- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1551-1552

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temasight ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framskjutande anterna och tvänne mellan dem inställda
kolonner. Detta är den form, som kallas templum in
antis,
tempel med anter (fig. 3). Byggnaden reser sig
från en underbyggnad (podium, krepidoma, se d. o.),
hvilken uppstiger i tre trappstegslika afsatser,
med en på framsidan mellan afsatserna inlagd verklig
trappa. Templet krönes af ett utåt synligt, sakta
stigande kroppåstak, som å båda kortsidorna stödes
af ett lågt, tresidigt gafvelröste. Var det inre
rummet (cellan) delvis öppet i taket, kallades templet
hypaithros (se Hypetral-tempel). I st. f. anter är
det stundom endast kolonner, som uppbära förhallens
tak och gafvelröste. Denna tempelform kallas prostylos
(fig. 4). Upprepas

illustration placeholder
3. 4. 5.


samma anordning å baksidan, uppkommer en amfiprostylos
(fig. 5). I de större, praktfullare templen (Olympia,
Parthenon-templet, Paestum, Selinus) är grundplanen
rikare. Jämte förhallen och den egentliga cellan
förekommer här en bakre hall, posticum (jfr Naos),
samt mellan denna och cellan stundom en andra och
mindre cella, opisthodomos. Cellan, under äldre
tid lång och smal, är stundom genom inställda
kolonner delad i ett bredare midtskepp mellan två
smalare sidoskepp. Det hela omgifves af en öppen
kolonnad. Härigenom uppkommer den tempelform, som
kallas peripteros (fig. 6). Äro kolonnerna ersatta
med halfkolonner,

illustration placeholder
6. 7.


uppstår en psevdo-peripteros (fig. 7). Omgifves
byggnaden af två kolonnräckor, uppstår en
dipteros. Utgöres här den inre kolonnräckan
endast af halfkolonner, kallas templet en
psevdo-dipteros. Proportionen mellan antalet kolonner
på kort- och långsidan utgör det dubbla antalet +
1. Om således kortsidan (fasaden) visar 8 kolonner,
har långsidan 2 x 8 + 1, d. v. s. 17. o. s. v. Efter
antalet kolonner å
fasaden talar man om en tetra-, hexa-,
okto-, deka-stylos
(d. v. s. med 4, 6, 8, 10
kolonner). Fig. 8 visar fasaden af Thesevstemplet
i Athen,

illustration placeholder
8.


en peripteros hexastylos af den doriskå ordningen. –
Vid genomförandet af denna byggnadsplan nyttjades
under den grekiska konstens blomstringstid den
doriskå eller den joniska ordningen, senare äfven den
korintiska (se Pelareordning). Som material
förekommo under den äldre tiden enklare stenarter,
som genom målning eller deremot svarande behandling
erhöllo en prydligare karakter, i senare tid deremot
den hvita eller hvitgult skimrande marmorn med
förgyllningar och sparsam fargbeläggning. Inne i
cellan stod gudens bild (i trä, i marmor eller i guld
och elfenben; se Kryselefantin). En mängd bildverk
prydde de olika delarna af det yttre: figurrika
grupper voro insatta i gafvelfälten (tympana),
reliefer anbragtes å frisens metoper, kring cellamuren
samt å väggarna i pronaos, och från gafvelspetsen
liksom från gafvelfötterna höjde sig sirliga palmetter
eller vaser (s. k. akroterier). Framför hufvudingången
hade altaret sin plats i det fria. Hela tempelområdet
kringgärdades af en mur och var, t. ex. i Olympia och
på Athens Akropolis, upptaget af en mängd underordnade
byggnader, af altaren, statyer och byster. Om den
vanliga indelningen af de grekiska templen med
afseende på deras bestämmelse se Agonaltempel.

För det romerska templet (Lat. aedes, templum)
användes dels de redan nämnda grekiska

illustration placeholder
9. 10.


formerna, till hvilka äfven kom det af en kolonnad
(vanligen af korintisk ordning) omgifna rundtemplet
(fig. 9 visar grundplanen af Vesta-templet i Tivoli),
en sengrekisk anordning, dels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free