. ö. och s. förenade. Portugals
kolonier Angola och Mosambik blefvo en gång för alla
skilda och Tyska Sydvest-A:s östgräns bestämdes.
Följande siffror rörande de europeiska makternas
besittningar (kolonier och protektorat under olika
form) äro mycket sväfvande; för flere protektorat och
kolonier äro icke blott gränserna alldeles obestämda,
utan trakterna så obekanta, att ytinnehåll och
folkmängd icke ens approximativt kunna uppgifvas.
Engelska kolonier och besittningar: Gambia 10,690
qvkm., 50,000 innev., Sierra Leone 71,900 qvkm.,
75,000 innev. (ensamt för kusten), Guldkusten
100,190 qvkm., 1,5 mill. innev. (1891). Lagos 3,430
qvkm., 85,600 innev. (1891), Nigerterritoriet och
Oljeflodsprotektoratet obestämda, Kapkolonien
571,690 qvkm., 1,609,980 innev. (1892),
Walfish bay och kustöarna 1,320 qvkm., 768
innev. (1891), Basutoland 31,490 qvkm., 218,902
innev. (1891), Betsjuanaland 173,150 qvkm., 60,376
innev. (1891), Sambesiområdet och brit. Central-Afrika
tills. 1,665,310 qvkm., 1,350,000 innev., Natal 42,920
qvkm., 543,865 innev. (1891), Sululand 24,650 qvkm.,
145,436 innev. (1891), Sansibar och Pemba 2,560 qvkm.,
210,000 innev., Öst-Afrika obestämdt, Uganda 39,500
qvkm., 100,000 innev., Somalkusten obestämdt, Sokotra
3,579 qvkm., 12,000 innev., Ascension 88 qvkm., 140
innev., S:t Helena 123 qvkm., 4,116 innev. (1891),
Tristan da Cunha 116 qvkm., 52 innev. (1893),
Mauritius m. m. 2,812 qvkm., 394,000 innev.
Franska kolonier och besittningar: Algeriet och
algeriska Sahara 797,770 qvkm., 4,174,700 innev.,
Tunisien 99,600 qvkm., 1,5 mill. innev., Senegal
med protektorat 400,000 qvkm., 1,1 mill. innev.,
franska Sudan obestämdt, franska Guinea obestämdt,
Slafkusten, Dahome och Benin obestämdt, franska Kongo
obestämdt, Obock med Tadsjura och Kubbet obestämdt,
Réunion 1,980 qvkm., 167,847 innev. (1890), Mayotte
366 qvkm., 8,708 innev. (1890), Komoroöarna 1,606
qvkm., 53,000 innev., Diego Suarez, Nossi-Bé, S:te
Marie de Madagascar och Madagaskar 591,967 qvkm.,
3,5 mill. innev., Nya Amsterdam och S:t Paul, 73 qvkm.
Tyska besittningar: Togo obestämdt, Kamerun 493,600
qvkm., 3,5 mill. innev. Tyska Sydvest-A. 831,000
qvkm., 200,000 innev., Tyska Öst-A. 941,000 qvkm.,
2,9 mill. innev.
Portugisiska besittningar: Madeira 815 qvkm., 135,000
innev., Kap Verdeöarna 3,851 qvkm., 111,000 innev.,
Guinea 37,000 qvkm., S:t Thomé och Principe 1,080
qvkm., 21,000 innev., Angola 1,3 mill. qvkm., 19,4
mill. innev., Mosambik 770,000 qvkm., 800,000 innev.
Italienska besittningar: Eritrea 247,300
qvkm., 195,000 innev., Abessinien 508,000 qvkm., 4,5
mill. innev., Somalkusten obestämdt.
Spanska besittningar: Presidios 35 qvkm., Rio de
Oro obestämdt, Kanarieöarna 7,273 qvkm., 291,625
innev. (1887), Fernando Po 1,998 qvkm., 25,000 innev.,
Annobom, Corisco, Elobey etc. 32 qvkm., 5,000 innev.
Kongostaten kan anslås till 2,250,000 qvkm., 14
mill. innev.
Sydafrikanska republiken 308,560 qvkm., 489,300
innev., Swasiland 18,140 qvkm., 64,000 innev.,
Oranjefristaten 131,070 qvkm., 207,500 innev. (1890).
Handel och samfärdsmedel. A:s förnämsta produkter
på verldsmarknaden äro palmolja, palmkärnor,
företrädesvis från vestkusten, kopra, kautsjuk,
hartser, elfenben, kaffe, strutsfjädrar, diamanter och
guld (företrädesvis från Syd-Afrika), kryddnejlikor
(från Sansibar), färg- och andra träd. Kaplandet,
Natal, Egypten och Algeriet, der européer sedan länge
varit bosatta, föra i marknaden i synnerhet ull och
bomull, de båda senare äfven spanmål, Mauritius,
Réunion, Natal och Egypten socker, Transvaal guld,
Kapkolonien diamanter. Om också genom europeiska
krigsskepps vaksamhet utförseln af slafvar öfver
hafvet från vestkusten numera väl är alldeles omöjlig
och på östkusten mycket begränsad, fortgår slafhandeln
i det inre ännu, och stora landsträckor äro nästan
ödelagda genom arabiska slafjägares förderfbringande
verksamhet, hvilka genomresa hela kontinenten. Det
afrikanska jernvägsnätet är ännu ganska obetydligt:
år 1893 (enl. »Mouvement géographique») 10,749 km.,
nämligen i Egypten. 1,718 km., i Algeriet 3,080,
i Tunisien 320, i Senegal och franska Sudan 432,
i Kongostaten 40, i Angola 125, i Kapkolonien och
Natal 4,050, på Réunion 200, på Mauritius 106,
i Transvaal 300, i Oranjefristaten 200, i Mosambik
168, i Eritrea 10 km., hvarjämte jernvägar byggas
i tyska och britiska Öst-Afrika. Jernvägar äro så
mycket nödvändigare som endast två strömmar, Kongo
och Niger-Binuë, kunna användas som vattenvägar något
längre stycke in i kontinenten. Några andra floder
kunna endast delvis trafikeras. Ångbåtar gå på några
af de stora sjöarna. Telegraflinierna hafva en längd
af omkr. 100,000 km. Kablar förbinda A. med de öfriga
verldsdelarna, och kusterna anlöpas mer eller mindre
regelbundet af ångfartyg. Mellan ändpunkterna af
jernvägs- och ångfartygslinierna äro samfärdsmedlen
primitiva. I Nord-A. till Sudan användes kamelen som
rid- och lastdjur, i Syd-A. är den tunga oxvagnen
det bepröfvade transportmedlet. Hästar och mulor
användas i Syd-A. nästan endast för postvagnen. I
vestra A. är ridoxen ett ganska mycket begagnadt
resemedel; i nordöstra A., i Somal- och Gallalanden
möjliggöras resor genom hästar och kameler, i
mellersta Öst-A. ersättas dessa af åsnor. I Lunda
och Loango begagnas bärstol, men packning och varor
måste der såsom i större delen af det centrala
tropiska A. föras af långsamt marscherande, dyrbara
bärarekaravaner. Penningsorter och bytesmedel äro
egendomliga. På vestkusten och långt in i Sudan samt
i Sansibar gäller den i Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
